Kemilektioner för grundskolan - Tolv månadsteman- IKEM Från och med hösten 2011 gäller nya kursplaner för grundskolan. Jämfört med tidigare är det nu tydligare vad barn ska lära sig när det gäller kemi och annan naturvetenskap. Barnen ska tillägna sig ett naturvetenskapliga arbetssätt. De ska kunna göra praktiska undersökningar, designa experiment som är rättvisa, ställa hypoteser et cetera. Kemilektionerna för grundskolan togs fram med anledning av att det år 2011 var Kemins år och är inspirerade av de teman som användes under kemiåret, teman som ville göra det tydligt att kemin finns överallt och att det inom de mest skilda samhällsfunktioner behövs kemisk kunskap. Huvudexperimenten i Kemilektioner för grundskolan är valda för att passa till årskurserna 4-6. Lektionerna är sammanställda av Bodil Nilsson, som har mycket kunskap om hur man intresserar barn för naturvetenskap och lång erfarenhet av att undervisa om didaktik och naturvetenskap på Lärarutbildningen vid Stockholms Universitet (tidigare Lärarhögskolan i Stockholm).
Experimentskafferiet Space Engine - Home page Om teknik - undervisningsstöd för grundskolan Syftet med undervisningen i teknik är att eleverna ska utveckla sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet så att de kan orientera sig och agera i en teknikintensiv värld. Dessutom ska eleverna utveckla förmågan att ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt. Vad är teknik? I filmen berättar Per Norström, adjunkt i teknikdidaktik på Kungliga Tekniska högskolan, om möjliga innebörder av begreppet teknik. Filmen tydliggör också skillnaden mellan naturvetenskap och teknik. Teknikämnet i skolan I filmerna nedan berättar Eva Blomdahl, ansvarigt undervisningsråd på Skolverket, om kursplanen i teknik. Syftet med ämnet Filmen handlar om kursplanen i teknik och syftet med ämnet. Centralt innehåll Filmen handlar om det centrala innehållet för årskurs 1-3, 4-6 och 7-9. Kunskapskrav I filmen beskrivs hur kunskapskraven är konstruerade. Teknikämnets plats i skolan Tekniken är en fundamental del av den mänskliga kulturen. Teknikämnets roll i skolan (643 kB)
Att tidigt utveckla begreppslig förmåga i de naturvetenskapliga ämnena Att ge eleverna ett ämnesspråk i de naturvetenskapliga ämnena är en viktig del och en utmaning för läraren och eleverna. Hur kan du som lärare få eleverna att förstå innebörden av begrepp, relatera dem till varandra, samt använda dem i nya sammanhang? I denna artikel ger jag exempel på några arbetsuppgifter t ex bilder och begrepp, begreppskort och begreppskartor där eleverna utvecklar sin begreppsliga förmåga genom fokus på att samtala. Mina elever i årskurs 3 arbetar just nu med arbetsområdet “Material och ämnen i vår omgivning”. När jag planerade arbetsområdet tittade jag igenom texter, experiment och filmer där jag hittade/plockade ut de språkliga ord och begrepp som eleverna skulle möta och som jag ville att de skulle förstå och kunna använda. Vilken språknivå ligger mina elever på? För många år sedan kunde jag låta mina elever göra en ordlista med nya begrepp, slå upp vad dessa betydde och skriva en förklaring till dem i sina skrivböcker. Berätta om bilden.Berätta om bilderna.
Fråga en forskare - Teknik - Linköpings universitet Har du en fråga om teknik? Fråga en forskare!Här nedan hittar du frågor som andra ställt, och svaren de fått. Mejla din fråga till fragaenforskare@liu.se LiU-robotar tränar inför fotbolls-VM för robotar, Robocup. Jag har en stegräknare som bygger på en induktiv sensor och skulle vilja veta hur den fungerar. Stegräknare använder sig av accelerometrar. Varför har diesel, bensin och etanol olika bränsleförbrukningar trots att de vid olika testtillfällen drivit identiska bilar? Under förutsättning att körsätt, luftmotstånd, vikt etc är identiskt så beror bränsleförbrukningen främst på två faktorer: 1: Drivsystemets verkningsgrad, dvs hur många procent av energin i bränslet som tillgodogörs som mekanisk energi vid hjulen. 2: Energitätheten hos bränslet, mätt per volymsenhet (t.ex. Dieselbilars låga förbrukning beror alltså mest på den bättre verkningsgraden hos motorn, medan skillnaden mellan etanol och bensin främst beror på skillnaden i energitäthet hos bränslet.
Stjärnor och planeter (LättLäst) Stjärnor och planeter (LättLäst) Det finns en sol och 8 planeter i vårt solsystem. Planeterna snurrar runt solen i banor. Planeterna ligger i den här ordningen: Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus. Tidigare fanns en planet till. Den hette Pluto. Det är solens dragningskraft som håller fast planeterna i deras banor. Solen är egentligen en stjärna. Gravitation En av de viktigaste naturkrafterna i universum är gravitationen. Samma kraft håller kvar månarna runt planeterna. Man vet inte riktigt hur gravitationen uppstår. Eftersom månen är mindre än jorden är gravitationen mindre. Här kan du räkna ut hur mycket du väger på andra himlakroppar:www.ungafakta.se/stjarnorplaneter/? Astronauter Hur är livet som astronaut? För att kunna bli astronaut måste man ha nästan perfekt hälsa. Det är viktigt att astronauterna bygger upp sina muskler. Hur funkar det i rymden? Väl uppe i rymden är allting tyngdlöst. De enklaste vardagssysslor blir svåra i rymden.
Teknik tillsammans Teknik tillsammans är ett undervisningsmaterial i teknik för barn i förskola till årskurs 6. Tre arbetsområden är reviderade utifrån Lgr 11 och de övriga fyra är utarbetade efter den tidigare läroplanen. Följ Teknik tillsammans på Facebook Föjande tre arbetsområden är reviderade utifrån Lgr 11: Information om revideringen av Teknik tillsammans I det reviderade materialet kan man i de inledande avsnitten i en matris se hur arbetsområdena kan kopplas till det centrala innehållet i Lgr 11. CETIS - Centrum för tekniken i skolan - är ett nationellt resurscentrum för teknikundervisningen i förskola och grundskola.
Tips på övning | Finn upp Vilka innovationer är du mest tacksam över? Finns de med i listan nedan? Vad saknas? Låt dig inspireras av Tekniska museet lista över de 100 viktigaste innovationerna genom tiderna, framröstade av svenska folket. Topp 100 innovationer enligt Tekniska museets undersökning. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 20. 21. 22. 23. 24. 25. 26. 27. 28. 29. 30. 31. 32. 33. 34. 35. 36. 37. 38. 39. 40. 41. 42. 43. 44. 45. 46. 48. 49. 50. 51. 52. 53. 54. 55. 56. 57. 58. 59. 60. 61. 62. 63. 64. 65. 66. 67. 68. 69. 70. 71. 72. 73. 74. 75. 76. 77. 78. 79. 80. 81. 82. 83. 84. 85. 86. 87. 88. 89. 90. 91. 92. 93. 94. 95. 96. 97. 98. 99. 100. Har du en lösning på ett problem i din vardag som du kan lösa genom en uppfinning? Kom ihåg - även den enklaste idén kan premieras.
Allemansrätten I Svenskt Friluftslivs uppdrag ligger att vi ska värna och vårda allemansrätten. I två omgångar har vi producerat sju filmer om allemansrätten sedan 2018. År 2018 gjorde vi fyra filmer och nu år 2020 har vi producerat tre filmer om allemansrätten. 2020-års filmer om allemansrätten berör; lägga till vid annans brygganedskräpning i naturfridlysta och giftiga svampar och bär Filmerna har finansierats av Naturvårdsverket. 2018-års filmer om allemansrätten berörde; • cykling och jordbruksmark • tältning nära boningshus • var man inte ska elda • terrängkörningsfordon och natur När vi startade upp filmerna 2018 var det den första filmkampanjen i sitt slag av Svenskt Friluftsliv där filmmediet på ett lättsamt sätt upplyste om allemansrättens ”rättigheter och skyldigheter.” Film ett – Cykling och jordbruksmark Film två – Tältning när boningshus Film tre – Var man inte ska elda Film fyra – Terrängkörningsfordon och natur Det innebär att allemansrätten är en frihet under ansvar. Är allemansrätten unik?
Solar System Builder Meet the Host Neil deGrasse Tyson Meet the renowned astrophysicist and host of the all-new Cosmos. CETIS - Centrum för tekniken i skolan - Nationellt resurscentrum i teknik CETIS nyhetsbrev Tekniken i skolan nr 1, 2016 I årets första nummer berättar Teknikartjejerna i Linköping varför de valde Teknikprogrammet, Svensk Byggtjänst arbetar med gymnasieskolan i Cities: Skylines och i Sigtuna Museums utställning Trä – tiden är ingenting kan vi läsa om hur trä är en del av teknikutveckling. De mäktiga fem fångar intresset hos barn i förskoleåldern och Eva Hartell delar med sig av erfarenheter kring bedömningsarbetet. Läs om projektet LYFTIS och Claes Klasander berättar om jubileumsåret 2016, CETIS fyller 20 år! Tänk 200! Så många timmar borde teknikämnet ha! LYFTIS – lyft teknikämnet i skolan! Teknik tillsammans Teknik tillsammans
Mitt Vatten Det färdigrenade vattnet pumpas tillbaka ut i sjöar och hav. Nu är det fritt från skräp och smuts. Men resan tar inte slut här, förr eller senare blir det dricksvatten igen. Det är precis därför det kallas det eviga kretsloppet! 1. Vi har vatten i sjöar och vatten i haven, vatten i molnen och vatten i kranen. 2. I Sverige renar vi både ytvatten och grundvatten till dricksvatten. 3. Någonstans i din kommun sitter en stor pump och ett rör. Vattnet tas till en sedimenteringsbassäng.Här tar man bort sand, lera och smuts som sjunker till botten och skrapas ihop. För att inte bakterier ska trivas lyser man på vattnet med ultraviolett ljus och/eller tillsätter ett ämne som heter klor. 6. Innan det färdiga dricksvattnet når din kran så stannar det till i vattentornet. Vattentornen hjälper också till att skapa tryck i ledningarna. 8. Nu når det färdiga dricksvattnet din kran. 9. 10. Nu transporteras det nerspolade smutsiga vattnet till avloppsrensningsverket.
Solar System Scope