background preloader

Etthalomdagen - Planering och arbetsuppgifter

Etthalomdagen - Planering och arbetsuppgifter
Fredag 12 oktober Vi har en uppföljning från måndagens lektion då vi jobbade med ordkunskap och ser till att alla har fått rätt betydelse på orden. Därefter tittar vi på slutuppgiften till boken: Slutuppgift Ett hål om dagenI LPP:n för läsningen av Ett hål om dagen står att vi i undervisningen ska utveckla din förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och att urskilja texters budskap, tema och motiv. Den här sista uppgiften är inriktad mot att träna just det och ge dig en chans att visa hur du tänker om det du läst. Jag vill att du skriver en inlämningsuppgift om ett av de tre ämnena nedan. Använd: Dina egna funderingar om det du lästExempel från handlingen i bokenCitat från boken. Instruktioner: Rubriken på din text ska vara samma som ämnetTexten ska vara ca en sida långTexten ska skrivas med typsnittet Times New Roman 12Texten skrivs i skolan på lektionerna och ska vara klar onsdag 25 oktober vilket innebär att du har fem lektioner på dig. Makt - Vem är det som bestämmer över vem?

http://etthalomdagen.wikispaces.com/Planering+och+arbetsuppgifter

Related:  Holes - Louis SacharSpråketEtt hål om dagen

Resting, Reading and Writing Bläddrade bland gamla foton och hittade ett som direkt förde tanken till ett av mina favoritprojekt! Och så här lagom till sommarledigheten kan det ju fungera som ett lästips också :-). Till sommaren är det ju skojsigt att ligga i en solstol eller i skuggan av ett lummigt träd och läsa … Medan vi skrev Focusböckerna spenderade jag många somrar letandes efter böcker vi kunde använda textutdrag ur. För oss författare var det viktigt att ha med autentiska textutdrag i FoE. Jag ville också dela med mig av roliga upplägg som jag använt i klassrummet.

Litteraturblogga Filippa Mannerheim har i samarbete med Webbstjärnan tagit fram lärarhandledningen "Litteraturblogga med eleverna" som vänder sig till lärare på gymnasienivå som vill blogga om litteratur tillsammans med sina elever. Klicka på bilden nedan eller HÄR för att ladda hem pdf:en "Litteraturblogga med eleverna". Lärarhandledningen "Litteraturblogga med eleverna" vänder sig till lärare på gymnasienivå och går steg för steg igenom allt man behöver kunna när man ska börja litteraturblogga tillsammans med sina elever. Palindrom-meningar - palindromordbok, palindromlexikon Palindrom meningar Du har bra hud. Retsyster Mats Ekestam Tor Enerot Ola Salo (tidigare känd palindromkändis)

Exempel på utvecklingsarbeten läsåret 2013/14 Slutpresentationerna inom forskningscirkeln gjordes 2/6 vilket också utgjorde avslutningen på forskningscirkeln ”Litteracitet – Multimodalitet – Framgångsfaktorer”. Jag har skrivit om detta tidigare och nu är slutpresentationerna av alla utvecklingsarbetena genomförda. Deltagarna har arbetat parvis på sina skolor. Högläsning och en läsande familj - alla inläggen samlade Under ett par veckors tid har jag skrivit så klokt och entusiasmerande jag bara kan om högläsning och om att vara en läsande förebild för sitt barn. Här har jag nu samlat länkarna till alla högläsningsinläggen. Anledningen till att jag brinner lite mer än vanligt för högläsning är att jag på ReadMe-konferensen i Lund fick höra att antalet barn som blir höglästa för har minskat från 70 till 30 procent, och att Martin Widmark sade att vi vuxna borde överföra våra lässtrategier till våra barn. Att det likaväl som en läsande klass borde finnas något landsomfattande projekt som heter en läsande familj. I mitt första inlägg Högläsning 1 - Hjälp! vad har hänt??

50 olika sätt att redovisa en bok Jag hittade ett gammalt papper hemma bland mina gamla skolböcker. Det var en lista som vi fick från vår svenska lärare när jag gick i grundskolan. Det var någon gång under 90-talet men det går fortfarande att använda dessa idéer till redovisningar, så nu delar jag med mig av listan till er. Uppträd som en av personerna i boken - berätta om dig själv och din roll i berättelsen.Gör en intervju med en av personerna i boken.Spela upp en scen ur boken.Gör en beskrivning av en av personerna, muntligt eller skriftligt. Vill du ha fler tips på hur man kan redovisa en bok? Kika in på några av länkarna nedanför:

Kan du skillnaden på de och dem? Nyheter Efter att ha sett det här klippet kan du. De såg dem eller dem såg de? Brukar du också trilla dit och skriva fel lite för ofta när det kommer till de och dem? LÄS MER: Folkpartiet vill satsa på stavning efter eget stavningshaveriDet här klippet, av universitetslektorn Maia Andréasson vid Göteborgs universitet, från augusti i fjol förklarar så pedagogiskt att ingen inte kan förstå. Och här är delar av redaktionens bästa tips:

”Alla lärare behöver jobba med språket” Att arbeta med språk i undervisningen är inte alltid en självklarhet för lärare i andra ämnen än just språk och svenska. Men det borde det vara, enligt Birgitta Norberg Brorsson, lektor i svenska och svenska med didaktisk inriktning vid Mälardalens högskola. De senaste åren har hon forskat om olika ämnens språk, och lärarnas medvetenhet om språkets roll för lärande i det egna ämnet.

Tio lektioner i språkdidaktik: Uttal, skriva och höra Sfi-läraren Sara Lövestam ger konkreta tips att använda vid språkinlärning. Vid varje lektion tränas en eller flera färdigheter med hjälp av digitala verktyg. Eleverna lär sig att öva ord, fraser och uttal med hjälp av karaoke, de bekantar sig med Tunewiki och de försöker också att komma igång med skrivprocessen. Eleverna får använda sig av Wikipedia och bloggar för att öva personligt uttryck, och av källkritik och nyheter för att öva hör- och läsförståelse. De lyssnar även på programmet Klartext och bekantar sig med ordmoln. Här kan du skapa egna klipp ur programmet

Språkutvecklande arbetssätt Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Materialet i utvecklingspaketet ger stort utrymme för egna reflektioner och diskussioner i grupp. Läsundervisningen i svenska för årskurs 7-9 Att eleverna är duktiga på att läsa är en förutsättning för att de ska kunna ta del av undervisningen i alla ämnen. Ändå finns det stora kvalitetsskillnader mellan lektionerna på enskilda skolor. Det visar Skolinspektionens kvalitetsgranskning av läsundervisningen i svenska på ett 40-tal grundskolor. Skolinspektionen har granskat läsundervisningen i årskurs 7-9 på 40 slumpvis utvalda skolor, både fristående och kommunala. Resultatet gäller dessa skolor, men kan också vara intressant för andra skolor att ta del av.

Att skriva sig till läsning - Gleerups Metoden Att skriva sig till läsning sprider sig i skrivande stund som en löpeld genom svenska klassrum i skolans tidigare år. Metoden handlar om att lära sig läsa genom att skriva på dator eller surfplatta. I den nya boken Att skriva sig till läsning beskrivs hur meto­den didaktiskt har gestaltats i Sandvikens kommun där man redan år 2003 införde arbetssättet, först i liten skala och sedan i hela kommunen. Digitaliseringen av skolans verksamheter har öppnat upp för nya möjligheter och nya arbetssätt i undervisningen. Ett sådant exempel är metoden Att skriva sig till läsning (ASL).

Related: