background preloader

Our-Basic-Human-Rights.jpeg (JPEG Image, 600 × 3012 pixels) - Scaled (33%)

Our-Basic-Human-Rights.jpeg (JPEG Image, 600 × 3012 pixels) - Scaled (33%)
Related:  Skriva

Den magiska dörren -ett romanprojekt | Josef Sahlin Idé och lärarhandledning av Josef Sahlin 2011 Tryck på länken för att ladda ner en utskriftsvänlig version: Den magiska dörren Läs elevexempel på bibblis.se Den magiska dörren är ett romanprojekt för de yngre åldrarna, i syfte att öka skrivlusten och öva på olika moment i svenskämnet. Inspiration har hämtats från boken Stråk av bildspråk (Natur och kultur) och dess populära romanprojekt Huset. Läs gärna denna bok för mer bakgrund och förkovran i idéer om skrivprocesser. Upprinnelsen till att jag skrev det här materialet var från början att jag fick en halv klassuppsättning datorer till klassen och med det fick möjlighet att tänka om lite kring undervisningen, hur jag på bästa sätt kunde använda dessa. Arbetet går givetvis också bra att utföra med papper och penna. Anledningen till att det här romanprojektet just fick heta Den magiska dörren är att vi har en synnerligen märklig dörr i skolan där jag jobbar. Att hitta på en historia från ingenting är svårt även för oss vuxna. Framsida

Skrivmall till sommarpratare När vi gått igenom sommarpratens uppbyggnad och utformning är det dag att skriva egna sommarprat och spela in dem digitalt. Här får du en kom-ihåg-hjälp i hur talen utformas, byggs upp och förslag på hur och vad du kan skriva om. Du kommer också få lära dig mer om dramaturgin. Ditt tal ska förstärkas med hjälp av bild och musik som du kommer få lära dig mer om hur du får använda. Talets utformning Ditt prat ska vara anpassat för målgruppen P1 och ska därför spelas in digitaltDitt prat ska skrivas med anpassning för texttypen och innehålla en tydlig början, mitt och ett slut enligt dramaturgin.Ditt prat ska innehålla ord och uttryck för känslor. Skrivall till sommarprat För att få hjälp i ert skrivande kan ni använda er av denna skrivmall som en hjälp. Anslag Den första delen av berättelsen som etablerar en känsla och blir ingången till det du ska prata om. Du kan börja så här: En speciell händelse från högstadiet är… Så här känns det att sluta skolan… Om jag fick gå om nian skulle jag… Avtoning

Anders & S rens skriv vningar Om du har läst våra skrivtips så vet du att vi ofta iakttar andra människor. Som författare har man alltid ögon och öron öppna för att se vad som inträffar, eller som nästan råkar hända. Det finns oändligt många händelser i böckerna som har hänt oss själva, någon vi känner eller som vi hört talas om. Ett annat väldigt bra sätt att träna på ditt eget skrivande är att läsa andras berättelser. Därför är det bra att läsa samma bok flera gånger. Det alltså bra att öva på sitt berättande. Här hittar du skrivövningar och ett arbetsblad att skriva ut (pdf).

SKRIVPROCESSEN - Poster by Annika Sjödahl Cirkelmodellen i alla ämnen Vågar man verkligen tro att cirkelmodellen kan användas i alla ämnen? Efter den här vitaminboosten är jag inte längre tveksam! Bryngelstorpskolans lärare har under läsåret haft studiecirkel kring boken Stärk språket stärk lärandet (Pauline Gibbons). Cirkelmodellen för genrebaserad undervisning är ett av de centrala språkutvecklande arbetssätten som tas upp i boken. Under de senaste två månaderna har vi pedagoger prövat att överföra cirkelmodellen till vår egen undervisning och idag hade vi redovisning. Vågar man verkligen tro att cirkelmodellen kan användas i alla ämnen? Exempel: Matematik: Skriva en räknesaga Musik: Skriva en raplåt på åtta rader Engelska: Skriva en nyhetsartikel So/No: Skriva faktatexter om sport, vulkaner, länder m.m. Sekvensbilder, förstärkande bilder för textens bärande delar, lucktexter och andra typer av "börjor" eller skrivmallar används i flera ämnen och här finns möjlighet att utveckla ytterligare. Cirkelmodellen

På jakt efter spänning Win win. Inte bara eleverna blir inspirerade av skrivlektionerna, Karin Olsson känner att undervisningen har fått ett lyft.Foto: Anna-Lena LundqvistEn doft av blyerts ligger i luften när svenskläraren och språkutvecklaren Karin Olsson låser upp dörren till klassrummet efter lunchen. Det har förmodligen gått åt en del på förmiddagen när treorna skrev nationella prov på Skutehagens skola i Torslanda i västra Göteborg. – Ni har tänkt kring början och slut, ni har tänkt på karaktärerna och platsen i berättelsen. Klassen är inne i en period när de arbetar med berättande texter och eleverna har redan skrivit var sin text. – Den där stunden när man får som en film i huvudet. Halva klassen sitter i bänkarna, den andra hälften på golvet för att få en bättre vy av smarttavlan. – Ni känner igen den va? Kameran liknar en overheadprojektor men filmar det som visas under linsen, vilket gör att man kan bläddra i en bok samtidigt som eleverna får en förstorad vy på smarttavlan.

Ett åskvädersbarn och ett helvetsgap lär oss hur vi kan gestalta När jag skrev mitt förra inlägg om Att lyckas med gestaltningen så texten lyfter slog det mig att ett bra upplägg kunde vara att utgå från Ronja Rövardotter av Astrid Lindgren. Det passar också bra i tiden då det just släppts en nya anime-serie med Ronja Rövardotter. Klippen visas på Svt-play när som helst och sänds på Barnkanalen lördagar kl 20:05 och är ca 25-30 min långa och kan fungera som en multimodal text för att lyfta fram gestaltningen. Det bästa är att visa på hur detta låter i text som läses högt innan filmen visas och diskutera på skillnader och likheter som en bok ger genemot filmen. Så här börjar boken: Den natten då Ronja föddes gick åskan över bergen, ja det var en åsknatt så att allt oknytt som höll till i Mattisskogen förskrämt kröp undan i sina hålor och gömslen, bara de grymma vildvittrorna gillade åskväder mer än alla andra väder och flög med tjut och skrik runt rövarborgen på Mattisberget. Så här yttrar sig Mattis om sitt nyfödda barn: Bild gjord i appen Visual Poetry

Återberättande text Eleverna skriver med stor glädje, vi använder oss utav ASL vilket stöttat eleverna att kunna fokusera mer på texters innehåll och form snarare än det motoriska kravet att forma bokstäver. De har fått skriva olika texter utan att vi gått närmre in på själva textstrukturen. Nu känner jag dock att de är redo att få redskap för att strukturera sitt skrivande. Cirkelmodellen Vi använder oss utav cirkelmodellen för att förmedla kunskap om olika textgenrer. Cirkelmodellen består av fyra faser. Fas 1 – Bygg upp kunskap om ämnesområdet Fokus ligger främst på textens innehåll. Fas 2 – Skaffa förebilder inom genren. Fas 3 – Skriva gemensam text Läraren skriver text tillsammans med eleverna så eleverna är delaktiga och kan se hur texten byggs upp. Fas 4 – Skriva individuell text Nu har eleverna fått kunskap om hur och kan därför börja träna på att omsätta på egen hand. 1:1 Kunskap om ämnesområdet Vad är en återberättande text? 2. Här är uppgiften ”dina, mina ord”: minadinaord 3.

Instruerande text | Ciccis Plugg Cirkelmodellen- Instruerande text i årskurs 1 ”Hem och expertgrupper” Vi inleder Instruerande text med språkutvecklande aktiviteten från boken ”Stärk språket, stärk lärandet” som heter ”Hem -och expertgrupper” för att samla fakta . Eleverna sitter i två grupper, en grupp får lyssna på en instruktion som jag har läst in om hur man gör en snöflinga (se film ovan) Det som inte sägs och är hemligt är att det är en snöflinga. Det är det eleverna ska lista ut vad instruktionen handlar om. Likaså är det med den andra gruppen som också får en inläst instruktion på ipaden om hur man gör en smiley. I denna lyssnarövning tränar vi förmågorna, Big five. Vi använder texten som modelltext och närläser instruktionen för att se hur en instruerande text är uppbyggd och typiska språkliga drag . Den instruerande genren har jag valt att dela in i två delar: instruktioner och recept 1. Tidsord Tre olika sätt att använda tidsorden När vi arbetar med instruerande texter är tidsorden viktiga. ”Hur man sår ett frö”

Lektion: Textsamtal tre meningar om brev Detta korta stycke skulle jag skapa samtal kring: ”Och så gav han henne breven från Lisl och Pepi. En hög med 368 brev från år 1939. En annan med 117 brev från 1940. Endast 3 brev från 1941, men 35 från året därpå.” Elisabeth Åsbrink; Och i Wienerwald står träden kvar, 2011, Natur och Kultur Så här skulle jag förbereda lektionen: högläsa texten för mig själv och en kollegahöra vad kollegan tänker om det jag lästskriva ned de frågor som uppkommer genom vårt samtalskapa frågor som bjuder in eleverna att påverka texten; ex vad vill du ändra på? Jag förbereder mig alltid med frågor. ”15 mars 1939 I dag blev vi besvikna och ledsna eftersom det inte kom någon post, men vi hoppas att det kanske kommer senare. För ögonblicket är det nämligen återigen spänningar mellan Tjeckoslovakien och Tyskland – kanske har ni hört om det där ute också – och enligt brevbäraren går inte tågen lika regelbundet som förut ( … ) Hoppas bara att allt går över och att vi kan fortsätta stå i obruten kontakt. ( … )” s. 138

Sagomattan blir utgångspunkt för flera språkutvecklande lektioner | Annas und... Som ett språkutvecklande arbetsområde i svenska/svenska som andraspråk kan jag rekommendera att utgå från TV-serien Sagomattan som finns kostnadsfritt på SVT Play. Programserien består av 10 olika avsnitt. I programmets samtliga avsnitt uppmärksammas fem viktiga komponenter i en berättelse; huvudperson, problem, hjälpare, lösning, och slut. Vi har i årskurs 2 hittills arbetat med avsnitt nummer 10 och det här är vad vi har gjort: Titta, lyssna, komma ihåg Vi började med att titta på avsnittet. 2. Efter att vi sett avsnittet samlades vi på vår runda matta som vi har i salen, vi vill ju också känna på att ha en sagomatta. 3. Andra lektionen, en vecka senare, fick eleverna återigen återberätta handlingen i avsnittet vi hade sett. Fortsättningsvis…

Fanfictiontävling! | Lava Förlag Låt fantasin flöda och ta steget in i Landet bortom brunnen… Under höstterminen 2016 får alla mellanstadieelever chansen att ge sitt eget bidrag till Douglas Foleys nya magiska berättelse, i årets stora kreativa skrivartävling för barn! Tävlingen startar måndagen den 22 augusti 2016 och sista dagen att skicka in sitt bidrag är onsdagen den 21 december. Använd formuläret nedan. Det finns en individuell tävlingskategori och en för hela klassen. Hur klassens bidrag tas fram är helt upp till klassen och läraren att bestämma! Tävlingen kommer att gälla skrivna berättelser, men en omslagsbild till novellen får gärna vara en del av bidraget. Det vinnande klassbidraget belönas med ett författarbesök av Douglas Foley, en signerad klassuppsättning av boken samt biobiljetter till hela klassen. Juryn består av Douglas Foley själv samt litteraturvetaren och fanfiction-entusiasten Hanna Bergström. Alva och Joel är syskonen som plötsligt hamnar i det mystiska landet bortom brunnen.

Related: