background preloader

Dialekter för dig i skolan

Dialekter för dig i skolan
Related:  Svenska

untitled Kronolekt Folk frågar mig ofta om dialekterna håller på att dö ut. Ja, det ser så ut; vi talar mer och mer standardsvenska för varje generation. Ur ett historiskt perspektiv kan man till och med säga att de till stor del redan har dött ut. Åh, så synd! Folk tycker det är jättetråkigt - det är ju så trevligt med dialekter. Jag försöker, ofta förgäves, förklara att det är ett slags lyxinfallsvinkel; människor kommer inte att fortsätta tala dialekt för att du tycker att det är underhållande att kunna höra var de kommer ifrån. Dialekterna i Sverige, liksom på andra håll, är en rest från historien. Sverige är inte längre särskilt geografiskt åtskilt. Men innebär det här att alla svenskar kommer att tala likadant i framtiden? Man har länge spekulerat över att de sociala klyftorna skulle öka och att detta skulle manifesteras i språket, alltså att människor skulle tala mer sociolekt än dialekt. Språket pekar alltså på en utjämning i samhället på flera olika plan. Det syns också för språkvetaren.

Våra svenska dialekter - SweDia 2000 Skrivprocessen7 Dialekter+i+skolan+senast+%C3%A4ndrad+april+2014 Skrivprocessen6 Du-reformen handlade om mer än bara du Du-reformen, sägs det, initierades av Bror Rexed som proklamerade du som genomgående tilltalsord när han i slutet av 1960-talet skulle tillträda sin tjänst som chef på Medicinalstyrelsen. Fast så var det ju inte riktigt. Någon reform var det inte utan en förändring som pågick gradvis i ganska många år och på många håll, och som egentligen inte heller bara handlade om att säga du. Tilltalsord är till största delen en klassfråga, till viss del en etikettsfråga. Arbetare har för det mesta sagt du till varandra, medan man i samhällets övre skikt använt sig av titulering och ni, ”vill doktor Martinson”, ”anser statsrådet Erlander”, ”önskar professorskan” och så vidare. Män utan titel med rang tilltalades med herr. I kölvattnet av fru-eller-fröken-diskussionen – som tappade luften på 1960-talet när titulerandet började ersättas av för- och efternamn – kom så du-eller-ni-diskussionen. I början tyckte många att du lät för närgånget, men efterhand vände opinionen.

Skrivprocessen5 Du-reformen som blev en jag-revolution Det har gått fyrtio år sedan den så kallade du-reformen i slutet av 1960-talet. Hur man än tänker, är detta en större språkförändring än de plurala verbens avskaffande vid seklets mitt eller stavningsreformen i seklets början. De två första berörde egentligen bara skriftspråket och hade ganska begränsad effekt på hur folk utformade sina texter. Du-reformen däremot! Låt oss se exakt hur gigantisk reformen var. jag 103vi 70du 549ni 9han 17hon 107 Oj då, det var inte bara du som stack iväg med 549 procent – faktiskt mer än räntehöjningen under 1990-talet. Vi ska nog börja med en bakgrund. Benämningen du-reform är missvisande på två sätt. I förändringen ingick också ett ökat förnamnsbruk och byte av hälsningsfras till ett universellt hej. En missuppfattning är att förändringen uteslutande skulle ha en vertikal dimension, och alltså enbart skulle vara en fråga om status: alla, hög som låg, till­talas lika. Men det var mycket mer än så. I detta kommunikativa kaos fanns två möjligheter. 2.

Skrivprocessen4

Related: