background preloader

Läsloggar och övrigt material åk 1-6

Läsloggar och övrigt material åk 1-6
Använd de bilagda läsloggsdokumenten – läslogg- för att dokumentera arbetet med läsförståelsestrategier varje lektion eller någon gång i veckan. Hur ofta du använder läsloggen måste styras av tidsåtgången . Syftet med läsloggen är att befästa hur läsförståelsestrategierna används, men dokumentationen får inte bli ett syfte i sig. Läslogg Stjärnläsaren fungerar utmärkt att använda på alla texter för att ge eleverna ett stöd i hur de ska använda strategierna (använd gärna Stjärnläsaren fakta för poesi). För elever som aldrig arbetat med läsförståelsestrategier rekommenderar vi att samla varje läslogg i en gemensam loggbok för hela klassen eller gruppen. Ge gärna eleverna skrivstöd på tavla/storbild och låt dem skriva av. Läsloggar Övrigt material Related:  LässtrategierELKSpråkutvecklande arbetssätt

untitled Läsförståelsestrategier i faktatext åk 1-3 I grundskolans kursplan Lgr 11 skriver om lässtrategier men ger inga konkreta exempel på hur begreppet lässtrategier ska förstås eller läras ut. För årskurs 1 – 3 är kunskapskravet för godtagbara kunskaper i svenska i slutet av årskurs 3 att:”Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.” Flera studier har visat att särskilt de svagaste eleverna i olika åldrar drar nytta av en strukturerad och explicit undervisning om läsförståelsestrategier. Syftet med denna lärmodul är att ge en konkret arbetsmodell för hur man kan implementera strategianvändningen genom några konkreta verktyg. Moment A individuella förberedelser · att förutspå · att ställa frågor 1. 2.

Läsförståelsestrategier En läsande klass utgår från modellerna RT (Reciprocal Teaching), TSI (Transactional Strategies Instruction) och QtA (Questioning the Author). RT utarbetades under 1980-talet av forskarna Palincsar och Brown som tog fram fyra grundstrategier som expertläsare använder för att förstå det lästa. De är att förutspå, att ställa frågor, att reda ut oklarheter och att sammanfatta. När dessa strategier tränas på ett medvetet sätt resulterar det i ökad läsförståelse. TSI bygger på samma fyra grundstrategier som RT. Ett antal svenska forskare har förespråkat vikten av att kontinuerligt och systematiskt arbeta med att utveckla läsförståelse hos barn, ungdomar och vuxna. Barbro Westlund har genom sitt arbete som lärarutbildare och doktorand i pedagogisk bedömning med inriktning på elevers läsförståelse vid Stockholms universitet, skrivit böcker om flera olika forskningsbaserade modeller med dokumenterad effekt på läsförståelse. Tre föreläsningar som beskriver hur det fungerar i praktiken.

untitled Lektionsförslag: Bild- och textpromenad för eleverna – pedagogiska samtal för lärarna Köpte Pija Lindenbaums nya bok ”Kan jag med” (det går också att provläsa där, hipp hurra) och tänkte att vi kunde göra en bildpromenad i omslaget och en tanke att utveckla i de pedagogiska samtalen vid skolan. Låt eleverna få göra en bildpromenad i omslaget: 1) Först skapar vi ordförråd, ett gemensamt i rummet. Det gör läraren genom att visa illustrationen. Gärna på en overhead (om vi har sådana) eller via smartboard. Börja med att modella: Jag ser … randiga byxor. Jag är också tydlig med att ge eleverna ordet – de får alla säga. 2) … vad föreställer vi oss händer i omslaget, vad kan hända i boken om omslaget berättar Nu får vi berätta om vad bilden säger oss, alltså vad vi tänker och tror. 3) Om vi vill ha kortskrivning, bara för att vi vill ge omslaget en rubrik, en mening, ett utrop, en tanke, en liten inledande berättelse kan vi gärna ha det. 4) Så slår vi upp boken. BILD och TEXTPROMENAD Textsidan kan vi också göra en bildpromenad i. Gå tillbaka till omslaget.

Skrivmallar - ett effektivt sätt att förbättra elevers genreskrivande Jag har under ett par år låtit mina elever använda sig av skrivmallar, då de ska skriva argumenterande och utredande texter. När jag arbetade på grundskolan lät jag även eleverna där arbeta efter mallar, för att på så sätt få igång deras skrivande.Jag har sett en tydligt förbättring i elevernas skrivande genom användningen av mallarna, då texterna blir mer strukturerade och språkligt avancerade. De har med andra ord hjälpt eleverna att bena ut sina tankar och klä dem i det genreadekvata språk som motsvarar de förmågor som de enligt flera ämnesplaner ska behärska.Under terminen har jag och min kollega Linda Letelier Hansson tillsammans undervisat en grupp i SVE/SVA 1, där vi skapat och gett ut skrivmallar för att stötta elevernas textproduktion och göra dem uppmärksamma på texters specifika uppbyggnad och språkliga drag. Exemplet som ges här har använts för undervisning i den argumenterande texttypen: Rubrik (med tes) Inledning med bakgrund (varför jag uppmärksammat detta), syfte och tes

untitled frågeplansch Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Språk- och kunskapsutveckling Resultaten av Skolinspektionens kvalitetsgranskning Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska, 2010, visar att undervisningen i den svenska skolan inte gynnar flerspråkiga elever i tillräckligt hög grad och att bristerna i många förskolor och skolor gäller generella svagheter i arbetet med språk- och kunskapsutveckling. Många lärare saknar kunskap om hur man kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande och många lärare saknar nödvändig kunskap om elevernas bakgrund och kunskapsnivå. Forskning visar att kommunikativ, flerstämmig undervisning där man fokuserar på språkets roll i alla ämnen är gynnsam för alla elever och högst nödvändig för flerspråkiga elever, men vad innebär det? Vad gynnar elevers lärande? Skolverkets kunskapsöversikt Greppa språket hänvisar till en sammanfattning av forskarna Meltzer och Hamann där följande åtta punkter gynnar elevers lärande i olika skolämnen: Stödmaterial TV-serie Övriga lästips

untitled Idrott och hälsa Språk i alla ämnen - idrott och hälsaHär beskriver jag hur man kan planera och genomföra lektioner i ämnet idrott och hälsa med fokus på språk, begrepp och läs- och skrivstrategier. Orientering Ur ämnets syfte och i de övergripande målen (kap 1+2): Eleverna skall utveckla förmågan att vistas i utemiljöer och naturen under olika årstider och få förståelse för värdet av ett aktivt friluftsliv. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. I det centrala innehållet i kursplanen för ämnet idrott och hälsa står det att undervisningen i ämnet skall innehålla; "Att orientera sig i närmiljön och enkla kartors uppbyggnad. Begrepp som beskriver rumsuppfattning". Med detta som utgångspunkt planerade jag en orienteringslektion i åk 2-3. Min första uppgift blev att fundera över vilka viktiga begrepp jag ville att eleverna skulle få med sig. Vi kopplade på Läsfixarna och läste förklaringarna till karttecknen.

Film 2 - Språkutvecklande arbetssätt (Stärk språket Stärk lärandet) Filmerna är inspelade på IVIK-slussen i Stockholm, lärare är Louise Tarras. Eleverna är mellan 16 och 18 år gamla och har varit i Sverige i mellan sex månader och ett år. Du kan se varje filmsekvens separat för att få en uppfattning om hur just den språkutvecklande övningen går till. Genom att se alla filmerna i en följd kan du se hur man kan bygga upp en förmiddags arbete kring ett tema. Här nedan visas alla nio filmerna efter varandra i en spellista på youtube. Läsförståelsestrategier i praktiken

Elk

Related: