background preloader

Läsloggar och övrigt material åk 1-6

Läsloggar och övrigt material åk 1-6
Använd de bilagda läsloggsdokumenten – läslogg- för att dokumentera arbetet med läsförståelsestrategier varje lektion eller någon gång i veckan. Hur ofta du använder läsloggen måste styras av tidsåtgången . Syftet med läsloggen är att befästa hur läsförståelsestrategierna används, men dokumentationen får inte bli ett syfte i sig. Läslogg Stjärnläsaren fungerar utmärkt att använda på alla texter för att ge eleverna ett stöd i hur de ska använda strategierna (använd gärna Stjärnläsaren fakta för poesi). För elever som aldrig arbetat med läsförståelsestrategier rekommenderar vi att samla varje läslogg i en gemensam loggbok för hela klassen eller gruppen. Du kan välja att skriva ut och samla i en pärm/bok eller att spara digitalt. Ge gärna eleverna skrivstöd på tavla/storbild och låt dem skriva av. Läsloggar Övrigt material

http://www.enlasandeklass.se/texterna-2/lasloggar-och-ovrigt-material-ak-1-6/

Related:  LässtrategierSpråkutvecklande arbetssätt

Upp med matrisen på väggen! Jag har arbetat med matriser i olika former de senaste 5-6 åren. För mig är matrisen elevens väg fram till det mål (kravnivå) vi arbetar mot. För något år sedan började jag också med mina kollegors hjälp att lägga in planeringen i matrisen. Läsförståelsestrategier En läsande klass utgår från modellerna RT (Reciprocal Teaching), TSI (Transactional Strategies Instruction) och QtA (Questioning the Author). RT utarbetades under 1980-talet av forskarna Palincsar och Brown som tog fram fyra grundstrategier som expertläsare använder för att förstå det lästa. De är att förutspå, att ställa frågor, att reda ut oklarheter och att sammanfatta. När dessa strategier tränas på ett medvetet sätt resulterar det i ökad läsförståelse. TSI bygger på samma fyra grundstrategier som RT. Modellen kallas för transaktionell, eftersom den bygger på två principer: utbyte av strategier mellan lärare och elever och utbyte av det meningsskapande som sker mellan lärare och elever ur texten.

Grammatik i Svenska 2 Under våren genomförde jag ett grammatikmoment med min N-tvåa som jag tycker föll väldigt väl ut. Så här gjorde jag: Målbild Jag började med att försöka konkretisera för mig själv vad det är eleverna ska kunna göra, utifrån det som står i det centrala innehållet och kunskapskraven, och hur de ska kunna visa att de kan göra detta. ABC-klubben Här kommer jag att dokumentera hur vi valt att arbeta med boken ”Den magiska kulan” ur serien ABC-klubben under vårterminen 2014. Vi kommer att använda oss av lässamtal och läsfixare för att ge barnen bra lässtrategier så att de lättare kan förstå vad de läser. Skrivuppgifter och bild kommer eleverna att kunna påverka så att de blir meningsfulla.

Skrivmallar - ett effektivt sätt att förbättra elevers genreskrivande Jag har under ett par år låtit mina elever använda sig av skrivmallar, då de ska skriva argumenterande och utredande texter. När jag arbetade på grundskolan lät jag även eleverna där arbeta efter mallar, för att på så sätt få igång deras skrivande.Jag har sett en tydligt förbättring i elevernas skrivande genom användningen av mallarna, då texterna blir mer strukturerade och språkligt avancerade. De har med andra ord hjälpt eleverna att bena ut sina tankar och klä dem i det genreadekvata språk som motsvarar de förmågor som de enligt flera ämnesplaner ska behärska.Under terminen har jag och min kollega Linda Letelier Hansson tillsammans undervisat en grupp i SVE/SVA 1, där vi skapat och gett ut skrivmallar för att stötta elevernas textproduktion och göra dem uppmärksamma på texters specifika uppbyggnad och språkliga drag. Exemplet som ges här har använts för undervisning i den argumenterande texttypen: Rubrik (med tes)

Vem älskar grammatik?: Tyst kunskap Tomas Riad, professor i nordiska språk, menar att vi inte kan prata om språkets struktur om vi inte har gjort den tysta kunskapen hörbar. Vi kan använda språket, men vi kan inte prata om det utan grammatiska kunskaper. Han berättar hur den tysta kunskapen om grammatik kan utnyttjas i grammatikundervisningen och ger också flera exempel på färdighetsutvecklande grammatikövningar och övningar av problemlösningstyp. Från Grammatikdagen 2012. Inspelat på Kulturhuset i Stockholm den 3 februari 2012. Arrangör: Språkkonsulterna. Läs- och språksatsningen Fortsättning på hur jag som lärare kan lära ut self-monitoring, självövervakning, till elever i tidiga skolår integrerat med RT i lässtrategiundervisningen. Fortsättning på förra inlägget, dvs. del 2. Läraren modellerar

Film 2 - Språkutvecklande arbetssätt (Stärk språket Stärk lärandet) Filmerna är inspelade på IVIK-slussen i Stockholm, lärare är Louise Tarras. Eleverna är mellan 16 och 18 år gamla och har varit i Sverige i mellan sex månader och ett år. Du kan se varje filmsekvens separat för att få en uppfattning om hur just den språkutvecklande övningen går till. Genom att se alla filmerna i en följd kan du se hur man kan bygga upp en förmiddags arbete kring ett tema. Här nedan visas alla nio filmerna efter varandra i en spellista på youtube. Filmerna kan även ses en och en på vår youtube-kanal eller via länkarna nedan.

Ställ en fråga till en av personerna i boken! Vi fortsätter att öva oss i att ställa frågor så idag fick eleverna ställa frågor till någon av personerna i vår högläsningsbok, Bröderna Lejonhjärta. Detta är ett sätt att väcka barnens egna spontana frågor, trots att det är relativt styrt. Jag började med att påminna dem om att en expertläsare ofta ställer frågor till texten, för att på så sätt bättre förstå det man läser. Sedan fick alla blunda och fundera en stund.

Hur börjar man? En fråga som dyker upp om och om igen på vår facebooksida "En läsande klass" är hur börjar man när man vill introducera "Läsfixarna" i sin elevgrupp. Min första kontakt med läsförståelsestrategier fick jag genom Barbro Westlunds bok "Att undervisa i läsförståelse". Jag upplevde att denna bok gav mig verktyg samt att den var bra att ha som teoretisk forskningsbakgrund. Mitt tips är därför att läsa denna bok eller delar av den som första steg. Därefter så går det att hitta otroligt mycket bra tips på nätet och något kanske du kan hitta här på denna blogg. Som alltid måste man pröva och göra tipsen, arbetssättet till sitt eget.

#skolresan – på jakt efter de goda exemplen ”Kära Kitty...” Precis som vanligt så fick klass fem vid Västangårds skola utanför Umeå bara en enda ledtråd i går. Redan då brukar funderingarna börja. Vem är Kitty? Hello Kitty? Svenskläraren tolkar begreppen genrer respektive texttyper De olika begreppen genrer och texttyper förekommer flitigt i skolans värld, men vad är vad? Och vad ska vi använda för att benämna de olika texter eleverna ska lära sig behärska enligt Lgr11? Jag kommer försöka reda ut och tolka begreppen och varför vi ser så olika på dem. Jag kommer också lista de olika familjerna av texttyper och visa på vilka texter som hör hemma i det centrala innehållet i svenska och vilka som inte gör det genom att skriva exempel på olika texttyper efter varje familj. I slutet av denna text finns ett delat dokument samt Canvas här med de olika texttyperna likt bilden nedan om ni vill skriva ut och sätta upp i klassrummet: Bild:

Högläsning med ökat elevansvar I boken ”Att undervisa i läsförståelse” av Barbro Westlund finns ett lektionsförslag som hon kallar ”Högläsning med ökat elevansvar”. Detta provade jag idag och här ska jag berätta om hur Barbro Westlund beskriver övningen i boken och hur jag genomförde den i klassrummet. Syftet är att högläsningen ska ge goda effekter på flyt i läsningen, som då i sin tur påverkar förståelsen. Två elever (som har svårigheter med läsning) bildar en läsgrupp (som du lärare har valt ut) sedan läser den ena texten högt tre gånger för den andra.

Att arbeta aktivt med ordförståelse Hur gör vi egentligen för att våra elever ska lära sig nya ord? Det pratas mycket just nu om läsförståelse och strategier för att förstå en text men vi pratar inte lika mycket om strategier för att förstå ord. Vilket är intressant eftersom vi vet att själva ordförståelsen är av yttersta vikt för att vi ska förstå den text vi läser. Jag läser just nu en Educator's practice guide som heter Teaching Academic Content and Literacy to English Learners in Elementary and Middle School, en skrift som väcker många tankar och ger flera nya idéer. I skriften ges fyra evidensbaserade (för fullständiga referenser, ta del av skriftens referenslista) rekommendationer för hur man kan undervisa elever som har "engelska som andraspråk" och skriften beskrivs så här:

Related: