background preloader

Malinsklipp Kunskapskraven - Förmågan Att Kommunicera i Skrift Hur? När? Varför?

Malinsklipp Kunskapskraven - Förmågan Att Kommunicera i Skrift Hur? När? Varför?
Related:  Svenska

Att skriva ett bra svar. | Tankar om svenska Jag har precis kört igenom en typ av lektionspass som jag verkligen gillar. Inte för att det är det mest lustfyllda vi gör kanske, utan för att jag alltid går från de lektionerna med känslan att eleverna verkligen har lärt sig något. Vilket ju alltid känns tillfredsställande. Jag brukar vika någon eller några lektioner under varje läspass till att prata om kvalitet i elevsvar. Den här gången gjorde vi så här: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. Läs igenom frågan noggrant så att du verkligen svarar på rätt sak.Ta det lugnt så att du hinner tänka till. De är kloka mina 7:or! Nu ska jag lägga någon lektion till på att läsa och svara på frågor innan vi avslutar den delen av läsandet, sen går vi vidare mot en skrivuppgift. /Hanna

untitled Veckans förmåga Värdegrundande förmåga – Att kunna arbeta tillsammans med andra Värdegrundande förmåga – Att göra sitt bästa vid varje tillfälle Kommunikativ förmåga – Samtala, resonera och diskutera. Procedurförmågan – Veta skillnaden mellan fakta och åsikt. Argumenterande genre. Svampavslut. | Malins PPlugg Nu har vi för första gången jobbat med den argumenterande genren i vår klass. Vi gjorde det som ett avslut på temat om svamparna som vi nu har samlat mycket kunskap om. Vi tittade på en modelltext om rådjur som finns som exempel i boken Låt språket bära av Johansson & Sandell Ring. Vi pratade om vad argumenterande texter kan vara för något. Vi pratade om att rubriken gärna ska vara en fråga. Eleverna fick jobba två och två och hjälpas åt att skriva texten mha mallen här ovan. Tycker att det här blev en ok första gång med genren men jag fick hjälpa till en del med argument för svamparna. Fortsättning följer… Det blev en ny genre-plansch på väggen bland de andra genrerna som vi jobbar med.

Goda, självständiga läsare respektive svaga, osjälvständiga läsare!? Min erfarenhet är att vi, lärare, ofta talar om våra elever som goda respektive svaga läsare alternativt starka respektive svaga. Barbro Westlund (2012) föreslår termerna expertläsare respektive novisläsare för att understryka att läsfärdighet är något som utvecklas. Ja, det är till och med färskvara. Vad kännetecknar då dessa två grupper? Muskingum Colleges översikt av vad som kännetecknar goda läsare och svaga läsare. Tabellen ger oss en översikt av flera perspektiv på kännetecknen för goda, självständiga respektive svaga, osjälvständiga läsare. Den här översikten fokuserar på lässtrategier som är nödvändiga för att förstå texter som är mer avancerade utifrån språk, innehåll och textens längd. När vi tittar på de termer som används för att beskriva respektive grupps kännetecken ser vi att dessa också motsvarar olika lässtrategier. PS.

Kunskapsvägg åk 1-3 För nästan 4,5 år sedan skapade jag kunskapsväggen för åk 1-3. Det gjorde jag för att synliggöra för mina elever vad det var vi skulle jobba med och vad de skulle lära sig. Jag trodde aldrig att det skulle bli så många som skulle använda sig av den som det har blivit under dessa år. Jättekul att fler tycker att de kan ha användning av den på olika sätt. Nu har jag uppdaterat alla ämnen för åk 1-3, dels för att Lgr 11 blivit reviderad men också för att jag hittat en del småfel samt gjort någon ny skrivning (ser ni några fel hör gärna av er då man ofta missar en del när man själv skriver). Klicka på bilden för att komma till respektive ämne där pdf finns att ladda ner. För dig som har kunskapsväggen sedan tidigare finns här en förteckning på vad som är ändrat. Uppdatering av kunskapsväggen för åk 4-6 anpassad efter revideringarna i Lgr 11 kommer inom kort. Har blivit uppmärksammad på att det är fel på svenskan för åk 1-3 på den version som legat ute.

Kreativt skrivande Bedomningsmatris_instruerande.pdf Elevledda utvecklingssamtal m förmågor och mål. Då var det dags för utvecklingssamtal! Eleverna har fått träna sig på att leda sitt eget samtal. Här under finns dagordningen de följer. Dagordning De har inför samtalet fått fylla i blanketten Inför utvecklingssamtalet. Inför utvecklingssamtal I målboken har de fått fundera över hur det har gått att nå målen. När vi fyller i målboken gör vi det i helklass. Så har de också fått fundera över hur det går med förmågorna. Självbedömning The big five. De har slutligen fått välja något som de är stolta över för att visa för sina föräldrar. Kändes som ett bra upplägg idag när jag gjort mitt första samtal. Det är en av de saker jag tycker är så fantastiskt med mitt jobb. Se min lilla film om min målmedvetna undervisning.

Barnhagen » Sagopedagogik Sedan 2002 har vi på Barnhagens förskola arbetat med sagopedagogik. Jannica, Mia och Mia var med sedan start då Barnhagen blev en förskola med sagopedagogik som inriktning. Utbildningarna till diplomerad sagopedagog leds av Maria Rossövik, grundaren av Sagokompaniet. Just nu är fyra av oss som jobbar på Barnhagen diplomerade sagopedagoger och Linnéa går sin sagopedagogutbildning just nu och är klar till sommaren. Att jobba med sagopedagogik innebär att vi arbetar tematiskt med en eller flera sagor. Sagan och läroplanen för förskolan Lpfö 98/10 Sagopedagogiken på Barnhagen innebär att sagan går som en röd tråd genom hela verksamheten. Vi pedagoger planerar året efter sagan – en grovplanering med de mål vi vill få in i verksamheten; Normer och värden, Utveckling och lärande, Barns inflytande. En saga kan berättas på många olika sätt. En viktig del kring sagoberättandet är sagans början och slut. Genom sagopedagogiken kan barnens nyfikenhet, fantasi och kreativitet tas tillvara.

Förmågor och kunskapskrav | Fröken Marias blogg Jag har googlat på big five. Det var intressant läsning. Jag stötte på mest hurrarop. Några få var kritiska. När jag skulle skriva min pedagogiska planering inför starten med Grej of the day så började jag att utgå från kunskapskraven. Det är så lätt att se att allt hör ihop. Utvärdering Att ta hjälp av olika utvärderingar hjälper både oss pedagoger och eleverna att synliggöra olika saker samt att det även ger eleverna möjlighet att vara med och påverka olika saker. Som regel utvärderar vi veckan varje fredag men vi gör också utvärdering vid varje terminsslut. För att göra det enklare för oss att sammanställa och synliggöra resultatet på olika frågor så använder vi oss av Google Formulär. ⠀När vi har veckans utvärdering har vi samma upplägg varje vecka. Del två handlar om elevinflytande där eleverna får skriva sådant de skulle vilja lära sig mer om. I de sista två frågorna får eleverna markera i de sociala mål de tycker vi ska ha, samt vilka Brain breaks de vill ha. Vi vill att det ska vara enkelt för eleverna att fylla i frågorna så många frågor består av att eleverna ska markera i svar som t.ex. värdera på olika skalor, eller göra olika val genom att kryssa i rutor. Flera har frågat efter att kunna få ta del av våra enkäter. Exempel på veckoutvärdering

Sagotorget-Startsidan Om du inte tidigare har berättat sagor eller andra berättelser för barn är första steget att börja bygga upp din repertoar. Då gäller det att dels välja sagor som passar för dem du skall berätta för och dels att du skall lära in de sagorna. Välja saga - ur barnens perspektiv När du väljer saga måste du fundera på vem det är du skall berätta den för. Hur gamla är barnen du skall berätta för? Välja saga - ur ditt perspektiv Du kan inte välja saga enbart efter vad som passar barnen. Välj gärna en saga som du känner igen sedan tidigare.

Related: