Tusen ett tusen två tusen tre | Kultur Nyårsnovell av Jonas Hassen Khemiri. DÄR står han nu och antingen så är det han eller så är det hans bror. Det är han. Det måste vara han. Man ser det på kläderna, på kroppshållningen, på blickarna som han kastar mot stationsklockan. Det är inte hans bror. HAN plockar fram sin mobil, han slår numret för femte eller kanske sjätte gången. TÅG kommer, tåg går. FOLK säger att de är lika. VISST var det en grym fest och vart ska du resa och ska vi inte ta en kaffe och tjejen nickar och tar ut andra hörluren också och de ställer sig i kaffekön och pratar om snökaoset och försenade tågresor och var de firade jul och hon bakom kassan får harkla sig för att de ska sluta prata och beställa. DET är nästan så att han slutar betrakta sig själv utifrån. JAG var utklädd till Zorro och min bror lånade mina gamla rollspelsgrejer och klädde ut sig till orch med avancerad gummimask som luktade sött som godis och hemmagjort stridsgissel av papier-maché och en brynja av nyckelringar. ALLT gick att mäta.
Våga vara pluggis: Läsa mellan raderna Att läsa mellan raderna går ut på att tolka något som författaren inte skriver ut direkt i texten. En text innehåller luckor som du som läsare själv får fylla i vilket innebär att du under tiden som du läser samlar ledtrådar från olika ställen i texten. Ledtrådarna relaterar och kopplar du sedan till händelser som du har varit med om, saker som du har läst, hört eller sett på film och saker som andra har berättat för dig. Genom att ställa frågor till texten och diskutera med dig själv eller en kamrat funderar du på vad författaren vill säga dig. Träna på att läsa mellan radernaVi ska lyssna på ett inslag från radioprogrammet Hassan. Lyssna på busringningen. Vad vet du trots att det inte är klart uttalat i telefonsamtalet? Om du kan svara på dess två frågor så har du läst mellan raderna.
Tacksamhet kan vara Sveriges tröttaste ord | Bilan Osman Tacksamhet. Det kan i nuläget vara Sveriges tröttaste ord. Den har helt tappat innebörd och är för mig inte längre lika slagkraftigt. För några månader sedan föreläste jag i en stad i norra Sverige. Och om kollegan på jobbet som kan intyga om att han minsann inte är en rasist. För det fanns en tid då den tacksamhetsskuld jag ärvt ledde till att jag ständigt försökte vara till lags, aldrig vara otrevlig, kämpa för att inte befästa fördomar som finns om dem som ser ut som mig. Men jag vet att allt det där inte spelar någon roll för den här mannen. Många har redan på ett briljant sätt påtalat det absurda i att kräva tacksamhet av människor, i synnerhet av flyktingar som i fallet med de syrier som protesterade i Östersund. Men jag vill även prata om vem som kräver något av vem, och varför. De kan kräva tacksamhet av flyktingar och fattiga. Och då blir plötsligt att kräva det mer än ett otrevligt beteende.
Novell av Jonas Hassen Khemiri: Standardlängden av ett mirakel …’Reuterswärd’ kommer från en kund som brukar lämna in sina kostymer hos oss, han spelar handboll, har tre barn och är släkt med en bergsklättrare som dog på Mount Everest, släktingen alltså, kunden mår bra, han kom förbi i förra veckan för att plocka upp sin tvätt…” det låter kanske konstigt men plötsligt var det som att allt som var jag, jeansen och luvtröjan och ärret och händerna blev en del av något annat, som om jag var något mer än den jag var, ungefär på samma sätt som när jag skrev ”Anders Reuterswärd” på ansökan…” på parkeringen skulle ni kunna visa SECRET LIFE som består av en gigantiskt stor rysk docka, och när jag säger gigantisk så menar jag gigantisk, alltså typ tio meter stor, den behöver minst fyra parkeringsplatser för att stå stadigt och det är viktigt att den är bra gjord och verkligen ser ut som dom där ryska dockorna som finns i leksaksstorlek…”
Someone to watch over me – en novell av Linda Olsson | Kulturkollo | Ett bloggkollektiv med läsglädje Linda Olsson bjuder alla Kulturkollos läsare på sin prisbelönta novell Someone to watch over me. Stort tack till Linda som frikostigt delar med sig av sin text! Hon är här nu. Min syster. Min halvsyster. Men här står min syster och ser ut som om hon väntar på någon sorts reaktion från mig. ”Hur mår du?” ”Jag håller på att dö”, svarar jag. ”Ja…” säger hon. ”Kan jag göra någonting?” Och jag minns när hon sa precis de orden. ”Nej. Hon var ett sånt vackert litet barn. ”Barnen hälsar”, säger hon. ”Särskilt Anna. Jag tycker om hennes barn. Min syster liknar sin far. Hon vet ännu mindre om mitt, tror jag. Jag öppnar ögonen och ser på henne igen. Hon försöker verkligen. Hon har format sitt liv, precis som jag format mitt. Jag har tänkt på min barndom idag. ”Har du ont?” ”Nej”, säger jag. ”Sånt hanterar de bra här. ”Jag ska resa bort nästa månad”, säger hon. ”Till Frankrike. ”Bra. Hon brukade resa mycket. ”Minns du att du alltid tog mig med? ”Äsch”, säger jag. ”Kanske någon enstaka gång, då.”
Junior - Svenskanoveller Wiki Av: Anna Gavalda Tänk dig en situation där du olovandes har tagit familjens nya bil för att köra en sväng. Du råkar ut för ett litet missöde och återvänder med en tillbucklad bil. Hur reder du ut det problemet? HAN HETER ALEXANDRE Devermont. Det är en alldeles rosig och alldeles blond ung man. Han fyller snart tjugo år. Precis som brodern och kusinerna tog Alexandre körkort under sommarlovet på farmors egendom eftersom det är lägre priser ute i landsorten än i Paris. Alexandre får använda mammas Golf under förutsättning att hon inte behöver den, annars får han ta den gamla Peugeot 1o4:an som står i ladan. Sommarlovet närmar sig sitt slut. Vår lilla gullegris har verkligen förändrats under sommarmånaderna. Franck Mingeaut är glad över att ha lärt känna Junior. Junior Devermont är glad över sin uppkomling. Ikväll är det sommarens fest med stort F. Den stora haken är bilen. På hemvägen. —Jaha... ska vi slänga ner den i bagageutrymmet?... De satte sig i bilen igen. Fullständig Katastrof.
Ett halvt ark papper - läsförståelse Läs novellen “Ett halvt ark papper” och besvara frågorna under texten. Novellen skrevs 1903 och språket är ålderdomligt, men du får försöka förstå texten ändå. Det är inte så svårt. Av August Strindberg Sista flyttningslasset hade gått; hyresgästen, en ung man med sorgflor på hatten, vandrade ännu en gång genom våningen för att se om han glömt något. – Nej, han hade icke glömt något, absolut ingenting; och så gick han ut, i tamburen, fast besluten att icke mer tänka på det han upplevat i denna våning. Källa: Novellen utgavs första gången 1903 i samlingen "Sagor". 1: Sök på reda på vad orden i texten betyder. sorgflor = flyttlass / flyttningslass = tambur = fastnubbat = klottra = konceptpapper = kakelugn = psalmnummer = hyrkusk = expressbyrå = harmoni = svärmor = påkalla = komissionskontor = husmor / husmoder = kammrjungfru / jungfru = begravningsbyrå = 2; Att läsa på raderna innebär att söka information som finns tydligt angiven i texten: A: Var hittade han "ett halvt ark papper" någonstans?
novell | Sökresultat Jag använder ofta bilder och filmklipp som starters till både kortare och längre projekt. Jag försöker välja klipp som eleverna kan känna igen sig i, antingen själva innehållet eller det tema som senare texter kommer att beröra. De klipp jag använder väcker ofta en känsla, som leder till att en åsikt formuleras och i inledande gruppsamtal får eleverna möta varandras tankar… redan innan vi har kommit till själva huvudingrediensen. Förkunskaper aktiveras. Klippen kan användas för att eleverna ska relatera till sig själva eller för att senare kunna göra kopplingar. 1. Att använda något som händer ”idag” är tacksamt. Så här användes filmklippet i ett längre projekt: Ordens makt och modern teknik 2. I Skellefteå var tvillingar Sten och Georg kända och mycket omtyckta både av allmänheten och föreningen. Eleverna kan fundera på vilket sätt människor med funktionsnedsättning tillåts ta plats i samhället. 3. Musik kan tillsammans med text gå rakt in i hjärtat. Livet. 4. 5.
Leendet | Svenskanoveller Wiki | Fandom powered by Wikia Av Ray Bradbury Kön hade bildats på stadens torg klockan fem på morgonen, medan tupparna gol långt ute på den rimfrosttäckta landsbygden, och det fanns inga eldar. Först hade dimtussar klängt sig fast överallt bland de förstörda byggnaderna men när solen gick upp vid sjutiden började de skingras. Nere på gatan samlades människor i små grupper på två eller tre till marknadsdagen, till festdagen. Äntligen stod de ute på torget. Ur "Det eviga regnets dag", Norstedts 1963.
Läsårets sista novellsamtal I mina grupper i Svenska 1 valde vi att avsluta med novellsamtal. Då vi tidigare använt Aidan Chambers modell kändes det naturligt att fortsätta med den. Eleverna visste hur den fungerade och de kunde fokusera på texten i sig och inte så mycket på hur samtalet skulle gå till. För att få ett bra samtal fick eleverna i förväg ut den mall som jag gjort. För den som är intresserad finns mallen att hämta HÄR. Jag och skolans bibliotekarie, Marit Hammarland, såg också till att de noveller vi använde lästes under lektionstid. Början av Gun-Britt Sundström Heder av Jens Lapidus Spår i snön av Jonas Karlsson Grupperna var ungefär desamma som vid förra samtalet och varje grupp bestod av 6 elever. Hur gick då samtalen? Samtalen blev olika i grupperna och detta trots att vissa grupper hade läst samma novell. Att samtalen gick bra förstår ni genom det jag skrivit. Vad tyckte då eleverna om dessa samtal? "Vi gav inte allt" "Vi kunde läst på bättre"