background preloader

”Sämre läsförståelse naturlig följd av nya digitalsamhället”

”Sämre läsförståelse naturlig följd av nya digitalsamhället”
Förbisett faktum. Ungas fritid präglas allt mindre av läsning. En 15-åring ligger i snitt 875 timmar efter tidigare generationer i fritidsläsning. Vi måste fråga oss hur skolan ska samspela med digitaliseringen och inte hasta fram reformer innan vi säkert vet varför resultaten sjunker, skriver medieforskaren Dino Viscovi. Debatten om svenska elevers sjunkande resultat i Pisas läsförståelsetest har blivit en långkörare. Märkligt nog har ett uppenbart faktum ännu inte belysts, nämligen att vår digitaliserade medievardag gör att ungas fritid allt mindre präglas av läsning. Inom barn- och ungdomsidrotten har man länge varit medveten om de skilda förutsättningarna för träning och prestation i dag jämfört med för tjugo år sedan. Den här insikten måste vi ta med oss till skolan när vi ska tolka de försämrade resultaten i Pisas läsförståelsetest. Tidigare generationer var sannolikt inte mer begåvade eller disciplinerade än dagens, däremot såg medievardagen annorlunda ut.

http://www.dn.se/debatt/samre-lasforstaelse-naturlig-foljd-av-nya-digitalsamhallet/

Related:  SpråksociologiLäsutvecklingläsa, skrivaOM läsning artiklar, media m.m.artiklar

Unga uppfinner egen språkvärld med mobilerna OMG! Alla dessa kryptiska förkortningar, slangord och smileys – utarmar de inte språket?Många förfasar sig över ungas sms- och chattspråk. Arbetsgång för formativt läsförståelsearbete i klassrummet Hur kan jag arbeta med en faktatext i klassrummet så att mina elever verkligen förstår den? Nedan följer ett förslag på hur jag tänker arbeta med faktatexter under kommande läsår. Detta förslag på arbetsgång är ett resultat av min läsning av Barbro Westlunds Att bedöma elevers läsförståelse (2013) och Catharina Tjernbergs Framgångsrik läs- och skrivundervisning (2013) samt ett resultat av min sommarläsning av litteratur som behandlar formativ bedömning. Att tänka på när du genomför läsförståelseundervisning i ditt klassrum: Tänk hela tiden högt med eleverna så att du synliggör sina mentala processer för dem.

Elever som äger sin lärprocess – blir medvetna om sitt lärande Elever som äger sin egen lärprocess, vad innebär det egentligen? Att jag som pedagog kapitulerar och lämnar ifrån mig processen och ansvaret? Nej, för mig är det långt därifrån. Det krävs ännu mer medveten tanke om varför, vad och hur jag ska jobba med lärandet i klassrummet eftersom även eleverna behöver veta och förstå vart vi är och vart vi ska.

Delrapport om läsfrämjande inlämnad till regeringen - Kulturradet – God läsförmåga för alla och tillgång till en mångfald av litteratur är en demokratifråga. Det behövs insatser för att tidigt nå de små barnen och deras föräldrar men också vuxna som av olika anledningar ännu inte är läsare. Ökad tillgång till e-böcker, litteratur på olika språk, anpassade medier till alla som behöver det och läsfrämjande via digitala kanaler är nyckelfrågor, säger Lotta Brilioth Biörnstad, koordinator för barn och unga på Kulturrådet. Kulturrådet har i regleringsbrevet för 2014 fått i uppdrag att ta fram ett nationellt handlingsprogram för läsfrämjande med utgångspunkt i de nationella målen för litteratur-och läsfrämjande. Bakgrund till uppdraget finns att hämta i bland annat litteraturutredningen och propositionen Läsa för livet.

Lärarens hyllade brev sprids på Facebook Föräldrar, förvänta er inte att vi ska uppfostra era barn. Mejla inte hela tiden. Ifrågasätt inte allt vi gör. Lita på oss. Vi vet vad vi gör. Budskapet från läraren Margareta Liljequist har delats nästan 6 000 gånger på Facebook. Lata skorrande skåningar – skånskans fonetiska genvägar? Publicerad den 28 februari, 2015 av Mikael Berger Nu tänkte jag skriva några ord om min dialekt: skånska. Det är inte jättesvårt – i alla fall inte för en som har svenska som modersmål – att särskilja skånskan från andra svenska dialekter. Det finns en mängd olika ljud som är speciella för skånskan och jag tänkte nu diskutera några av dem.

Molloy Gunilla Molloys bok skulle egentligen ha hetat Om pojkar som inte läser och skriver. Men efter tre år tillsammans med eleverna i en ”omöjlig” högstadieklass blev titeln en annan. Om man kan börja utifrån pojkarnas egen verklighet och berömma dem för vad de gör utifrån den, så går det att få pojkar att både läsa och skriva, menar Molloy. - Är det någon som inte har sett det här i sitt klassrum? Läsförmågan förändrar vår hjärna för alltid När vi lär oss läsa förändras vår hjärna i grunden. Det blir inte bara lättare att förstå abstrakta bilder, vi får också bättre korttidsminne för olika ljud. Det sker genom att hjärnan återanvänder gamla nätverk av hjärnceller.

Synen på läsning alltför förenklad Foto: Johan Eklund Läsning är hett! Pisa-undersökningens siffror, där svenska ungdomars läsförmåga tycks rasa, har gjort att läsning numera är på tapeten överallt. Ämnet är så aktuellt att Sveriges största morgontidning Dagens Nyheter den 23 augusti ägnade i stort sett hela lördagsupplagan – allt från ledaren till sporten – åt artiklar om läsande och läsare. För en läsforskare är detta naturligt­vis mumma. Inte att oron i landet för ungas läsförmåga är stor, utan att fler perspektiv kring läsning blir synligt. Dagens Nyheter: Därför tror skolforskare inte längre på disciplin Skolan. Konflikten mellan tradition och utveckling I dag börjar jullovet för elever runt om i landet. Skolan de går i ifrågasätts ständigt – med Jan Björklund etablerades bilden av ett akut behov av tidiga betyg och hårdare disciplin.

När vi svär säger vi fan helst Svenska språkforskare har sett att svordomen ”fan” använts flitigt under tre hundra år, berättar Erik Falk, universitetslektor vid Uppsala universitet och institutionen för nordiska språk. – Historiskt sett är ”fan” den svordom som dominerar. Det lever kvar än idag och har etablerat sig i språket. Den kan användas i olika situationer, i och med olika känslouttryck och kan integreras i ordbilder som ”bilfan” eller för att uttrycka förvåning, ”åh fan”. – Jävlar ligger också högt högt i topp. Det är helvetiska, jävulska svordomar som lever kvar och slås inte ut av könsuttryck eller engelska svordomar, säger Erik Falk. Svenska Barnboksakademin Foto: Ulrica Zwenger Martin Widmark Stol 4 Martin Widmark är lärare och populär och uppskattad barnboksförfattare.

Related: