background preloader

Lässtrategier från fyra modeller

Lässtrategier från fyra modeller
15 lässtrategier varav två, ställa frågor och sammanfatta, finns med i alla. Föregripa finns med i tre. Kontrollera samt visualisera och organisera finns med i två. Lässtrategier från fyra olika modeller (Roe 2014). Ovanstående översiktsbild som pdf-fil: Översikt lässtrategier från fyra olika modeller Ovanstående figur tydliggör likheter och olikheter mellan de olika modellerna. Att hitta samband och dra slutsatser är varandras förutsättningar. Vi kan också läsa tabellen vertikalt och ser då att varje modell bygger på 8, 7, 4 respektive 6 huvudstrategier. Astrid Roe (2014) går igenom och utvecklar varje strategi under separata rubriker vilket förtydligar innebörden och breddar läsarens förståelse av de respektive lässtrategierna. Jag säger det igen – läs boken ”Läsdidaktik”! Related:  SvenskaSpråkutvecklande arbetssätt

sobloggalfa | Demokrati – självklarhet eller rättighet? Texten till låten hittar du här! Hemma: * Lyssna på låten och följ med i texten samtidigt. * Skriv ner (eller markera) de ord som du tycker är svåra att förstå I skolan: * Vi lyssnar på låten och läser texten tillsammans. * Enskilt (10 min) – skriv ner dina tankar kring begreppet demokrati. * Basgrupp - läs upp era tankar för varandra. I basgruppen diskutera och skriv ner era tankar kring följande frågor (alla antecknar): 1. demokratiårsranson (ranson)lärdprofitstrategilikgiltighetmaktelitockuperakulissscenografi 2. 3. ”Lägg din röst var fjärde höst på minst sämsta parti. 4. * Helklass - Delge era tankar för hela klassen. Under dessa uppgifter övar du på begreppsförmågan, kommunikativa förmågan, analysförmågan och informationshanteringsförmågan

Att arbeta aktivt med ordförståelse Hur gör vi egentligen för att våra elever ska lära sig nya ord? Det pratas mycket just nu om läsförståelse och strategier för att förstå en text men vi pratar inte lika mycket om strategier för att förstå ord. Vilket är intressant eftersom vi vet att själva ordförståelsen är av yttersta vikt för att vi ska förstå den text vi läser. Jag läser just nu en Educator's practice guide som heter Teaching Academic Content and Literacy to English Learners in Elementary and Middle School, en skrift som väcker många tankar och ger flera nya idéer. I skriften ges fyra evidensbaserade (för fullständiga referenser, ta del av skriftens referenslista) rekommendationer för hur man kan undervisa elever som har "engelska som andraspråk" och skriften beskrivs så här: Den första rekommendationen, som detta blogginlägg kommer att beröra, lyder så här: Teach a set of academic vocabulary words intensively across several days using a variety of instructional activities Välj en lämplig, intresseväckande text

Läsförståelsearbete - ett lektionsexempel För en tid sedan skrev jag ett blogginlägg om hur jag ville arbeta med läsförståelse i min undervisning. Jag hade nämligen läst Barbro Westlunds och Catarina Tjernbergs avhandlingar om läsförståelse och framgångsrik läs - och skrivundervisning. Idag vill jag presentera hur jag praktiskt har arbetat med min nyvunna kunskap. Håll till godo /Hanna Lektionsexempel: Idag ska vi läsa artikeln "Tufft att vara ny på jobbet - så gör du för att smälta in" Ur DN 27/2 2014. Att diskutera före läsning: Känns det likadant för vuxna som för barn och ungdomar att vara nya, tror du? Under läsningen: Vi kommer läsa högt och arbeta med lässtrategierna nedan. 1. 2. 3. 4. Besvara frågorna (mellan raderna) Hur tyckte Cicilia Trabant det var att vara ny på sin praktikplats? 5. Texten handlar om ..... Efter läsningen Skrivuppgift: Liksom Wiktoria och Elliot säger forskaren Samuel West att det är bra att ligga lite lågt i början när man är ny, för att sedan ta mer plats efterhand. Instruktion: 1. 2. 3. 4. Skrivmall:

Förförståelse – en väg in i texten | Lappkullan I det här inlägget presenterar jag några lektionsförslag som aktiverar elevernas förförståelse inför läsning av en text. Vissa förslag passar bäst för skönlitteratur, vissa för sakprosa medan några går att använda på båda. Bildpromenad – ett fantastiskt sätt när man vill aktivera elevernas egen förförståelse, ett arbetssätt som jag har lärt mig av Anne-Marie Körling. Så här skriver hon på sin blogg Körlingsord: En väl genomförd bildpromenad syftar till att aktivera språket, det talade, det skrivna och det egna uttryckta, och i en nära relation till undervisande fokus utvecklas i samspel med text, lärare och andra elever. I sin bok ”Kiwimetoden” beskriver hon utförligt hur man kan gå till väga och på hennes blogg finns många inlägg om bildpromenad. Språkberikarlektion! Här är tre upplägg som går att använda var för sig eller kombinerat. Vad kan du redan? VÖL Här är ytterligare en modell som Barbro Westlund presenterar i sin bok. Informationstjuvar! Lycka till!

Cirkelmodellen spar tid! Denna termin provar jag att arbete med Cirkelmodellen. Detta är helt nytt för mig, och innan jag drog igång detta arbete försökte jag läsa så mycket som möjligt (till exempel Pauline Gibbons böcker och Anna Kayas blogg) och jag kollade på fler av de filmer som finns att tillgå på nätet, till exempel från UR och Anna Kayas film om Cirkelmodellen. Min kollega provade läromedlet ZickZack ”Skrivrummet” till sina 4:or förra läsåret och i år använder jag det till min 3-4:a. Jag använder enbart lärarhandledningen, eftersom jag tycker man blir för låst om man även skulle använda den tillhörande elevboken. En stor fördel med lärarhandledningen är att det finns många exempeltexter att skriva ut (medföljande cd-skiva) och då behöver jag inte ägna tid till att leta efter sådana texter. Eftersom jag undervisar i nästan alla ämnen (utom slöjd och idrott) ville jag börja med en texttyp som jag kunde arbeta ämnesövergripande med.

Att Skriva sig till Läsning – men sen då? Publicerad av Charlotte Christoffersen Jenny Olsson Mohammad-Ali, Kirsebergsskolan och Anette Liuzzi, Fridhemsskolan Hur fortsätter man skrivandet på dator i åk 2 och 3? Under ett ASL-inspirationscafé berättade Anette Liuzzi och Jenny Olsson Mohammad-Ali, tidigare kollegor på Kirsebergsskolan, hur genrepedagogiken för dem blev ett verktyg där elevernas skrivande gick från från kvantitet till kvalitet. I åk 2 har deras eleverna skrivit både för hand och på dator. Gå på djupet i textskapandet Anette och Jenny fick bekanta sig med genrepedagogiken genom en utbildning i sitt skolområde. - Genrepedagogiken har gjort det naturligt att gå djupare i textarbetet. Varje genre kräver sin tid Anette och Jenny förklarar att det inte går att avverka en genre på en vecka. Cirkelmodellen Varje genre kräver mycket övning och att man lägger tid på kunskapsinhämtning i ämnesområdet. - För oss har fas två i cirkelmodellen blivit jätte viktig. Textmall Matris med tre hållplatser Texter lämpliga för handskrivning

Texttyper | Min undervisning Här nedan kommer min vägg för de olika texttyperna med exempel på varje typ av text. Jag gjorde dessa till detta blogginlägg Svenskläraren tolka begreppen genrer respektive texttyper om du vill läsa mer. Cirkelmodellen- en väg till bättre måluppfyllelse - Vad vet ni om Sverige? Gunilla Lindberg ställer frågan till sina fjärdeklassare som får i uppgift att två och två skriva ner vad de kan. "Stockholm är Sveriges huvudstad", "Det är förbjudet att slå barn i Sverige", "Sveriges prins heter Carl Philip". I klassrummet bredvid sitter klass 3B i par och läser upp ord för varandra: häcka, ruva och hjässa. Cirkelmodellen ökar språkutveckling Klasserna befinner sig i fas ett av cirkelmodellens fyra faser - bygga upp kunskap, läsa texter för att få förebilder, skriva gemensam text och skriva en egen text. Men arbetet med cirkelmodellen tar tid. Första fasen inleder För att förstå vad det är för spännande arbetssätt de sysslar med på Mariedalsskolan i Vänersborg får vi dyka in i verksamheten och cirkelmodellen ett tag. I dag vågar eleverna säga till när de inte förstår och Gunilla och Katlen går själva noga igenom en text innan de delar ut den för läsning. Förebilder i fas två Lätt att glömma fas tre Klassen skriver nu en gemensam text.

Argumenterande text! | Annas Klassrum Idag började vi morgonen med att möta ett nytt ord. Argumentation stod det på tavlan. Vad betyder det? Svårt tyckte vi, ingen visste. Jag sa att det hörde ihop med kommunikation som vi pratat om tidigare i veckan. Någon trodde då att det var när man pratade argt med varandra. Därefter pratade vi om vad en argumenterande text ska innehålla: rubrik, åsikt, argument och sammanfattning. Vi läste texten om rådjuret som finns i boken: ”Låt språket bära”. Men vad skulle våra texter handla om? De fick en mall att använda sig av när de skulle planera sin text. Idag ritade vi bilder direkt på det utskrivna pappret eller klistrade fast en bild. Fina texter blev det tillslut som lästes upp och hamnade i vårt biblioteket! Detta fick avsluta vårt teknikarbete för denna gången!

Related: