Motorisk träning hjälper barn med skolarbetet - Riksidrottsförbundet Kunskaper och erfarenheter från idrotten hjälper barn och ungdomar med funktionshinder att utvecklas motoriskt, känslomässigt och mentalt. – Genom att arbeta med hela människan kan idrottare nå bättre resultat och barn och ungdomar bättre rörelsemönster vilket underlättar för skolarbetet, förklarar Susanne Wolmesjö, lärare idrottsfolkhögskolan Bosön. Uppdaterad: 2015-01-08 13:52 Susanne Wolmesjö har tagit emot och hjälpt idrottare i alla åldrar och på alla nivåer. Genom att lyssna, titta på rörelsemönster och kombinera det med förståelse och kunskap om kroppens motoriska utveckling och reflexer får idrottarna öva för att täppa igen det som saknas. – När förälder och barn kommer till mig brukar jag börja fråga vad barnet vill bli bättre på. Bli bättre i matematik, klara av att sitta still eller att bli bättre på att fokusera och koncentrera sig är oftare utgångsläget för föräldrarna. – Att barnet får sätta målet ger motivation. Läs om Svetlana Masgutova Educational Institute
Vad är det flippade klassrummet? Det flippade klassrummet ("the flipped classroom") innebär att läraren vänder på de traditionella begreppen genom att ge webbaserade genomgångar som hemläxa istället för den traditionella föreläsningen i klassrummet, vilket ger tid och utrymme i klassrummet för mer laborativt arbete.Professor Eric Mazur började använda instruktionsfilm när han undervisade på Harvard under 1990-talet. År 2004 startade Khan Academy och arbetssättet blev tillgängligare även för ”secondary education” (gymnasiet) i USA. Andra som har arbetat länge med det flippade klassrummet är Jonathan Bergmann och Aaron Sams. Det finns mycket diskussion kring det flippade klassrummet. Många fördelar lyfts fram, bland annat att eleverna får möjlighet att lära sig i sin egen takt, de har hela tiden tillgång till genomgångar (vilket ger möjlighet att upprepa en föreläsning så ofta de vill) och tid för verkligt arbete i klassrummet. Ett bra flippat klassrummet är inte så enkelt som man kanske tror.
Flippade klassrum har både för- och nackdelar Några av skälen som lärarna uppger är: vi får mer tid att använda tillsammans med studenter och elever för att diskutera autentiska frågor. Studenterna involveras mer aktivt i lärandeprocessen och metoden bidrar till reflektion både i och utanför klassrummet. Om någon har missat ett undervisningspass finns det möjlighet att ta igen en del via nätet och studenterna kan i större utsträckning arbeta med utrustning som bara finns tillgängligt i klassrummen. Sist men inte minst – studenterna gillar det! Video, klassrummet och video igen Ett vanligt tillvägagångssätt för lärarna i studien är att de publicerar en introduktionsvideo på YouTube för att presentera ett praktikfall med frågor som ska besvaras innan klassen möts. Mer hemarbete Att flippa undervisningen har både för- och nackdelar. Den första handlar om motstånd hos eleverna till att ägna mer tid åt hemarbete med risk för att de kommer oförberedda till undervisningen. Mer öppna till samarbet Flippa klassrummet en gång till
Tusentals lärare har börjat ”greja" efter Micael En mikrolektion, sju till åtta minuter lång om något som påverkat världshistorien. Ett nytt ämne varje dag, Grej of the day, helt enkelt. Och en ledtråd dagen innan för att väcka nyfikenheten och tankeverksamheten. När SvD skrev om läraren Micael Hermansson vid Västangårdsskolan i Umeå i maj i fjol, kände han inte till någon annan lärare som jobbade med liknande, dagliga minilektioner. Men efter publiceringen så tog det fart. Han startade en Facebooksida om Grej-of-the-day för pedagoger, en sida som i dag, 9 månader senare, har 7 500 som följare. – Det kan vara fler. Vi får deja vu-upplevelser hela tiden Dagen innan har SVT:s Lilla Aktuellt sänt ett inslag om hans arbetssätt och hans elever. – Jag har föreläst massor. Dessutom är han igång med ett bokprojekt om konceptet. Själv kompletterar Micael Hermansson fortfarande Grej-of-the-day med inriktningen News-of-the-day, ännu kortare lektioner om en viktig nyhetshändelse. Det senaste är att han har ställt en mässingsklocka i klassrummet.
No hands up! - Ett sätt att ge alla i klassrummet talutrymme! Jag jobbar mycket med den kommunikativa förmågan i mina SO-ämnen. Vi har mycket grupp- och pardiskussioner och även diskussioner i helklass. Jag märker som många andra lärare att det är några elever som dominerar i klassrummet när det gäller att räcka upp handen och vara med i diskussioner i helklass eller att svara på frågor. Jag har jobbat mycket i min klass att vi ska ha ett bra klimat för att tala inför klassen och både i svenska och engelska så läser ALLA elever högt utan protester. Varför är det inte så när jag ställer frågor eller de ska ha diskussion i större grupper? Hur har jag då främjat ett klimat som är tillåtande när man läser högt? Jo, jag började från dag ett med klassen att tydligt visa min ståndpunkt när det gäller högläsning. - Jag förväntar mig att alla läser högt. - Det är bara jag som lärare som får rätta någon som gör fel. - Jag rättar alltid efter att eleven läst färdigt om jag anser att det behöver rättas. - Alla ska vara tysta och lyssna när någon läser.
Sverige är unikt – här är 25 världskartor som visar hur | Sociala medier Ibland pratar vi om Sverige som landet lagom, mellanmjölkens land, där allt är lite sådär mittemellan. Varken plus eller minus, vi är lite neutrala i allmänhet. Men tittar vi på Sverige i relation till resten av världen så kan man sluta sig till att inom vissa områden så är vi världens mest extrema land. Nedan finner du 25 stycken världskartor där Sverige är rankat etta eller ligger i toppen inom olika kategorier. 1. Via Foodbeast 2. Via GlobalAgeWatch 3. Via the Atlantic 4. Via the Atlantic Cities 5. Via SPI 6. Källa 7. Källa 8. Källa 9. 10. Via the Telegraph 11. Källa 12. Via Slate.com 13. Källa 14. Källa 15. Via Washington Post 16. Källa 17. Via World Bank 18. Källa 19. Källa 20. Källa 21. Källa 22. Källa 23. Källa 24. Via World Bank 25. Via World Bank Slutligen en bonus. Via World Values Survey Fotnot: Inspriration från 40 Maps That Will Help You Make Sense of the World Tips: läs även ”Svenskarna med flest följare på Instagram”
Lennart Swahn: Skolans fundamentala problem är läraren som undervisare Skolan kommer de närmaste tre till fem åren att genomgå mera radikala förändringar än under de senaste 150 åren. Det är den moderna informations- och kommunikationsteknologin ICT som driver fram genomgripande reformer. Dagens skolpolitiker, skolexpertis, skolforskning, och skoldebatt ignorerar totalt dessa enorma möjligheter att direkt skapa en förstklassig skola. Dagens skolforskning och skoldebatt behandlar nästan uteslutande lärarnas och lärarutbildningens problem samt frågor kring hur vi skall kunna förbättra skolan, men bara inom ramen för det traditionella skolsystemet. 1. 2. Skolans traditionella organisationssystem utformades för mer än 150 år sedan, då Sverige fortfarande var ett bondesamhälle, och då såväl lärare som elever var upptagna av jordbruksarbete från vårbrukets början tills skörden bärgats in på hösten. Jag skall med en enkel bild illustrera lärarnas undervisningskapacitet i förhållande till kunskapsutvecklingen de senaste 50 åren.
Hjärnforskare vill att skolan tänker om Det viktigaste att ta till sig är att hjärnan är formbar.Torkel Klingberg. Kunskapen om hjärnan och lärandet exploderar just nu. Torkel Klingberg,professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet, hoppas att en ny vetenskap ska utvecklas genom att smälta samman kunskap från neurovetenskap, psykologi, pedagogik och informationsteknologi. – Jag vill se en ökad förståelse för var individuella skillnader kommer ifrån, och hur olika problem hänger ihop: Hur arbetsminnet ser ut, mekanismer bakom läsförståelse, varför det kan vara svårt med matematik och vad dyslexi och dyskalkyli kan bero på. Genom det forskningsprojekt som Torkel Klingberg och kollegorna på Karolinska institutet bedriver i Nynäshamn sedan 2007 har han lärt sig mycket om svenska skolelevers utveckling. Torkel Klingberg skiljer ut fem teman som kan leda till en ny syn på barns utveckling och inlärning: 1. 2. 3. 4. 5. ”Formbarhet”. Vad vill du att lärare och föräldrar ska lära sig om hjärnans utveckling hos barn?
Classroom Management and the Flipped Class Editor's Note:This post was co-authored by Aaron Sams, CEO of Sams Learning Designs, LLC and founding member of the Flipped Learning Network. Let's face it. We teachers spend far too much time and energy trying to keep students quiet so that they can listen to us. We have taken countless courses and workshops on classroom management in our careers, and it seems that the underpinning goal of classroom management is for teachers to keep kids quiet so that they can learn. Is there a better way to think about classroom management? What if the goal of class was for the students to actively engage in the content and participate in tangible ways in the learning process? Noise Is Good As we pioneered the flipped class, we got away from the front of the room and got a whole different perspective on what classroom management could look like. As we did this, the dynamics of the classroom dramatically changed. But, as with any change, we found some new challenges. 4 New Management Issues
Hemläxors nytta inte självklar John Hatties metastudie ”Synligt lärande” har fått ett stort genomslag i den svenska och internationella skoldebatten. Hattie är professor i utbildningsvetenskap vid University of Melbourne i Australien. I fokus för debatten har varit införandet av evidensbaserade och effektiva undervisningsmetoder. Den övergripande slutsatsen är att effekten av hemläxor är positiv men låg. Vad säger statistiken? Hatties sammanställning av forskningsresultaten om hemläxors effekt på elevers lärande består av flera metastudier med sammanlagt över 100 000 elever. Rätt utformade kan läxor stärka Hemläxornas effekt på elevernas lärande är en komplex fråga, visar Hatties metaanalys. För det andra kan föräldrars hjälp med hemläxor ha en positiv effekt på barns och ungdomars lärande. Formativ återkoppling avgörande För det tredje har hemläxornas utformning stor betydelse. Text: Vanja Lozic Referens: Hattie, John.
Nyckelstrategiernas nyckelstrategi Det är 1988 och en 11-årig Joakim sitter i sin skolbänk, redo för eftermiddagens OÄ-lektion. ”Då kan ni slå upp böckerna på sidan 82 och så börjar Sofia läsa”. Så kunde en lektion inledas. Jag hade ingen aning om vilket syfte eller mål lektionen hade. Jag visste inte vad den skulle leda fram till, vad jag skulle vara särskilt uppmärksam på eller varför jag över huvud taget satt där jag satt. Jag lyssnade bara lydigt på Sofia när hon läste om Brasiliens naturtillgångar. Det här är ingen personlig vendetta mot min mellanstadielärare. I ena änden av vårt uppdrag har vi läroplanen och i andra änden eleverna. Det bästa sättet är att jobba med tydliga exempel. Men det är inte alltid man har tid att konstruera egna exempel. Oavsett hur vi väljer att göra, är i princip alla försök bättre än att inte försöka alls.
Framgång i undervisningen Tilltro till varje elevs förmåga, att skolan anpassar undervisningen efter varje elev och att lärarna fungerar som tydligare ledare – det är tre viktiga faktorer för en framgångsrik undervisning. Det visar en sammanställning av aktuell forskning som Skolinspektionen har tagit fram. Här kan du ladda ner sammanställningen. Forskning om vilka faktorer som leder till framgångsrik undervisning är en viktig utgångspunkt för Skolinspektionens arbete. Om forskningen visar att vissa faktorer är extra betydelsefulla för att eleverna ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling och till att så väl elevernas resultat som studiemiljön förbättras är det viktigt att också fokusera på dessa faktorer i inspektionen. Därför bad Skolinspektionen två forskare vid Linnéuniversitetet att de skulle göra en översikt av aktuell forskning, både svensk och internationell, inom detta område.