Kamratrespons på muntlig text Jag jobbar mycket med egenrespons och kamratrespons på skriven text och men även på lösningar i matematik. När vi jobbar med den skrivna texten jobbar vi med stödstrukturer i form av responsformulär och vi avslutar alltid responsen, både den egna och kamratresponsen med två stjärnor och en önskan som ett sätt att sammanfatta sina åsikter. Under hösten har vi jobbat intensivt med muntlig text. Muntlig text i form av att skapa en radiopodd om valet. Alla har jobbat intensivt med sina program och vi har nu lagt upp dem på vår klassblogg. Därefter funderade vi på hur man skulle kunna formulera responsen i form av två stjärnor och en önskan. Grupperna som hade gjort programmen tillsammans satte sig ner och började med att lyssna på sitt eget program som de sedan gav respons på. Varje kamratrespons från varje grupp tillsammans med egenresponsen har nu varje elev fått i ett eget häfte. Vad lärde jag mig?
Nordiska språk Eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk. Lgr 11 s.230 Vi har jobbat med nordiska språk i samband med att vi har jobbat med Norden i geografi. Det är väldigt roligt att jobba med det kunskapskravet tycker jag. Vi lyssnade på olika språk, jämförde ord och letade likheter och skillnader. Minoritetsspråk De språk som är nationella minoritetsspråk i Sverige är finska, meänkieli, samiska, jiddissch, och romani. På språkrådets sida, som texten ovan kommer ifrån, kan man läsa mer om språken. Nordiska språk Kolla, jämför och lyssna på de nordiska språken genom att klicka på länken. När du lyssnar på Sahara och David kan du leta efter likheter och skillnader mellan språken. När vi sedan avslutade arbetet fick alla repetera de texer vi läst och lyssna igenom de olika språken igen. 1. 3. 4. 5.
Samling om nationella minoriteter | NE SKOLA Nationalencyklopedin Samling I Sverige finns fem erkända nationella minoriteter och lika många erkända minoritetsspråk. EU:s ramkonvention om skydd för nationella minoriteter ratificerades 2000, och en ny lag trädde i kraft 2010. Utländskhet: den svenska främlingsfientlighetens historia Främlingskap i Sverige har åtminstone under det senaste århundradet ofta handlat om färgnyanser. » Utländskhet: den svenska främlingsfientlighetens historia Försonande vitbok om romer Ständigt ifrågasatta, ständigt på sin vakt. » Försonande vitbok om romer Tornedalen: Svensk minoritetspolitik Ofta hör vi från olika länder i världen talas om hur centralmakten förhållit sig till den ena eller andra minoriteten. » Tornedalen: Svensk minoritetspolitik Romer: Resandefolket År 2000 erkände Sverige romerna som nationell minoritet. » Romer: Resandefolket Samepolitik: Rasism och diskriminering Den svenska statens samepolitik under 1800-talet och fram till cirka 1950-talet kännetecknas av fördomar med rasistiska förtecken.
Lite om nordiska språk ~ Kilskrift Jag har stött på så många lärare som tycker att det är svårt att undervisa i nordiska språk. En del nöjer sig med att lära sina elever att räkna på de olika språken och vill det sig riktigt illa så så hoppar man helt enkelt över de få rader som finns i Lgr11 om de nordiska språken. I syftestexten: "Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken." och under rubriken Språkbruk i det centrala innehållet: "Språkbruk i Sverige och Norden. Personligen har jag haft lättare med danska och norska, där idéerna aldrig har trutit, förutom då möjligtvis uttalet. Det är helt okej att ta till "fulknep" när du vill undervisa i de nordiska språken. På samma sätt kan du låta eleverna använda norska och danska Wikipedia när de letar fakta. Något annat jag brukar göra är att lägga in musik i undervisningen. Låt först eleverna lyssna på sången. Och ja, jag har fortfarande svårt med finskan.
Våra svenska dialekter - SweDia 2000 ingridremvall Sinnesövning Då vi skriver tänker vi oftast på det man ser med ögonen. Men lika viktigt för berättelsen är våra övriga sinnen. Genom att diskutera hur saker upplevs med övriga sinnen ges inspiration till att krydda sin berättelse med detta. Metodik: Denna övning gör jag genom att visa WS-deltagarna bilder av de olika sinnena. Sedan får de spåna fritt (jag skriver på post-itlappar) vad kan man smaka, känna, höra, känna - i relation till PLATS och SAK/FIGUR. Sedan uppmanas de att försöka få med ett eller flera sinnen i sin berättelse då de berättar om vad huvudpersonen upplever. Då lapparna är skrivna väljer man ut en eller flera saker och jobbar vidare med sin egen berättelse i grupp eller individuellt. PDF med sinnena och en kort beskrivning finns nedan Känsloövning För att ge ytterligare en dimension till en karaktär är det bra att visa hur han eller hon känner sig. Denna övning går att använda vid vilket skrivprojekt som helst. PDF med känslor och en kort beskrivning finns nedan.
"Pippi kom till när jag hade luftrörsinfektion" Hur kom du egentligen på Pippis namn? – Det är omöjligt för mig att rekonstruera detta, namnet kom bara flygande, det var inget jag hade tänkt ut i förväg. I nödlägen då jag verkligen ville bli underhållen och få mamma att fortsätta berätta gällde det att komma på något bra och Pippi kom till när jag hade en luftrörsinfektion med tillhörande feber. På den tiden var man tvungen att ligga till sängs då man hade feber - även tre dagar efter det att febern försvunnit - så du kan förstå att jag suktade efter underhållning i en tid då det varken fanns tv eller barnradio. – Jag har visst hittat på "herr Liljonkvast" (som i "Nils Karlsson Pyssling" tar med den sjuke pojken Göran till Skymningslandet, reds anm) också. Dina kusiner har sagt att den första Pippiboken som du fick i tioårspresent skilde sig lite grann från den muntliga versionen? – Ja, Tommy och Annika var ju inte med i den ursprungliga versionen. Karin Sörbring med Karin Nyman.Foto: Cornelia Nordström Astrid LindgrenFoto: Lars Epstein
Resonera | NO med Nina I ett resonemang och förklaring ska du ha: En bredd = flera aspekter t.ex. olika fördelar och nackdelar, miljö, påverkan för dig som individ, påverkan globalt (hela jorden)vittEtt djup = tänka följder/konsekvenser i flera led. Checklista för ett resonemang Förklara varförFörklara vad det kan leda till … leder till … som kan göra att … och då …. Ge exempelProblematisera Å ena sidan… Å andra sidan…Använd bindeordeftersom, vilket, därför, och, men, för att, samt, eller, däremot, dessutom, slutligen, även, till sist Beskrivande texter Vi jobbar just nu ämnesövergripande med svenska och no i vår åk 5-6. Alla våra ämnesövergripande jobb utgår från ett språkutvecklande arbetssätt och STL (Skriva sig till lärande). I detta område har vi fördjupat oss om djur och i svenskan har vi jobbat med hur man skriver beskrivande texter utifrån ett no-perspektiv. En del av de kunskapskrav vi jobbar mot. För att starta igång ett område så börjar vi med att inspirera och skapa förförståelse. Som slutjobb på detta område ska eleverna skriva en beskrivande text om ett okänt djur (fantasidjur). Som förförståelse till den egna skrivuppgiften har eleverna fått titta på den stödstruktur jag har gjort och sedan exempeltexter utifrån den. Elevernas egen text ska ju vara om ett okänt djur. läsår som behöver mycket träning i att formulera och skriva egna meningar och inte skriva av sådan fakta som de hittar. Om du vill ta del av stödstrukturen, exempeltexterna samt checklistan, klickar du här.
Lyssna på dialekter - Institutet för språk och folkminnen I menyn kan du välja bland alla Sveriges landskap i bokstavsordning och hitta inspelningar från olika socknar och städer. Alla de ljudklipp på dialekt som vi för närvarande har utlagda på webbplatsen kan nås härifrån. En del av inspelningarna ligger direkt på varje landskapssida, medan du når andra via länkar till vår Karta. Du kan använda dig av Kartan om du förutom dialekter också är intresserad av namn och folkminnen. Kartan, som innehåller material från alla Sveriges landskap, ger en visuell överblick. De flesta inspelningarna är gjorda under andra halvan av 1900-talet och representerar ett äldre språkbruk.
Lärarhandledning - Nattkorpen Samtalsplaneringen följer en återkommande struktur som ger eleven en tydlig inramning kring samtalet. Varje lektion innehåller tre delar: förförståelse, lyssna och samtala. I samtalsdelen ingår också en utvärdering av samtalet. Varje lektionstillfälle är beräknat att ta ungefär 60 minuter i anspråk – men ibland kan förstås samtalen bli svåra att bryta. Ni kan med fördel lägga mer tid för samtal vid några tillfällen för att hinna mer och komma längre med följdfrågor och kopplingar. Samtalsmodell Att samtala utifrån en styrd modell utvecklar eleven såväl kognitivt som språkligt. Arbete i grupper Eleverna arbetar i fasta grupper om 4-5 personer genom hela temat. Struktur och upplägg Lektionsplanering Förförståelse – vad hände i förra avsnittet? Sokratiska frågor .pdf Lyssna tillsammans Att lyssna tillsammans skapar en gemensam upplevelse som kan utvecklas och fördjupas i samtalen. Prata om de sinnen man använder när man lyssnar och hur lyssna skiljer sig från att höra. Samtala Utvärdera