background preloader

Magiska skrinet

Magiska skrinet
Related:  svenska

Kamratrespons på muntlig text Jag jobbar mycket med egenrespons och kamratrespons på skriven text och men även på lösningar i matematik. När vi jobbar med den skrivna texten jobbar vi med stödstrukturer i form av responsformulär och vi avslutar alltid responsen, både den egna och kamratresponsen med två stjärnor och en önskan som ett sätt att sammanfatta sina åsikter. Under hösten har vi jobbat intensivt med muntlig text. Muntlig text i form av att skapa en radiopodd om valet. Alla har jobbat intensivt med sina program och vi har nu lagt upp dem på vår klassblogg. Därefter funderade vi på hur man skulle kunna formulera responsen i form av två stjärnor och en önskan. Grupperna som hade gjort programmen tillsammans satte sig ner och började med att lyssna på sitt eget program som de sedan gav respons på. Varje kamratrespons från varje grupp tillsammans med egenresponsen har nu varje elev fått i ett eget häfte. Vad lärde jag mig?

Lite om nordiska språk ~ Kilskrift Jag har stött på så många lärare som tycker att det är svårt att undervisa i nordiska språk. En del nöjer sig med att lära sina elever att räkna på de olika språken och vill det sig riktigt illa så så hoppar man helt enkelt över de få rader som finns i Lgr11 om de nordiska språken. I syftestexten: "Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken." och under rubriken Språkbruk i det centrala innehållet: "Språkbruk i Sverige och Norden. Personligen har jag haft lättare med danska och norska, där idéerna aldrig har trutit, förutom då möjligtvis uttalet. Det är helt okej att ta till "fulknep" när du vill undervisa i de nordiska språken. På samma sätt kan du låta eleverna använda norska och danska Wikipedia när de letar fakta. Något annat jag brukar göra är att lägga in musik i undervisningen. Låt först eleverna lyssna på sången. Och ja, jag har fortfarande svårt med finskan.

Våra svenska dialekter - SweDia 2000 ingridremvall Sinnesövning Då vi skriver tänker vi oftast på det man ser med ögonen. Men lika viktigt för berättelsen är våra övriga sinnen. Genom att diskutera hur saker upplevs med övriga sinnen ges inspiration till att krydda sin berättelse med detta. Metodik: Denna övning gör jag genom att visa WS-deltagarna bilder av de olika sinnena. Sedan får de spåna fritt (jag skriver på post-itlappar) vad kan man smaka, känna, höra, känna - i relation till PLATS och SAK/FIGUR. Sedan uppmanas de att försöka få med ett eller flera sinnen i sin berättelse då de berättar om vad huvudpersonen upplever. Då lapparna är skrivna väljer man ut en eller flera saker och jobbar vidare med sin egen berättelse i grupp eller individuellt. PDF med sinnena och en kort beskrivning finns nedan Känsloövning För att ge ytterligare en dimension till en karaktär är det bra att visa hur han eller hon känner sig. Denna övning går att använda vid vilket skrivprojekt som helst. PDF med känslor och en kort beskrivning finns nedan.

"Pippi kom till när jag hade luftrörsinfektion" Hur kom du egentligen på Pippis namn? – Det är omöjligt för mig att rekonstruera detta, namnet kom bara flygande, det var inget jag hade tänkt ut i förväg. I nödlägen då jag verkligen ville bli underhållen och få mamma att fortsätta berätta gällde det att komma på något bra och Pippi kom till när jag hade en luftrörsinfektion med tillhörande feber. På den tiden var man tvungen att ligga till sängs då man hade feber - även tre dagar efter det att febern försvunnit - så du kan förstå att jag suktade efter underhållning i en tid då det varken fanns tv eller barnradio. – Jag har visst hittat på "herr Liljonkvast" (som i "Nils Karlsson Pyssling" tar med den sjuke pojken Göran till Skymningslandet, reds anm) också. Dina kusiner har sagt att den första Pippiboken som du fick i tioårspresent skilde sig lite grann från den muntliga versionen? – Ja, Tommy och Annika var ju inte med i den ursprungliga versionen. Karin Sörbring med Karin Nyman.Foto: Cornelia Nordström Astrid LindgrenFoto: Lars Epstein

Resonera | NO med Nina I ett resonemang och förklaring ska du ha: En bredd = flera aspekter t.ex. olika fördelar och nackdelar, miljö, påverkan för dig som individ, påverkan globalt (hela jorden)vittEtt djup = tänka följder/konsekvenser i flera led. Checklista för ett resonemang Förklara varförFörklara vad det kan leda till … leder till … som kan göra att … och då …. Ge exempelProblematisera Å ena sidan… Å andra sidan…Använd bindeordeftersom, vilket, därför, och, men, för att, samt, eller, däremot, dessutom, slutligen, även, till sist Beskrivande texter Vi jobbar just nu ämnesövergripande med svenska och no i vår åk 5-6. Alla våra ämnesövergripande jobb utgår från ett språkutvecklande arbetssätt och STL (Skriva sig till lärande). I detta område har vi fördjupat oss om djur och i svenskan har vi jobbat med hur man skriver beskrivande texter utifrån ett no-perspektiv. En del av de kunskapskrav vi jobbar mot. För att starta igång ett område så börjar vi med att inspirera och skapa förförståelse. Som slutjobb på detta område ska eleverna skriva en beskrivande text om ett okänt djur (fantasidjur). Som förförståelse till den egna skrivuppgiften har eleverna fått titta på den stödstruktur jag har gjort och sedan exempeltexter utifrån den. Elevernas egen text ska ju vara om ett okänt djur. läsår som behöver mycket träning i att formulera och skriva egna meningar och inte skriva av sådan fakta som de hittar. Om du vill ta del av stödstrukturen, exempeltexterna samt checklistan, klickar du här.

Lyssna på dialekter - Institutet för språk och folkminnen I menyn kan du välja bland alla Sveriges landskap i bokstavsordning och hitta inspelningar från olika socknar och städer. Alla de ljudklipp på dialekt som vi för närvarande har utlagda på webbplatsen kan nås härifrån. En del av inspelningarna ligger direkt på varje landskapssida, medan du når andra via länkar till vår Karta. Du kan använda dig av Kartan om du förutom dialekter också är intresserad av namn och folkminnen. Kartan, som innehåller material från alla Sveriges landskap, ger en visuell överblick. De flesta inspelningarna är gjorda under andra halvan av 1900-talet och representerar ett äldre språkbruk.

Related: