background preloader

Lärarhandledningar

Lärarhandledningar

http://josefsahlin.se/?page_id=341

Related:  Läsa & skriva

Höstterminens skrivprojekt i åk 1 Under hösten har vi i åk 1 haft några pågående skrivprojekt. Från början har jag försökt inspirera till skrivande genom spännande händelser, till exempel kring vårt mystiska ägg. Vi har återberättat händelseförloppet kring ägget, hur det plötsligt hamnade hos oss och hur det till slut kläcktes. Återberättande text Eleverna skriver med stor glädje, vi använder oss utav ASL vilket stöttat eleverna att kunna fokusera mer på texters innehåll och form snarare än det motoriska kravet att forma bokstäver. De har fått skriva olika texter utan att vi gått närmre in på själva textstrukturen. Nu känner jag dock att de är redo att få redskap för att strukturera sitt skrivande.

Skrivövning: Att beskriva platser Med en bra platsbeskrivning kan man ta med sig läsaren vart man vill! Beskriv platsen med så många detaljer att läsaren kan skapa sig inre bilder och känna sig förflyttad dit! Några tips när du beskriver en plats: Beskriv alltså inte bara vad som SYNS och HÖRS, utan vad som LUKTAR, SMAKAR och KÄNNS. Exempel: Stenarna skimrar i vattnet. Det luktar tång och havet smakar salt. Faktatext – cirkelmodellen Eleverna skriver med stor glädje, vi använder oss utav ASL vilket stöttat eleverna att kunna fokusera mer på texters innehåll och form snarare än det motoriska kravet att forma bokstäver. De har fått skriva olika texter utan att vi gått närmre in på själva textstrukturen. Nu känner jag dock att de är redo att få redskap för att strukturera sitt skrivande. Efter att vi fokuserat på återberättande texter (se inlägg återberättande text) så går vi nu vidare och tittar på faktatexter. Vi följer liknande arbetsstruktur när vi introducerar textgenrer för att den igenkännande faktorn gynnar flertalet elever.

Språkutvecklande arbetssätt i skolan inkluderar alla oavsett bakgrund - Hur ska du kunna förstå innehållet och hur du ska använda innehållet om du inte förstår orden? säger grundskolläraren Susanna Sjöstrand. Hur får du alla elever att veta vart ni ska, vilket som är målet? Öde ön- Skrivprojekt kapitelbok år 5 Här delar vi med oss av det Skrivprojekt som vi arbetat med i år 5. Eleverna har fått ett kapitel i veckan att skriva i dokumentet. Vi har använt oss av Classroom för att fördela uppdragen samt lätt ge eleverna återkoppling. Varje kapitel innehåller en tydlig instruktion för vad kapitlet ska handla om samt innehåller även en checklista för att eleven själv ska kunna bearbeta sin text.

Att lära barn läsa - Mia Kempe Yngste sonen har precis börjat ettan i höst och tänk, trots att jag har en trea i år, har jag ändå möjlighet att på nära håll få ta del av det under som sker när ett barn lär sig att läsa. Vad fantastisk vår hjärna är som klarar av att koppla symboler till ljud, och sedan koppla ihop ljuden till ord och meningar. I detta blogginlägg kommer jag fokusera på den första läs- och skrivinlärningen i skolan. För några år sedan vidareutbildade jag mig inom ämnet och jag tänkte lite kort berätta om vad några läsforskare anser vara grunderna för en lyckad läsinlärning. Jag tänker också berätta hur jag brukar starta upp min läs-och skrivundervisning i ettan. Vad säger då läsforskare att eleverna behöver kunna för att lyckas med läsinlärningen?

Ge ditt barn läskondis! - Artikel - Akademibokhandeln Martin Widmark är Sveriges mest utlånade och lästa barnboks-författare och högt älskad av nybörjarläsarna. Få barn passerar lågstadiet utan att läsa böckerna om Lasse-Maja, Nelly Rapp och Rakel.* För att bli kompetenta läsare måste barn läsa kilometervis med text. Trist och jobbigt, tycker många. Hur får man barn att älska resan? Uppdaterad skrivprocess Under påskhelgen har jag hunnit läsa ikapp en del både på Twitter och i de olika Facebook-grupper jag är med i för att se om något har dykt upp på skolfronten som man kanske kan ha användning för? Det gäller att sortera bland alla blogginlägg, facebook-inlägg, twittertrådar, filer och tips för att inte drunkna i detsamma. Ibland känner man sig som sämsta sortens lärare bara för att man inte har gjort det eller det med sina elever, eller börjat jobba med det som just nu verkar vara det mest omtalade? Just nu rasar det en debatt om katederundervisningens vara eller inte vara, igen. Jag tycker ändå att den är mer nyanserad och något mindre polariserad nu (kanske)? Jag anser mig ändå tillhöra den sortens lärare som Jonas Linderoth beskriver i ”Lärarens återkomst”, dvs den undervisande, förklarande, berättande och instruerande läraren, vilket kan se olika ut.

Related: