Återkoppling som för lärandet framåt och 6 tankar till dig som vill arbeta medvetet med återkoppling i undervisningen. ”När elever söker, eller åtminstone är öppna för, återkoppling från eleverna om vad eleverna vet, vad det förstår , vad de gör för misstag, när de missuppfattar, när de inte är engagerade – då kan undervisning och inlärning synkroniseras och bli effektiva” (Hattie, 2009) Nyckelstrategi 3 handlar om feedback/återkoppling som för lärandet framåt. Studier visar att mycket av den feedback eleverna får i skolan leder inte till ett ökat lärande. En lärare som medvetet arbetar med återkoppling drar nytta av varje situation – minut för minut, dag för dag – för att kunna ge eleverna relevant återkoppling. Ger man återkoppling endast efter avslutat arbetsområde eller termin ges eleverna sämre möjlighet att utveckla sitt lärande. För att återkopplingen verkligen ska göra skillnad behöver den vara integrerad i undervisningen och genomföras ofta. Som mest effektiv för lärandet är återkoppling när den är så konkret som möjligt och utgår från elevens arbete under pågående process. Eller se en film:
Våra läsloggar Syftet med läsloggarna är att befästa hur man använder läsförståelsestrategierna men dokumenterandet får inte bli ett syfte i sig utan man väljer hur mycket och hur ofta man vill dokumentera utifrån den grupp elever man har. Det är alltid samtalet om textens innehåll som är det viktigaste. Jag som undervisar i åk 1 idag dokumenterar bara gemensamt och så samlar vi våra läsloggar i en gemensam digital loggbok. Se nedan! Vi ser läsloggen som en stödstruktur för pedagogen att använda under lässtrategilektionen. När eleverna är mogna för det kan eleverna dokumentera i grupp, par eller enskilt. När vi introducerar våra Läsfixare så gör vi det genom att vi presenterar dem en i taget och arbetar med just den lässtrategien under en eller fler veckor. Här kan ni se ett par exempel hur vi har dokumenterat kring två texter vi har läst. Läsloggarna kommer att finnas på hemsidan så fort de är formgivna. Tack Eva för det fina arbete du har lagt ned!
Mina digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen Tips, råd & material | snicksnacksnoken.se Det finns massor man kan göra för att stötta barns språkutveckling! Här har vi samlat våra bästa länktips med råd och material: Lekdatabasen innehåller tips på massa språklekar från Folkhälsan BLOM – massa information och övningar från logopeder i Borås Hatten Förlag har sidor med inspiration, och vår logoped Elvira tipsar om språklekar och övningar. Lexin – toppen för att förbättra ordförrådet! Annikas klassrum – med både tips, material och spel att ladda ner Förskoleburken Ingelas lekstuga Emma – bjuder både på spel och inspiration Spraklek.se Karlstadmodellen Barnböcker är förstås jättebra att använda för att stimulera språkutvecklingen. Kolla gärna in More Than Baby Talk en matnyttig folder (på engelska) om hur man kan stimulera barns språkutveckling! Och för fler engelska länktips, och engelskt material som kan anpassas till svenska, titta in på vår systersida prattlesnake.org För äldre barn/ungdomar: Länkskafferiet Det är också lätt att göra egna material, t ex med bilder man hittar på nätet.
En läsande klass Pedagogiskt material – Emma Här lägger jag upp det pedagogiska material som presenteras på min blogg. Det mesta är mitt eget och mycket är fritt att använda själv, då är det länkar direkt till dokumentet i inlägget. I de fall där jag använt material från andra bloggar och hemsidor finns länkar direkt dit. Om du använder något av mitt material, skriv gärna en kommentar! Det vore oerhört roligt! Bild Snöglob Pumpatryck av äpplen Vårblommor Fjärilar av silkespapper Vinterståndare med oljekrita och vattenfärg Akvarium – en gemensam bilduppgift Lövtryck Pumpa – spåra och klippa i papper Teckna fasanfjädrar Svanfjädrar mot svart bakgrund Mosaikhjärta Vinterlandskap Blåsippor Bildstöd, tecken, material för barn i behov av extra stöd Svenskt handalfabet och veckoschema Veckoschema i färg (stort och litet) – bildstöd Veckocirkel (veckans dagar, bildstöd) Teckentavlor – kök, toalett, hall Färg Färgläggningsblad – röd, grön, blå, orange, gul, brun och grå Matematik Tiokompisar Nyckelpigememo Leksakssedlar Formdomino Snöflingememo Former – ”flashcards”
Hjälpmedelsboken Grundskola - Gymnasium Läsarröster: "Denna bok förmedlar att hjälpmedel i första hand handlar om goda relationer, bemötande, kunskap, positiva attityder och anpassningar av miljön. Inspirerande läsning som ger hoppfullhet om vad som lönar sig i den inkluderande lärandemiljön. Detta är vad vi i skolan efterfrågat, det är en bok som efter att vi slukat den kommer att finnas i varje pedagogs verktygslåda och användas som uppslagsbok. Ur ett imponerande kontaktnät har Gunilla Gerland, med omsorg, valt de personer som här delar med sig av sina erfarenheter från olika pedagogiska och tekniska lösningar. Tack Gunilla för att du skrivit denna bok! Maud Sjöblom Legitimerad Lågstadielärare och Specialpedagog, Specialpedagog på BUP Norrtälje (och, tillsammans med Kerstin Måhlberg, författare till boken Lösningsinriktad Pedagogik). Vi är alla olika och vi behöver olika, detta gäller naturligtvis också hjälpmedel. Elevers och föräldrars delaktighet ses som självklara för val av insatser och anpassningar.
Stjärnläsaren När läsaren låter dessa fem läsförståelsestrategier samspela för att fördjupa och kontrollera sin förståelse kallar vi honom/henne för en "Stjärnläsare". Stjärnläsaren övervakar sin läsning och är medveten om när han/hon inte förstår och använder sig då av en eller flera strategier. Våra läsloggar Stjärnläsaren och Stjärnläsaren fakta använder vi så fort vi tar oss an en ny text. Dock har vi arbetat oss igenom varje strategi väldigt grundligt. Loggarna kan vara ett stöd för pedagogen i sin lektionsplanering och även när eleverna arbetar i par eller i grupp. Vi har även använt dessa läsloggar som underlag när vi har gjort våra digitala boktips.
Bornholmsmodellen® Bornholmsmodellen®ankianka662018-06-05T18:35:48+00:00 Språklekar efter Bornholmsmodellen – en väg till skriftspråket kom första gången ut 1994 efter en översättning och bearbetning till svenska av det danska materialet, som ingick i den vetenskapliga studien i det nu så välkända Bornholmsprojektet. Det är också därifrån den första svenska utgåvan har fått sitt namn, numera kallad ”originalversionen” (Häggström, Ingrid). Bilden här ovan illustrerar Bornholmsmodellens struktur och språklekgrupper. I Bornholmsprojektet följde forskarna två grupper av 6-åringar under ett läsår. Vissa speciella framgångsfaktorer redovisades när resultatet från Bornholmsprojektet presenterades. språklekarna lektes dagligen under 15-20 minuter.alla barn i gruppen, utan undantag, deltog i språklekarna.gruppen omfattade ca 10-12 elever.svårighetsgraden ökade successivt över tiddelar av programmet repeterades under 8 veckor på hösten i årskurs 1. Nu finns även ett urval av passande lekar för 4-5-åringar.
Lektionsplanering - lässtrategier En fråga som dyker upp om och om igen på vår facebooksida "En läsande klass" är hur börjar man när man vill introducera "Läsfixarna" i sin elevgrupp. Min första kontakt med läsförståelsestrategier fick jag genom Barbro Westlunds bok "Att undervisa i läsförståelse". Jag upplevde att denna bok gav mig verktyg samt att den var bra att ha som teoretisk forskningsbakgrund. Mitt tips är därför att läsa denna bok eller delar av den som första steg. Därefter så går det att hitta otroligt mycket bra tips på nätet och något kanske du kan hitta här på denna blogg. Jag kan ju bara skriva om hur vi gjort i vår undervisning och hur vi har lagt upp arbetet i ELK. Så här gör vi; Vi har några introduktionslektioner där vi försöker få med eleverna i tanken: Läsa är att tänka. När det sedan är dags att arbeta mer grundligt med en strategi i taget har vi valt att starta med Spågumman. Vi har valt att introducera "Spågumman" med hjälp av en fantasybok och även på en faktatext. Nu är det inte långt kvar!
qWk 22 H4 test avkodning VENN-diagram Under hela höstterminen har jag haft förmånen att vara med i klass 2B´s klassrum. Nu under våren har det inte blivit lika ofta men fredagen den 7 mars var jag på plats igen. Rebecca har tillsammans med eleverna skapat en jättefin morgonrutin med öppen dörr, ljus och en "Godmorgon-hälsning" på tavlan. Efter samlingen var det dags för mig att visa klassen ett nytt verktyg - Venn diagrammet. När jag visat på hur man använder detta verktyg var det dags för eleverna att pröva själva tillsammans med en läskompis. Eleverna var motiverade och skrev jättefina små texter. Syftet med lektionen var att med hjälp av ett "Venn-diagram" jämföra texter ur olika genrer. Före lektionen hade jag förberett med att rita upp ett Wenn-diagram på whiteboarden och två staplar där nyckelord från de olika texterna skulle skrivas. Före läsningenJag bad dem att titta på rubrik, bilder och e v bildtexter och fundera över vilken typ av text detta kan tänkas vara och vad den kan tänkas handla om/berätta.
Kommunikation, läs- och skrivutveckling Kartläggningsmaterial- screening -Språk- läs- och skrivutveckling Förslag till för- och grundskolan i Umeå Exempel på kartläggningsmaterial: FörskolaTRAS www.spf-utbildning.com SIT Språkligt Impressivt Test www.dop.se KAN Kartläggning av spirande språk, 3-6 år gun.sundqvist@kuratorn.se Förskoleklass Bornholmsmodellen – Vägen till läsning. Skolår 1-3 IL-basis grupp-prov, åk 1(fonologisk medvetenhet, hörförståelse,) www.hogrefe.se teckna och skriva, bokstavskännedom, rättskrivning)Fonolek från åk 1 www.ostersund.se/lpcDLS bas åk 1 och 2 (läslust, läsning - läsförståelse, skrivning) www.hogrefe.se DLS för åk 2 och 3 (Omarbetad version, ny normering 2013) www.hogrefe.seLäsEttan, indiv. Fördjupad uppföljning för elever som ännu inte nått förväntad läs och skrivutveckling IL-basis individuella prov www.hogref.seUMESOL åk 1-3, främst individuell kartläggning www.hogrefe.seOLAF åk 1-3 (OrdLäsning; Avkodning och Förståelse) www.dop.se Skolår 4-6 Skolår 7-9 Exempel på ytterligare material: