background preloader

Formativ bedömning – glöm inte det andra benet!

Formativ bedömning – glöm inte det andra benet!
Formativ bedömning kan sägas vila på två ben. 1) Det första benet, med eleven som agent, handlar om att synliggöra vad som ska läras och att som lärare stödja lärandet genom att ge kontinuerlig feedback. Här handlar det främst om att eleven ska agera utifrån till exempel feedback. 2) Det andra benet, med läraren som främsta agent, handlar om att lärare söker återkoppling från eleverna för att ta reda på hur det går i undervisningen för att få ett bättre underlag för fortsatt planering och undervisning. Här är läraren främsta agent, som ska agera utifrån gjorda kontinuerliga bedömningar. Båda benen framgår även av Dylan Wiliams definition: “An assessment functions formatively to the extent that evidence about student achievement elicited by the assessment is interpreted and used to make decisions about the next steps in instruction that are likely to be better, or better founded, than the decisions that would have been taken in the absence of that evidence.” (PS. Related:  sezenmert

Att använda exittickets som en del av formativ bedömning Under hösten har vi arbetat med kollegialt lärande och jag har ingått i en grupp som arbetat med hur man kan använda Blooms taxonomi för att ställa rätt frågor (se bilden nedan). Vi undrade hur vi kan ställa frågor som utvecklar elevernas lärande på bästa sätt. Syftet för oss var att:Ta eleven vidare till nästa kunskapsnivåAnpassa frågorna till lektionens syfteBli medvetna om vilka frågor vi faktiskt ställer i klassrummetSynliggöra elevernas kunskapsutvecklingFörebygga slentrianfrågeställandeArbeta igenom ett problemområde från fakta till analys och värdering. Som inspiration läste vi Christians Lundahls bok Bedömning för lärande s.116-125. För mig var fokus att definiera kunskapsnivån för varje lektion enligt Blooms taxonomi och sedan avsluta lektionen med en exitticket med en eller flera frågor kopplade till den kunskapsnivå vi arbetat med under lektionen.

Svenska B Läs igenom dikten flera gånger! Skriv gärna ned ditt spontana intryck av den (de tankar den väcker). Slå upp svåra ord, begrepp och annat som är oklart, till exempel mytologiska figurer! Fundera över titeln - vad säger den? Ger den ledtrådar till vad texten handlar om? Ta reda på lite om diktens bakgrund. 1. 2. 3. På vår biologilärare öste vi all vår rädsla, all vår skräck, allt vårt skolhat (Siw Wideberg) Uttrycks känslan snarare indirekt - genom bildspråk, ordval eller på annat sätt? Här slogs en dörr en gång igen för sista gången mellan två, som borde varit vänner än. Blandar författaren olika sätt att få fram känslan i texten? 4. 5. 6. 7. Stilfigurer Stilfigurer använder man för att levandegöra och förbättra tal, dikter, debattartiklar, berättelser, romaner... 1. 2. 3. 4. Någonstans inom oss är vi alltid tillsammans, någonstans inom oss kan vår kärlek aldrig fly Någonstans o någonstans... 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15.

Planering och bedömning i matematik Jag har under flera år använt mig av pedagogiska planeringar bland annat i matematik med mina elever i åk 1-3. För att eleverna ska få öva på att självvärdera sig samt se progression i lärandet har jag som stöd haft matriser med till varje planering. Dessa har varit väldigt konkreta så att eleverna redan från början förstår och kan ta ställning till vad de tycker att de kan. Istället för att ha en lång planering har jag valt att göra många kortare för att de hela tiden ska kännas aktuella och eleverna har koll på vad som förväntas av dem. Matriserna har vi använt när vi har börjat ett område och när vi slutat. Vi har tittat på dem när vi sätter igång med ett område för att eleverna ska veta vad som de förväntas lära sig. Eleverna blir väldigt snabbt medvetna om sitt lärande redan i åk 1. Under de senaste åren har vi haft Eldorado från Natur och Kultur som läromedel i matematik.

Att förhålla sig formativt till formativ bedömning Det blir allt mer uppenbart när man tittar ut över det svenska pedagogiska landskapet att formativ bedömning verkligen börjat slå rot. Många lärare har förvisso arbetat formativt länge men utan att kalla det så. Det som nu börjar slå rot är därför snarare ett medvetet och uttalat förhållningssätt till bedömning för lärande, där bedömningen inte tillåts vara ett självändamål utan sätts i relation till vilka faktiska konsekvenser den får. Skolans historia präglas av att metodologiska nyheter kommer och går. För lärarens rättande anges fyra riktlinjer. Det har och det kommer alltid att finns en nära koppling mellan bedömning och lärande. I takt med att allt fler arbetar formativt blir det också tydligt att formativ bedömning inte är bättre än hur den genomförs. Det är väldigt viktigt att bjuda in eleverna i utformandet av bedömningarna. I Dylan Wiliams grunddefinition för formativ bedömning heter det att: Referenser Wiliam, Dylan (2013).

Lexin Välkommen till Lexin på nätet! Här hittar du lexikon på femton minoritetsspråk, men även bildmaterial och kortare videofilmer. Lexikon i bokform finns på följande språk och kan beställas här: Albanska, arabiska, bosniska, finska, grekiska, kroatiska, makedoniska, nordkurdiska, persiska, romska (arli), rumänska, serbiska, somaliska, spanska, svenska, sydkurdiska, tigrinska, turkiska, turabdinska och vietnamesiska. Svenska Lexin finns nu i en helt ny version. Lexin på nätet är ett samarbete mellan Institutet för språk och folkminnen, och Kungliga Tekniska högskolan. Formativ bedömning – när feedback blir en del av lärandet – Pedagog Malmö Camilla Lindskoug arbetar som lärare i svenska och engelska på Pauli gymnasium. Hon har integrerat formativ bedömning i undervisningen och ser bedömningen som en viktig del av elevernas lärande. Camilla berättar att det har gett henne ett bättre fokus på lärandet. Camilla Lindskoug, lärare i svenska och engelska på Pauli gymnasium. - Formativ bedömning är när feedback och respons görs till en viktig del av lärandet. - Det var många som fick upp ögonen för formativ bedömning i och med John Hatties studie ”Visible Learning” (världens hittills största forskningsöversikt om vad som påverkar elevers inlärning och studieprestationer, reds. anm.). Ett nytt fokus och feedback När Camilla började använda formativ bedömning fick betygskriterierna en mycket mer central betydelse i hennes undervisning. - Jag har fått ett annat fokus. Camillas elever får feedback kontinuerligt, t.ex. vid uppgifter, övningar och examinationer. Prov Rena kunskapsfrågor förkommer inte på Camillas prov. Tid Skådespelet

Ny i svenska skolan: Att tydliggöra språkliga mål Vikten av att tydliggöra mål och kunskapskrav är något som vi ofta lyfter som en framgångsfaktor, speciellt alla vi som på ett eller annat sätt arbetar med bedömning för lärande och de olika nyckelstrategierna. Men hur ofta lyfter vi vikten av att tydliggöra de språkliga mål som eleverna ska nå och de språkliga förmågor som undervisningen ska träna eleverna i? Språkliga mål, tänker ni. Vad pratar hon om nu? Det finns väl inget som heter så i våra styrdokument? Och det gör det kanske inte. Språkinriktad undervisning inom alla ämnen är en didaktik där de ämnesmässiga målen och språkfärdighetsmålen är explicita. Under läsåret 2013/2014 har jag fått möjlighet att leda en språkutvecklingsgrupp på min skola och vi hade vår sista träff förra veckan. Eftersom jag inte har tid att föreläsa när vi träffas i språkgruppen valde jag att "flippa" mina föreläsningar där jag pratar om språkliga mål. Så, vad är språkliga mål, hur identifierar man dem och varför ska vi göra detta? ps.

Nationella proven förvirrar | Brännpunkt En vanlig uppfattning hos politiker och andra som uttalar sig om skolan i medierna är att resultat i nationella prov enkelt kan jämföras med kursbetyg. Det finns dock betydande problem med konstruktionen av de nationella proven i svenska och engelska som kraftigt försvårar sådana jämförelser. Dessa problem nämns sällan eller aldrig i medierna, men för att kunna föra en seriös diskussion om betyg och nationella prov, är det viktigt att de kommer upp i ljuset. Problemen med proven kan delas upp i två huvudkategorier: 1. Bedömningen av de nationella proven i svenska och engelska stämmer inte överens med kunskapskraven och kan därför inte användas som betygsunderlag. De nationella proven i svenska och engelska bedöms dock i sex respektive tio steg. Det är inte utan att tankarna leds till det gamla relativa betygssystem som vi hade i Sverige mellan 1962 och 1994. När provdelarna ska sammanvägas till gemensamma provbetyg väntar nya problem. 2. Problemet är att provet inte prövar det.

cooltoolsforschools - home Formativ bedömning gör lärande synligt Formativ bedömning innebär att läraren genom täta och effektiva bedömningar får information om elevernas kunskaper och kan planera efter den. – Lärare fattar kontinuerligt beslut om sin undervisning. Vet man mer om vad eleverna kan blir besluten bättre underbyggda och undervisningen oftast bättre. Torulf Palm är gymnasielärare i matematik, fysik och kemi och sedan tio år forskare i matematikdidaktik. Just nu är han engagerad i tre olika forskningsprojekt, varav ett handlar om formativ bedömning och matematik. – Det finns mycket forskning som visar att formativ bedömning är ett effektivt sätt att undervisa på. I projektet ingår cirka femtio lärare i årskurs 4 och 7 från Umeå kommun samt fem forskare från Umeå universitet. – Vi forskare vill förstå vad som krävs för att lärare ska få det stöd de behöver för att utveckla sitt arbete med formativ bedömning. Torulf Palm kom i kontakt med begreppet via artiklar och blev mer och mer intresserad. Men ordet bedömning är laddat.

Blås nytt liv i Powerpoint Har du också tröttnat på Powerpoint och upplever att det är ett ganska stelt och dött redskap? Fick en energikick av Åsa Kronkvist som visade mig hur jag kan använda PowerPoint på ett nytt sätt i undervisningen. Kolla in denna film och är du inte lika peppad som jag efter den, kommentera gärna så jag får se hur du upplevde tipset. Relaterade iPad och reumatism? Jag fick ett uppdrag av en specialpedagog att titta på appar och webbsidor för en elev med barnreumatism. I "Allmänt"

Nya språket lyfter - diagnosmaterial i svenska och svenska som andraspråk. Reviderad 2011 Som stöd för lärarens bedömning i ämnena svenska och svenska som andraspråk finns Nya Språket lyfter! Materialet är ett stöd för läraren att följa elevens språkutveckling. Går att beställa via separat blankett. Nya Språket lyfter! SLI.SE Gratis i Skolan! Vi vill tipsa om en sajt med ett stort antal verktyg för skolan. Här kan pedagoger och annan personal beställa fysiska material, ladda ner digitala material, strömma film och prova på olika erbjudanden helt kostnadsfritt.www.gratisiskolan.se Skogen i Skolan! Läromedel med fokus på skogens sociala värden och ett hållbart, utomhusbaserat lärande. Skogen i Skolans läromedel handlar om hur vi får en hållbar miljö, energimöjligheter, skogens produkter, skogen och samhället, mat i skogen och klimatfrågor. Muzzy är tillbaka! Den populära Muzzy är tillbaka för att lära de yngsta engelska. Här kan du se på Lilla Aktuellt när det har sänts! Välkomna till vår nya sida! Vill du logga in eller bara kika runt Har du redan ett konto hos oss använder du samma uppgifter och loggar in här ovan. OBS: Vid inloggning godkänns endast arbetsplatsrelaterad e-post.Endast elever kan använda privata e-postadresser. Swedish Film Licens WebMath!

Bedömning För Lärande Jag tänkte fortsätta på samma spår som igår, då jag beskrev hur jag på lektionerna öppnar upp elevernas kunskapande och tankar genom att använda mig av öppna frågor. Att använda mig av öppna frågor på lektionen är en del i det som jag kallar för ”formativ undervisning”. Jag låter eleverna reflektera kring, inte bara vad de ska lära sig, utan hur de kan uppnå största möjliga kunskapande på lektionen utifrån sina förutsättningar, vid just det tillfället/den lektionen. Formativ undervisning handlar för mig om att möta varje elev utifrån var den eleven befinner sig, för att kunna utmana, stötta och hjälpa eleven vidare. Men hur tänker jag då kring formativ bedömning? Jag är inte intresserad av att veta hur mycket ”fakta” eleven kan rabbla upp. Jag låter i stort sett alltid eleverna ge varandra feedback på den riktade skrivningen, ofta utifrån ”2 stars and 1 wish” och eleven ges alltid tid till att komplettera det som kompisen sett kan utvecklas. I bland har jag en matris som jag fyller i.

Related: