Omvärldsbloggen Maker – lek med sugrör eller skolans framtid? – EdTech Sweden Maker – sugrör eller framtid? Viljan att praktiskt förstå hur något funkar är en del av den mänskliga naturen och har också varit ett fundament för Maker-kulturen, med rötter i Do It Yourself-rörelsen (DIY). Redan under tidigt 1900-tal och sedan fullt blommade under 50-talet riktade DIY en viss udd mot industrisamhället och slit-och-släng och hade ambitioner att dels öka förståelsen för den praktiska funktionen av masstillverkad teknik men också att värna om långsiktig hållbarhet och gjorde försök att erbjuda ett alternativ till konsumtionssamhällets passiva, oreflekterade shopping. I det ljuset kan DIY ses som en revolt mot rådande hierarkier i det att man slog ett slag för att försöka tippa maktbalanser och påverka värderingar. Makerkulturen hade initialt en hel del av subkultur över sig men har med åren allt mer tagit sig in i systemet – på skolor, utbildningar, konferenser, nationella centran och till och med med viss integration i läroplaner. Vad ÄR Maker (-kultur)? Framtid
Digital literacy demands rethinking of necessary skills Dive Brief: Students need digital skills to complete homework assignments and participate in classrooms that are increasingly embedded with technology as well as complete social and job-related tasks, and it is important that schools foster skills in multiple areas. According to eSchool News, the International Society for Technology in Education (ISTE) recommends schools develop digital skills in students relating to creativity and innovation, communication and collaboration, research and information fluency, critical thinking, problem-solving, and decision-making, digital citizenship and technology operations and concepts. Dive Insight: There is a large debate over how much schools should change their curriculum to adapt to the new economy and digital world. The same logic can apply to math curricula. Recommended Reading eSchool News: How to sharpen your students’ digital skills
Lärarnas undervisningssituation påverkar användningen av digital teknik | Expertsvar I en ny avhandling undersöks komplexiteten bakom lärarnas vardag och användning av digital teknik i undervisning och lärande. För att få en förståelse för hur en lärares vardag ser ut, hur de arbetar och vilken roll digital teknik har i deras dagliga arbete, observerades fyra lärare under ett antal dagar. Utöver observationerna genomfördes också intervjuer med lärarna, men också med skolrektorer och representanter från en kommuns utbildningsförvaltning samt IT-chef för kommunala IT-enheten. Sadaf Salavatis avhandling bekräftar tidigare forskning vilken visar på att lärare lättare tar till sig och använder innovationer som går i linje med deras professionella erfarenheter, tankar och värderingar. Sadafs forskning visar också att lärarnas benägenhet att använda digital teknik till stora drag är individberoende. Resultatet i avhandlingen påvisar och förstärker tidigare forskning som visat på komplexiteten i undervisningssituationer. Mer information om avhandling Salavati, Sadaf (2016).
Hur kan skolans digitalisering underlättas? – Omvärldsbloggen Samhällsutvecklingen, skollagen och läroplanen ställer krav på att skolan digitaliseras och att lärare och elever lär sig dra nytta av it och digitala medier i undervisning och lärande. Men trots en rad olika satsningar på infrastruktur och fortbildning går utvecklingen överlag fortfarande ganska trögt. En bättre förståelse av den här problematiken och hur den kan lösas är av stor betydelse såväl för skolan som för samhället. I Salavatis analys betraktas skolan och dess dagliga verksamhet som ett komplext system som påverkas och styrs av en mängd olika faktorer och variabler. Hennes teoretiska utgångspunkt är att en granskning av lärares vardag ur ett systemperspektiv ger en tydligare och mer konkret bild av hur verkligheten faktiskt ser ut. Samtidigt skapas ett bättre underlag för beslutsfattare och praktiker att hantera hinder och möjligheter för skolans digitala utveckling. Analysen har en etnografisk ansats och det empiriska materialet består av observationer och intervjuer.
Utveckla din digitala kompetens Nu finns ny kompetensutveckling för dig som vill förbättra din undervisning med hjälp av digitala verktyg. Skolverket har också tagit fram material för både lärare och skolbibliotekarier kring kritisk användning av nätet. – Vi vet att det finns en stor efterfrågan inom det här området. Alla ska ha möjlighet att utveckla en digital kompetens Skolverkets förslag till it-strategi utgår från visionen att alla barn och elever ska ha möjlighet att utveckla en digital kompetens. Förbättra den digitala kompetensen Med den här kompetensutvecklingen vill Skolverket stärka lärare och skolbibliotekariers kompetens. Kontakt: digitalisering@skolverket.se
Micro:bit är på väg in i skolan - Väsby Lärlabb I början av året började BBC dela ut den lilla enkla datorn micro:bit till alla brittiska elever i årskurs 7 (som motsvarar årskurs 5 i Sverige) och deras lärare. Totalt rör det sig om ungefär en miljon enheter. Tanken är att öka intresset för teknik, programmering och digitalt skapande genom att visa hur allt fler föremål som vi använder i vardagen kan kopplas samman och styras digitalt. Micro:bit är ett mikrokontrollerkort utan eget operativsystem som är utrustat med en LED-display, två programmerbara knappar samt kompass och accelerometer. Genom att ansluta micro:bit till en dator via usb eller bluetooth, kan den programmeras till att styra och samverka med en mängd olika elektroniska komponenter och allt som kan leda ström. Micro:bit är utvecklad för att användas av barn och ungdomar, och kräver varken tekniska förkunskaper eller erfarenheter av programmering. I utvärderingen konstateras att micro:bit har fått ett gott mottagande, såväl bland elever som bland lärare.
Nya tidens slöjd Handarbete. I den finländska slöjden är programmering numera en materialteknik bland många andra.Foto: Arash Matin Mörkret är här. Slöjdläraren Kasper Hiltunen säger det med ett dramatiskt tonfall, som om klassen har hamnat mitt i en science fiction-film. – Så nu vill vi att ni ska vara extra försiktiga. Eleverna får se ett filmklipp. Kasper Hiltunen.Foto: Arash Matin– Ni ska planera och tillverka någon slags mojäng som hjälper er att synas i mörkret. Efter att ha gått igenom en matris med färdigheter som projektet berör, hämtar textilläraren Stina Ahlmark en strykbräda, ett strykjärn och några gamla plastpåsar och förpackningar. – Det som ska blinka och lysa kan vi inte hänga i luften, det måste ju fästas någonstans också, säger Stina Ahlmark. Hon demonstrerar hur hon sänker värmen på strykjärnet, lägger plast i två lager, bakar in det i bakplåtspapper och stryker ovanpå. När ordet programmering kommer på tal tänker många av oss på en datorskärm med en djungel av siffror och tecken.
Skol-it-strategen: Okej att bli rädd av förändringen – men inte att bli handlingsförlamad Digitaliseringen av skolan kräver mycket mer än hårdvara och mjukvara – lärare, skolledningar och hela skolorganisationen måste vara beredda att ändra sina processer och hänga med i den snabba utvecklingen konstaterar Tony McCarrick som är it-strateg på utbildningsförvaltningen i Botkyrka. I Botkyrka har eleverna sedan flera år egna datorer och läsplattor och skolorna och förskolorna har trådlösa nät. Men det är bara grunden. – Lärarna måste också ges förutsättningar att vägleda eleverna i det digitala landskapet. Tony McCarrick pekar på hur sociala medier stöper om världen och vilken enorm genomslagskraft de har. – Se bara på Obama som den förste amerikanske presidentkandidat som använde sig av sociala medier och nu Trump. Med det sagt så handlar det inte om att peka finger framhåller han. – Det här är inget blaming game utan vi måste se till att alla får det stöd som behövs just där de befinner sig i processen. – De flesta som hör det blir rädda.
Mobilen i skolan och i klassrummet | Swedish ICT 21 December, 2016 - 17:47 Kan mobilen bli en integrerad del av det pågående arbetet med skolans digitalisering? Eller borde den kanske hellre förbjudas? Hur ser det ut i skolan och i klassrummet? Bland dem som varnar för skolans ordningsproblem har mobilen under de senaste par åren blivit en viktig symbolfråga. Det är inte ovanligt att politiker och andra beslutsfattare instämmer i kritiken och ställer sig positiva till möjligheten att begränsa eller förbjuda användning av mobiler i skolan. Om vi ser på samhället i stort, är det tydligt att mobilen spelar en allt större roll för allt fler av oss. Mobilen är ett mångsidigt verktyg som både ger oss nytta och nöje och börjar bli en omistlig del av den dagliga tillvaron. Mobiler är också vanliga bland barn och ungdomar. Riksdagen kommer under våren att anta nationella strategier för digitaliseringen av skolan som lyfter fram behovet av att använda it och digitala medier i undervisningen. Vad beror då motviljan till mobiler i skolan på?
The Disruption of Education – Hacker Noon Software, Artificial Intelligence, and the New Industrial Revolution In the world of business, startups and technology, disruption is a fashionable and widely discussed topic. Rarely does a week pass that we do not hear about a startup or technology company disrupting an industry or traditional business model, displacing countless workers, creating millionaires and billionaires seemingly overnight and catapulting young geeks into the realm of pop culture status. The topic is so common that it has even become cliche to discuss. We’ve all heard the stories of Spotify, Netflix, and Airbnb among countless others, and now it’s newest victim Hollywood. Automation and networking play a large part in this disruption, almost without exception. Automation and Networking While it can’t be denied that jobs are being displaced, what seemingly gets less attention is the other side of this story, which is the tremendous potential for wealth creation and job growth spurred by these innovations.
Lärarrollen i en digital tid | KTH Magazine I bibliotekets rotunda sitter en ung student. Hon är insvept i en filt med en svart stickad mössa över öronen. Hon äter på en bit choklad, djupt försjunken i sin dator. Hörlurarna är på. Det är så studier ser ut idag. – Vi befinner oss i en stor förändring i hur vi ser på utbildning. Stefan Stenbom handleder studenter som läser KTH:s kombinerade utbildning till civilingenjör och lärare. Stefan Stenbom vill aktivera studenternas egen lust att lära. – Morgondagens lärarroll handlar fortfarande om att förmedla information, men lika mycket om att designa lärmiljöer, alltså situationer där studenternas lärande provoceras fram. Facilitera är ett nyckelord i sammanhanget. Och då inte nödvändigtvis vara där i fysisk mening. – Det händer rätt ofta att studenterna skickar iväg en fråga och därefter ett: ”behövs inte, jag kom på svaret”. Själv kommer Stefan Stenbom från en traditionell lärarmiljö. Men vad är det för fel med den gamla föreläsningen, som använts i hundratals år?