Index | Bedömning för lärande Omvärldsbloggen Skolbanken Här delar pedagoger från hela landet på inspiration i form av tusentals pedagogiska planeringar, matriser och samtalsmallar. Du får vara med om du vill, det kostar ingenting att använda Skolbanken eller dess innehåll. Läs mer om Skolbanken » Om Skolbanken Skolbanken innehåller 10 000-tals exempel på planeringar, matriser och samtalsmallar. Den växer dessutom så det knakar. Materialet har tagits fram av pedagoger från hela landet, som använder det på riktigt med barn och elever i förskolor och skolor. Om du hittar planeringar, matriser eller samtalsmallar som du tycker är intressanta så kan du dela med dig till kollegor genom att Tipsa, Twittra och Gilla materialet. Vem har gjort materialet? Det är pedagoger i skolor och förskolor som använder Unikum som har gjort de pedagogiska planeringar, matriser och samtalsmallar som finns i Skolbanken. Får jag använda material jag hittar i banken? Kostar det pengar att använda Skolbanken? Hur bra är materialet? Vem kom på Skolbanken?
Maker – lek med sugrör eller skolans framtid? – EdTech Sweden Maker – sugrör eller framtid? Viljan att praktiskt förstå hur något funkar är en del av den mänskliga naturen och har också varit ett fundament för Maker-kulturen, med rötter i Do It Yourself-rörelsen (DIY). Redan under tidigt 1900-tal och sedan fullt blommade under 50-talet riktade DIY en viss udd mot industrisamhället och slit-och-släng och hade ambitioner att dels öka förståelsen för den praktiska funktionen av masstillverkad teknik men också att värna om långsiktig hållbarhet och gjorde försök att erbjuda ett alternativ till konsumtionssamhällets passiva, oreflekterade shopping. Makerkulturen hade initialt en hel del av subkultur över sig men har med åren allt mer tagit sig in i systemet – på skolor, utbildningar, konferenser, nationella centran och till och med med viss integration i läroplaner. VINNOVA stödjer sedan förra året det stora Maker-projektet Makerspace i Skolan inom ramen för sina skolinnovationsprojekt. Vad ÄR Maker (-kultur)? Kritiken mot Maker-projekt Framtid
Skolsmedjan | för skolan för framtiden Digital literacy demands rethinking of necessary skills Dive Brief: Students need digital skills to complete homework assignments and participate in classrooms that are increasingly embedded with technology as well as complete social and job-related tasks, and it is important that schools foster skills in multiple areas. According to eSchool News, the International Society for Technology in Education (ISTE) recommends schools develop digital skills in students relating to creativity and innovation, communication and collaboration, research and information fluency, critical thinking, problem-solving, and decision-making, digital citizenship and technology operations and concepts. ISTE also created profiles for what students should know during four different age ranges, but the key to sharpening these skills among student groups is giving them access to digital tools and the internet, along with plenty of opportunities to use them. Dive Insight: The same logic can apply to math curricula. Recommended Reading
Om SKL:s skolblogg | Från 80 till 100 Idag är det knappt 80 procent av eleverna som går ut nian med godkänt i alla ämnen. Vi på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) vill att det ska vara 100 procent. Därför heter bloggen Från 80 till 100. Det är en målsättning som signalerar att alla elever ska lyckas, vikten av höga förväntningar och att alla i skolan behöver dra åt samma håll. Vi ska samtidigt värna om skolans värdegrundsuppdrag och att eleverna mår bra. Med bloggen vill jag nå ut med hur vi på SKL ser på skolans utmaningar. Jag kommer också att lyfta fram idéer, goda exempel och annat som kan ge inspiration och väcka debatt. Jag vill att denna blogg ska fungera som ett öppet debattforum. / Per-Arne
Lärarnas undervisningssituation påverkar användningen av digital teknik | Expertsvar I en ny avhandling undersöks komplexiteten bakom lärarnas vardag och användning av digital teknik i undervisning och lärande. För att få en förståelse för hur en lärares vardag ser ut, hur de arbetar och vilken roll digital teknik har i deras dagliga arbete, observerades fyra lärare under ett antal dagar. Utöver observationerna genomfördes också intervjuer med lärarna, men också med skolrektorer och representanter från en kommuns utbildningsförvaltning samt IT-chef för kommunala IT-enheten. Sadaf Salavatis avhandling bekräftar tidigare forskning vilken visar på att lärare lättare tar till sig och använder innovationer som går i linje med deras professionella erfarenheter, tankar och värderingar. Sadafs forskning visar också att lärarnas benägenhet att använda digital teknik till stora drag är individberoende. Resultatet i avhandlingen påvisar och förstärker tidigare forskning som visat på komplexiteten i undervisningssituationer. Mer information om avhandling Salavati, Sadaf (2016).
Språkutvecklarna | - teori & praktik i förskola & skola Hur kan skolans digitalisering underlättas? – Omvärldsbloggen Samhällsutvecklingen, skollagen och läroplanen ställer krav på att skolan digitaliseras och att lärare och elever lär sig dra nytta av it och digitala medier i undervisning och lärande. Men trots en rad olika satsningar på infrastruktur och fortbildning går utvecklingen överlag fortfarande ganska trögt. En bättre förståelse av den här problematiken och hur den kan lösas är av stor betydelse såväl för skolan som för samhället. I Salavatis analys betraktas skolan och dess dagliga verksamhet som ett komplext system som påverkas och styrs av en mängd olika faktorer och variabler. Hennes teoretiska utgångspunkt är att en granskning av lärares vardag ur ett systemperspektiv ger en tydligare och mer konkret bild av hur verkligheten faktiskt ser ut. Analysen har en etnografisk ansats och det empiriska materialet består av observationer och intervjuer. En bristande förståelse för varför det är viktigt att integrera it och digitala medier är en försvårande faktor.
Utveckla din digitala kompetens Nu finns ny kompetensutveckling för dig som vill förbättra din undervisning med hjälp av digitala verktyg. Skolverket har också tagit fram material för både lärare och skolbibliotekarier kring kritisk användning av nätet. – Vi vet att det finns en stor efterfrågan inom det här området. Därför hoppas vi nu att många tar chansen att stärka sin digitala kompetens tillsammans med sina kollegor, säger Helena Carlsson, chef för enheten för allmändidaktik på Skolverket. Alla ska ha möjlighet att utveckla en digital kompetens Skolverkets förslag till it-strategi utgår från visionen att alla barn och elever ska ha möjlighet att utveckla en digital kompetens. Förbättra den digitala kompetensen Med den här kompetensutvecklingen vill Skolverket stärka lärare och skolbibliotekariers kompetens. Kontakt: digitalisering@skolverket.se
Micro:bit är på väg in i skolan - Väsby Lärlabb I början av året började BBC dela ut den lilla enkla datorn micro:bit till alla brittiska elever i årskurs 7 (som motsvarar årskurs 5 i Sverige) och deras lärare. Totalt rör det sig om ungefär en miljon enheter. Tanken är att öka intresset för teknik, programmering och digitalt skapande genom att visa hur allt fler föremål som vi använder i vardagen kan kopplas samman och styras digitalt. Micro:bit är ett mikrokontrollerkort utan eget operativsystem som är utrustat med en LED-display, två programmerbara knappar samt kompass och accelerometer. Genom att ansluta micro:bit till en dator via usb eller bluetooth, kan den programmeras till att styra och samverka med en mängd olika elektroniska komponenter och allt som kan leda ström. Micro:bit är utvecklad för att användas av barn och ungdomar, och kräver varken tekniska förkunskaper eller erfarenheter av programmering. I utvärderingen konstateras att micro:bit har fått ett gott mottagande, såväl bland elever som bland lärare.