background preloader

Photos of Children From Around the World With Their Most Prized Possessions

Photos of Children From Around the World With Their Most Prized Possessions
Chiwa – Mchinji, Malawi Shot over a period of 18 months, Italian photographer Gabriele Galimberti‘s project Toy Stories compiles photos of children from around the world with their prized possesions—their toys. Galimberti explores the universality of being a kid amidst the diversity of the countless corners of the world, saying, “at their age, they are pretty all much the same; they just want to play.” But it’s how they play that seemed to differ from country to country. There were similarites too, especially in the functional and protective powers the toys represented for their proud owners. Stella – Montecchio, Italy Pavel – Kiev, Ukraine Arafa & Aisha – Bububu, Zanzibar Cun Zi Yi – Chongqing, China Bethsaida – Port au Prince, Haiti Orly-Brownsville,Texas Botlhe – Maun, Botswana Watcharapom – Bangkok, Thailand Alessia – Castiglion Fiorentino, Italy Norden – Massa, Morocco Julia – Tirana, Albania Keynor – Cahuita, Costa Rica Shaira – Mumbai, India Tangawizi – Keekorok, Kenya Related:  ALLA BARNENS RÄTT

These 20 powerful photos of kids’ bedrooms will change the way you look at the world Like us on FB: Where Children Sleep is a powerful photo series by English photographer James Mollison. He traveled around the world capturing the differences between the lifestyle of kids from different countries. The discrepancy is quite shocking, as in the series you will find photos of children like Kaya from Tokyo, whose mother spends more than $1.000 a month on her dresses, as well as photos of kids from Brazil or Nepal that barely have a roof over their heads. Save the Children Italy supported the two year long process needed to complete this series that now is also available as a book, where each portrait and bedroom photos are accompanied by an extended caption that tells the story of each child. If you like justsomething.co share this post with your friends via Facebook or Twitter. Anonymous, 9, Ivory Coast Dong, 9, Yunnan, China Indira, 7, Kathmandu, Nepal Ahkohxet, 8, Amazonia, Brazil Bikram, 9, Melamchi, Nepal Alex, 9, Rio de Janeiro, Brazil Bilal, 6, Wadi Abu Hindi, The West Bank

I stormens öga | Lyssna.nu I stormens öga är ett interaktivt klassrumsspel om barnkonventionen för årskurs 4-7. Det här är ett spännande skolmaterial om barns rättigheter och om barns situation världen över. Syftet är att få barn intresserade av barnkonventionen och vilken roll rättigheter spelar i våra liv. I stormens öga riktar sig till lärarledda grupper om minst 12 elever. Handlingen går ut på att en stor grupp barn i olika åldrar blir strandsatta på en öde ö, där de ska försöka överleva tills de upptäcks och kan återvända hem. Ladda ner materialet här. Materialet är producerat av UNICEF Sverige.

Fakta om barn i socialt utanförskap Vad är socialt utanförskap? Barn i socialt utanförskap har svårt att få sina behov och rättigheter enligt barnkonventionen tillgodosedda. Det finns idag stora skillnader i barns tillgång till de allra mest grundläggande rättigheterna (1). Socialt utanförskap som begrepp Inom EU har begreppet social utestängning eller socialt utanförskap använts länge, när det har talats om utstötning av människor eller grupper från samhällets olika delar. Hur ser situationen ut i Sverige? Det saknas statistik över hur många barn som lever i socialt utanförskap i Sverige. Konsekvenser av socialt utanförskap Barn och unga som inte har tillgång till sina rättigheter ges inte möjlighet att delta i samhället på lika villkor som övriga jämnåriga kamrater. Vikten av utbildning Den enskilt viktigaste faktorn för att bryta socialt utanförskap bland barn och unga är utbildning. Vad säger barnkonventionen? Det är en grundtanke i barnkonventionen att barn har fullt och lika människovärde. Vad gör UNICEF Sverige?

BRIS för vuxna - Barnets rättigheter i skolan Det är de vuxna i skolan som har ansvaret för att se till att alla skolbarn får en skolmiljö fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Nolltolerans mot kränkningar och diskriminering Reglerna i skollagen beskriver alla skolors ansvar för att bland annat förebygga, utreda och motverka kränkande behandling av barn och elever. Bestämmelserna innebär att det idag råder en nolltolerans mot kränkningar i förskola och skola. Det kan till exempel handla om att retas för att någon är överviktig eller har fel hårfärg, kläder, musiksmak m m. Men det behöver inte ha sin grund i någon särskild egenskap hos den person som utsätts, även knuffar eller exempelvis ”utfrysning” är att se som kränkande behandling. Diskriminering och trakasserier är handlingar som har samband med någon av de diskrimineringsgrunder som framgår av diskrimineringslagen. De diskrimineringsgrunder som räknas upp i lagen är följande: Skolan är skyldig att följa lagen Text: BRIS

untitled Läs hela Barnkonventionen Ett barn är varje människa under 18 år. Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. Staten ska vidta alla lämpliga åtgärder för att genomföra konventionen. Barnets föräldrar eller annan vårdnadshavare har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling och ska vägleda barnet då han/hon utövar sina rättigheter. Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling. Varje barn har rätt till ett namn och en nationalitet. Varje barn har rätt att behålla sin identitet. Ett barn ska inte skiljas från föräldrarna mot deras vilja, utom när det är för barnets bästa. Ansökningar från familjer som vill återförenas över statsgränser ska behandlas på ett positivt, humant och snabbt sätt. Staten ska bekämpa olovligt bortförande och kvarhållande av barn i utlandet. Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör henne/honom. Varje barns rätt till privatliv ska respekteras.

Fredslåten Krig svårt även för Alfons Redan i sin första Alfons Åberg - bok ”God natt Alfons Åberg” använder Gunilla Bergström sina litterära figurer för att gestalta en situation av högsta aktualitet för barn och föräldrar. Då var Alfons bara fyra år och hade som vi minns ganska svårt för att somna. Nu, när han sedan åtskillig tid är sex år ställs han inför mer avancerad problematik. Den här gången gäller det för honom att förstå begreppsom krig och soldat. I vårens bok Alfons Åberg och soldatpappan lämnar emellertid Bergström barnkammarens dramatik och flyttar ut sin berättelse på vuxenvärldens konfliktarena. Alfons blir ett medel för att belysa våldets och krigets mekanism ur ett för barn begripligt perspektiv. Så Bergström väljer att låta Alfons nya vän Hamdis ”spännande” soldatpappa efter visst tjatande från pojkarnas sida berätta om hur det var när han kom till en ödelagd by i bergen bortom öknen och första gången upplevde ett flyganfall. Men vad händer nästa, nästa och nästa gång ”nån krajar” målet?

Related: