background preloader

Recension av Skriv och Läs - Att skriva sig till läsning

Recension av Skriv och Läs - Att skriva sig till läsning
Användningsområden Skriv och Läs är en app som främst vänder sig till de elever som är i början av sin läs- och skrivutveckling. På appens hemsida går det att läsa att den är utvecklad av den danske lågstadieläraren Janus Madsen. Från appens förstasida kan användaren gå till sitt bibliotek, läsa om Skriv och Läs, få tips om hur appen kan användas, samt även se en kort instruktionsfilm. När man är klar med titelsidan går det att skapa en ny sida i boken och nu inbjuds en vuxen att skriva under elevens text. Vid skrivning av text går det att välja på att få bokstaven ljudad, uttalad eller avstängd. I biblioteket går det att dela sin bok via Facebook och e-mail (som pdf), eller via skrivare. Jag skulle förklara appen för en kollega för ett tag sedan och det bästa jag kunde komma på att säga var ”Skriv och Läs är som Book Creator med bokstavsljud”. Skriv och Läs får en fyra i betyg. Instruktionsfilm från tillverkaren: Funktioner Tänk utanför appen Undervisningens syfte Related:  åk 1

Att skriva sig till läsning Att skriva sig till läsning med digitala verktyg Många skolor i Stockholm använder nu metoden som bygger på den norske forskaren Arne Tragetons forskningsresultat i förskoleklass och årskurs 1 – 3 för den första skriv- och läsinlärningen. Genom Språk- och lässatsningen har Medioteket haft flera hundra lärare på föreläsningar i Att skriva sig till läsning. Föreläsningen ges två gånger/termin. Medioteket har också genomfört projekt på flera Stockholmsskolor och föreläst på konferenser om ASL. Kontakt på Medioteket Anna EngströmTelefon 08 508 32 708 anna.engstrom@​stockholm.se Carola Rehn-LindbergTelefon 08 508 33 258carola.rehn-lindberg@​stockholm.se Filmer om ASL som du kan låna genom Medioteket Skolfront- Ut med blyertspennorna, in med datorer.

Läsförståelsestrategier på svenska och engelska | Mias klassrum Att arbeta med läsförståelsestrategier är inget nytt för svensklärare, men tack vare det utvidgade kollegiet sprids många bra varianter för att förtydliga och synliggöra detta arbete. Som språklärare har jag inte fått någon formell utbildning kring detta, så inspirationen för min del kommer från nätet. Jag har tittat på de jättetydliga filmerna som Susanne Nystedt har gjort, kollat in Josef Sahlins sida, kikat in på En läsande klass och läst Annika Sjödahls tydliga beskrivningar. Grunden för dessa strategier ligger hos Barbro Westlund och hennes bok Att undervisa i läsförståelse. Från denna bas kommer strategierna Att förutspå, Att ställa frågor, Att reda ut oklarheter och Att sammanfatta. Den femte strategin finns inte med i Westlunds bok, men förekommer bland annat i En läsande klass: Att skapa inre bilder. Det jag har gjort är att jag har gjort sammanfattningar av de olika strategierna med hjälp av canva.com. att förutspå – to predict att ställa frågor – to ask questions

ASL – språklekar och motorikövningar istället för bokstavsformande Publicerad av Charlotte Christoffersen Vi är just nu inne i ett skifte när det handlar om läs- och skrivinlärning i skolan. De sista åren har ett stort antal pedagoger i Stockholm fått utbildning och handledning i ASL av Carola Rehn-Lindberg och hennes kollega på Medioteket i Stockholms stad. ASL möter barnet där den är Många barn lär sig att skriva och läsa oavsett metod och arbetssätt men Rehn-Lindberg tror att det framför allt är barn som i annat fall skulle ha det tufft med att lära sig skriva och läsa som är hjälpta av ASL – samtidigt som strategin även stimulerar de barn som redan är eller som är på god väg att bli läsare och skrivare. Varför är det bra att först lära sig skriva? Arne Trageton, som står bakom strategin ASL, har utgått från att det är lättare att lära sig skriva än att läsa. -Fast då tänkte man på pennan som skrivredskap. Avkodning och inkodning Att skriva sig till läsning bidrar till en snabbare textmedvetenhet. - Ett barn ägnar sig åt avkodning. Gå vidare med ASL! 1.

Stockholm håller andan Stockholm håller andan av Elin Barkström Karumo Stockholm håller andan den här morgonen. Det är i alla fall vad jag inbillar mig när jag går på min trottoar. Självklart är det inte min trottoar, men jag brukar kalla den för det. Jag svänger in på den stora gatan. Jag kämpar emot impulsen att gå fram till den hemlösa kvinnan som alltid ler. Någonting som visar att hennes leenden har betytt någonting för mig. Fast hon kanske inte ens kan svenska. Hon fortsätter le när jag går förbi henne och det får mina skuldkänslor att jäsa. I ett försök att släppa tankarna på den leende kvinnan låter jag mina ögon vandra över de närmaste balkongerna istället. Den gråtande gubben. När jag var liten ägde han ett café och brukade bjuda på gratis bullar och dåliga skämt varje gång jag kom dit. Tydligen hände något mellan preteritum och presens eftersom han nu för tiden sitter och gråter ut själen på sin balkong varje morgon. Ännu en gång får jag den där impulsen. Så det är nu eller aldrig. Det borde det vara.

Råby skola Olika sorters läsning behöver representeras i undervisningen. Egen läsning, läsning med textsamtal, läsning av skönlitteratur och läsning av faktatexter. Det är inte det ena eller andra utan att kunna skapa en balanserad läsundervisning som är utmaningen. Att dessutom möta varje elev på sin nivå i en klass med 27 elever från åk 1 till 3 är en ännu större utmaning. I detta blogginlägg skall jag försöka att berätta lite hur vi lägger upp vårt arbete inom svenskämnet.Vi har valt att hålla ihop klassen i långa arbetspass där vi utgår från målen i NO/SO och bakar in svenskan i form av lyssna, tala, läsa och skriva. Vårt första gemensamma arbetsområde har varit årstidsväxlingar och livscykler i naturen. Det gemensamma textsamtaletVissa lektioner har vi valt att dela på klassen och i svenskämnet sker detta ett par gånger i veckan. Spågumman - att förutsäga vad en text kommer handla om följer med oss in i andra texter också. Varje vecka har vi 3 tillfällen med parläsning på ca 30 min.

Svenskanoveller Wiki Ljuva minnen av fantastiska lärtillfällen med bästa barnen...#blogg100 48/100 Satt en stund och gick igenom klassbloggen och hamnade på vårt härliga arbete med myror som vi startade i början av klass 1. Jag vill dela med mig av detta arbete för att visa vilken enorm kapacitet och kunskap små barn besitter när vi ger dem möjlighet. Njuter och läser vidare.... Idag startade vi vårt temaarbete om djur, livscykler och näringskedjor. Väluppfostrade som barnen är satte de igång…och det dröjde inte länge förrän följande frågor hördes runt om i klassrummet: ”Hur många ben har en myra nu igen?” Just som vi var som mest igång var det dags att lufta oss och röra lite på våra kroppar…så barnen gick ut på rast med uppdraget att hålla ögonen öppna och se om de kunde spåra upp någon myra och ta en ordentlig titt på den…vad gör den? När vi ringde in mötte barnen en klart uppförstorade bild av en myra…..”Va! Här nedan ser ni 6 bilder. Prova själva om ni kan!

05.html (Historietter) Det var en kall vinter det året. Människorna krympte ihop i kölden och blevo mindre, utom de som hade pälsverk. Häradshövding Richardt hade en stor päls. - Jag har haft ett dåligt år i år, sade doktor Henck till sig själv, när han vid tretiden på julaftonen, just i middagsskymningen var på väg upp till sin gamle vän John Richardt för att låna pengar. Då han hade hunnit till denna punkt i sin tankegång, befann han sig i hörnet av Regeringsgatan och Hamngatan. - Fy fan så du ser ut, Gustav, sade häradshövding Richardt, då Henck kom upp till honom på hans kontor. - Ja, jag har blivit överkörd, sade Henck. - Det är just likt dig, sade Richardt och skrattade godmodigt. - Tack, sade doktor Henck. Och efter att ha lånat de hundra kronor han behövde, tillade han: - Välkommen till middagen alltså. Richardt var ungkarl och brukade tillbringa julaftonen hos Hencks. På hemvägen var Henck i ett bättre lynne än han varit på länge. - Det är för pälsens skull, sade han till sig själv. - Nej, svarade Henck.

Tema Gosedjur åk 1 Under några veckor arbetar vi med temat gosedjur i åk 1. Vi arbetar ämnesövergripande och du ska få arbeta med temat i både bild, engelska, idrott, matematik, musik och svenska. Temat är planerat utifrån elevernas förslag på innehåll i olika ämnen. Tema gosedjur Syfte: Vad ska jag som elev utveckla? I temat "Gosedjur" ska du få möjlighet att utveckla din förmåga att: avbilda ditt gosedjur med olika tekniker, tex oljepastell och fotografering.lära dig nya ord på engelska och träna på att använda dessa i dialoger.delta i idrott med gosedjuren.göra matematiska undersökningar med ditt gosedjur.sjunga sånger om olika djur.skriva olika slags texter om ditt gosedjur, tex berättande text och faktatext.muntligt berättande om gosedjuret och lyssna när dina klasskamrater berättar om sitt gosedjur. Kopplingar till läroplan Centralt innehåll: Vad ska vi arbeta med? Under temat gosedjur kommer du att få: Bl 1-3 Bildframställning Framställning av berättande bilder, till exempel sagobilder. Bedömning

Ett halvt ark papper En liten avstickare till er som möter barn som ska lära sig läsa – Läslistor i 20 steg ”Då läsningen börjar är det av största vikt att barnet får uppleva lyckan av att klara av sina uppgifter” (Att lära barn läsa, Bodil Jönsson) Det här materialet gjorde jag för några år sedan (med inspiration från montessoripedagogikens rosa listor och boken ”Att lära barn läsa”) och det bygger på att barnen lär sig läsa i väldigt små steg. I steg 1 behöver barnet bara kunna bokstavsljuden Aa, Oo, Ee, Åå, Ii, Ss, Ll, Mm, Nn, Rr, Ff och Vv vilket gör att de allra flesta elever upplever att de kan läsa redan från början. Det är en härlig känsla att se glöden i barnens ögon när de förundrat konstaterar att, – Jag kan läsa! Så låt dig inte luras av att materialet ser lite tråkigt ut. I en klass provade jag två olika läsmetoder, grupp 1 fick läsa småböcker på barnets egen nivå (alla i gruppen hade knäckt läskoden) och grupp 2 (som inte kunde läsa) lärde sig läsa med hjälp av läslistorna. Här kommer materialet! Läsa steg för steg som word-dokument. Läsa steg för steg som PDF.

Veckans bokstav - Mia Kempe Att undervisa den första läs- och skrivinlärningen är bland det roligaste, men också svåraste, man kan göra som lärare. I samma klass kan det finnas allt från barn som precis börjat känna igen symboler till barn som nästan läser flytande. Vilken utmaning för lärare att organisera en undervisning som passar alla! I detta inlägg tänker jag berätta om min struktur gällande bokstavsarbetet i åk.1, hur jag brukar presentera bokstäverna och den arbetsgång jag brukar använda mig av. 1.Pseudoläsning (eller skenläsning) är det första steget. 2.Logografisk läsning. 3.Alfabetisk läsning är tredje steget i läsprocessen. 4.Den ortografiska (och morfologiska) läsningen (det sista steget i läsutvecklingen) infinner sig när barnet inte längre behöver ljuda ut ljuden i varje ord utan ser ordet som en ortografisk bild. Skrivutvecklingen följer samma utvecklingssteg som läsutvecklingen och de olika processerna stödjer varandra. Så här kan en veckoplanering för bokstavsarbetet se ut: Veckans tips: Läskoden

Related: