Vem älskar grammatik?: Tyst kunskap Tomas Riad, professor i nordiska språk, menar att vi inte kan prata om språkets struktur om vi inte har gjort den tysta kunskapen hörbar. Vi kan använda språket, men vi kan inte prata om det utan grammatiska kunskaper. Han berättar hur den tysta kunskapen om grammatik kan utnyttjas i grammatikundervisningen och ger också flera exempel på färdighetsutvecklande grammatikövningar och övningar av problemlösningstyp. Från Grammatikdagen 2012. Inspelat på Kulturhuset i Stockholm den 3 februari 2012. Här kan du skapa egna klipp ur programmet Hjälp Stäng 1. Se en film om hur man skapar klipp. DelaKopiera länken genom att trycka ctrl+C på PC eller cmd+C på Mac. Satsradning | Plugga svenska Satsradning är ett mycket vanligt skrivfel. Det innebär att en skribent sätter ett kommatecken istället för att dela upp innehållet i flera meningar eller binda ihop innehållet på ett snyggt sätt. Ett exempel: Vi hade sålt det för att vi skulle flytta, det kändes lite sorgligt och läskigt eftersom jag hade växt upp i huset och aldrig flyttat tidigare. Lösning 1: Dela upp i flera meningar Vi hade sålt det för att vi skulle flytta. Lösning 2: Bind ihop satserna genom att formulera om Vi hade sålt det för att vi ska flytta, vilket kändes lite sorgligt och läskigt eftersom jag hade växt upp i huset och aldrig flyttat tidigare. Lösning 3: Använd semikolon(Använd semikolon ytterst sparsamt!) Vi hade sålt det för att vi skulle flytta; det kändes lite sorgligt och läskigt eftersom jag hade växt upp i huset och aldrig flyttat tidigare. « Skriv rätt!
Grammatik i Svenska 2 | Lejonet och räven Under våren genomförde jag ett grammatikmoment med min N-tvåa som jag tycker föll väldigt väl ut. Så här gjorde jag: Målbild Jag började med att försöka konkretisera för mig själv vad det är eleverna ska kunna göra, utifrån det som står i det centrala innehållet och kunskapskraven, och hur de ska kunna visa att de kan göra detta. Jag sammanställde NP:texten (förkortade och tog bort vissa delar) till en ”måltext” där jag med grönt markerade sådant som kännetecknar god utredande text (”en rik och varierad meningsbyggnad”, ”en varierad ordföljd” och ”det relativt komprimerade språk som hör till den vetenskapliga texttypen”) och med gult sådant som måltexten beskrev som kvalitetsmärken för sådan text – exempel på grammatiska termer som vi måste förstå och kunna använda (tex huvudsats/bisats, fundament, konjunktioner). Hur skulle eleverna kunna visa sina kunskaper på området? Slutresultatet hittar du här. Tidsåtgång Jag genomförde det här momentet i maj, och det var kaos. Lektionsserie Lektion 1
Att läsa, skriva och kommunicera bättre | Satsdelar.se lararmalin Cirkelmodellen - ett konkret exempel Jag hör lite då och då att lärare är nyfikna på cirkelmodellen och hur man kan arbeta utifrån den. Cirkelmodellen, eller cykeln, för undervisning och lärande är en pedagogisk modell som vuxit fram inom genrepedagogiken. Genrepedagogiken handlar i grund och botten om explicit undervisning, att synliggöra och tydliggöra sådant som eleverna annars förväntas klara på egen hand. Det kan handla om att synliggöra olika texttypers syfte, struktur och språkliga drag men det kan även handla om att synliggöra hur man använder sitt språk i olika sammanhang. Explicit undervisning handlar även om vikten av att modella språkanvändandet (oavsett om det handlar om muntligt eller skriftligt språk) och se till att undervisningen, med hjälp av stöttning och återkoppling, anpassas utifrån elevernas förutsättningar och behov. Vill du läsa mer har Nationellt centrum för svenska som andraspråk en bra sida med information om vad genrepedagogik är för något. Referenser
Vikten av stödstrukturer både i läsande och skrivande. Vi ger eleverna skrivuppgifter inspirerade av de texter som vi läser på lässtrategilektionerna. Då får eleverna prova att skriva texter med olika genrer, och får även chans att använda sig av de nya ord och uttryck som vi stött på under läsningen. Läser vi exempelvis sagor, dikter, brev eller faktatexter så tar vi tillfället i akt och skriver dessa typer av texter. Under detta läsår har vi valt att arbeta mer ämnesövergripande och integrera NO/SO och SV mycket mer än vi har gjort tidigare. Att skriva brev utifrån någonting som skulle kunna liknas vid Cirkelmodellen Fas 1 För att skapa förförståelse hur ett brev är uppbyggt, vilka ord som är vanliga att använda m m så gav vi eleverna en modell för detta. Fas 2 Tillsammans pratade vi om hur ett brev är uppbyggt. Fas 3 Som svar på vårat brev blev det vår lilla larv som svarade med ännu ett brev . Fas 4 Eleverna var nu redo att skriva egna individuella brev till larven och vilka brev det blev. Läsa och skriva går hand i hand!
Läsloggar och övrigt material åk 1-6 Använd de bilagda läsloggsdokumenten – läslogg- för att dokumentera arbetet med läsförståelsestrategier varje lektion eller någon gång i veckan. Hur ofta du använder läsloggen måste styras av tidsåtgången . Syftet med läsloggen är att befästa hur läsförståelsestrategierna används, men dokumentationen får inte bli ett syfte i sig. Läslogg Stjärnläsaren fungerar utmärkt att använda på alla texter för att ge eleverna ett stöd i hur de ska använda strategierna (använd gärna Stjärnläsaren fakta för poesi). För elever som aldrig arbetat med läsförståelsestrategier rekommenderar vi att samla varje läslogg i en gemensam loggbok för hela klassen eller gruppen. Ge gärna eleverna skrivstöd på tavla/storbild och låt dem skriva av. Läsloggar Övrigt material
Ställ en fråga till en av personerna i boken! Vi fortsätter att öva oss i att ställa frågor så idag fick eleverna ställa frågor till någon av personerna i vår högläsningsbok, Bröderna Lejonhjärta. Detta är ett sätt att väcka barnens egna spontana frågor, trots att det är relativt styrt. Jag började med att påminna dem om att en expertläsare ofta ställer frågor till texten, för att på så sätt bättre förstå det man läser.
Svenskläraren tolkar begreppen genrer respektive texttyper | Min undervisning De olika begreppen genrer och texttyper förekommer flitigt i skolans värld, men vad är vad? Och vad ska vi använda för att benämna de olika texter eleverna ska lära sig behärska enligt Lgr11? Jag kommer försöka reda ut och tolka begreppen och varför vi ser så olika på dem. Jag kommer också lista de olika familjerna av texttyper och visa på vilka texter som hör hemma i det centrala innehållet i svenska och vilka som inte gör det genom att skriva exempel på olika texttyper efter varje familj. I slutet av denna text finns ett delat dokument samt Canvas här med de olika texttyperna likt bilden nedan om ni vill skriva ut och sätta upp i klassrummet: Bild: Varför reda ut det? Till att börja med ska jag svara på varför det här är viktigt för mig. Vad gäller? Svaret jag kom fram till är att vi ska använda oss av begreppet texttyper i grundskolan. Litteraturvetenskap och språkvetenskap förväxlar begreppen Texxtyper i skolan enligt Lgr11
Att arbeta aktivt med ordförståelse Hur gör vi egentligen för att våra elever ska lära sig nya ord? Det pratas mycket just nu om läsförståelse och strategier för att förstå en text men vi pratar inte lika mycket om strategier för att förstå ord. Vilket är intressant eftersom vi vet att själva ordförståelsen är av yttersta vikt för att vi ska förstå den text vi läser. Jag läser just nu en Educator's practice guide som heter Teaching Academic Content and Literacy to English Learners in Elementary and Middle School, en skrift som väcker många tankar och ger flera nya idéer. The goal of this practice guide is to offer educators specific, evidence-based recommendations that address the challenge of teaching English learners in the elementary and middle grades: building their English language proficiency while simultaneously building literacy, numeracy skills, and content knowledge of social studies and science. Den första rekommendationen, som detta blogginlägg kommer att beröra, lyder så här: I det exempel från Ms.
Om materialet Många barn i skolan idag har andra modersmål än svenska. Det här ställer krav på alla lärare att arbeta mer språkutvecklande i sina ämnen. Genrepedagogiken är en av flera metoder och förhållningssätt som ger lärare verktyg för det. När UR under våren 2009 sände serien Språkresan presenterades också detta webbmaterial för lärare. Temat är tänkt att ge inspiration till hur du som lärare kan arbeta med språket parallellt med din vanliga undervisning. Genom de filmade lektionerna får du förhoppningsvis en bild av hur genrepedagogiken kan tillämpas i ett klassrum och hur du och dina elever kan arbeta både språk- och kunskapsutvecklande i olika ämnen. I de olika avsnitten får du exempel på hur du kan arbeta med vissa av faserna i genrepedagogiken. Det introducerande avsnittet Vad är genrepedagogik? Genrepedagogiken är en av flera metoder som används för språkutvecklande arbete i skolan. Materialet har tagits fram i nära samarbete med lärare på Knutbyskolan. Så här kan du använda temat