Cut-Up Machine The CutUp Machine mixes up the words you enter in a form, a la William S. Burroughs and the Dadaists. This creates new and often surprising juxtapositions of words that can inspire creativity. 1. Your cut up text will appear below. Download the CutUp Machine WordPress Plugin! The Cut Up Technique Cut-up is performed by taking a finished and fully linear text and cutting it in pieces with a few or single words on each piece. The History of Cut Ups A precedent of the technique occurred during a Dadaist rally in the 1920s in which Tristan Tzara offered to create a poem on the spot by pulling words at random from a hat. Burroughs cited T. Gil J. Also in the 1950s, painter and writer Brion Gysin more fully developed the cut-up method after accidentally re-discovering it. Gysin introduced Burroughs to the technique at the Beat Hotel. Argentine writer Julio Cortazar often used cut ups in his 1963 novel Hopscotch. Musical influence source: Wikipedia
Creative Commons Many Flickr users have chosen to offer their work under a Creative Commons license, and you can browse or search through content under each type of license. Here are some recently added bits and pieces: Attribution (CC BY 2.0) » 91767649 photos (See more) Attribution-NoDerivs (CC BY-ND 2.0) » 25009436 photos (See more) Attribution-NonCommercial-NoDerivs (CC BY-NC-ND 2.0) » 117052837 photos (See more) Attribution-NonCommercial (CC BY-NC 2.0) » 63465514 photos (See more) Attribution-NonCommercial-ShareAlike (CC BY-NC-SA 2.0) » 131662580 photos (See more) Attribution-ShareAlike (CC BY-SA 2.0) » 49480401 photos (See more) Public Domain Dedication (CC0) » 4786372 photos (See more) Public Domain Mark » 13393877 photos (See more) "Creative Commons is a non-profit that offers an alternative to full copyright." creativecommons.org Briefly... Attribution means: You let others copy, distribute, display, and perform your copyrighted work - and derivative works based upon it - but only if they give you credit.
Så kan betygssystemet förbättras De flesta lärare är positiva till att det införts fler betygssteg men majoriteten anser att kunskapskraven är otydliga. Skolverkets utvärdering visar också att många lärare upplever problem med tröskeleffekter - att elever inte kan få ett högre betyg för att de inte uppfyllt enstaka delar av ett kunskapskrav. - Många lärare tycker att betygssystemet slår hårt mot vissa elever och elever upplever att deras betyg avgörs av enstaka svaga prestationer. Därför presenterar vi flera förslag till förbättringar. En av åtgärderna kan börja användas redan nu i vårens betygsättning, säger Karin Hector Stahre, enhetschef på Skolverket. Utvärdering visar på problem Den nya betygskalan med A-F och kunskapskrav för betygsstegen A, C och E infördes 2011 som en del i regeringens reform med nya läroplaner och kursplaner. En majoritet av lärarna är positiva till att fler betygssteg har införts eftersom de anser att det möjliggör en mer rättvis betygsättning. Åtgärder för bättre betygssättning
what3words | Addressing the world Digitala översättningstjänster i undervisningen - Mia Smith Vi hamnar alla som språkanvändare i lägen där vi saknar ett ord eller uttryck vi vill använda, eller där vi stöter på något som vi inte förstår. Det är i det läget vi tar till våra språkliga strategier! Jag har redan bloggat om hur jag bemöter Google Translate i undervisningen, och idag vill jag lyfta fram digitala översättningstjänster. Det finns gott om översättningstjänster på nätet idag, och en uppsjö av appar till smarta telefoner och surfplattor. ”Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och sammanhang i talat språk och texter, till exempel att anpassa lyssnande och läsning efter framställningens form och innehåll. Det viktiga är, som alltid, att vi lär eleverna behärska dessa strategier. Tvåspråkiga appar Det finns tvåspråkiga appar baserade på ”riktiga” ordböcker, som Norstedts och NEs ordböcker. Enspråkiga ordböcker Enspråkiga ordböcker av hög kvalitet finns det gott om, men dessa kräver ett visst ordförråd och är sällan lämpade för nybörjare. Fördelar Länktips Tyska
”Förbättra resultat genom självrättning” | Kvutis Vi strävar efter en utbildning där våra skolor presterar på en jämn och hög nivå, varje år. Från det att eleverna börjar skolan ska de uppnå minst godkända kunskaper och andelen elever som presterar på högre nivå ska vara hög och öka. Alla elever utmanas att prestera efter sin bästa förmåga. Beprövad erfarenhet visar extraordinära resultatförbättringar på skolor som inför självrättning. I denna lärmodul ska du få möjlighet att tillämpa och utvärdera effekterna av självrättning och självbedömning. Moment A - individuell förberedelse Moment B - kollegialt arbete Diskussion Vilka erfarenheter har du av att låta eleverna själva rätta sina prov och bedöma sina arbeten? Planera Under en egen lektion ska eleverna få sätta sina egna betyg. Under lektionen gör ni noteringar. Efter lektionen skriver du ner resultat och för in dem betygskatalogen. Moment C - aktivitet Genomför lektionen och notera. Moment D - gemensam uppföljning Diskutera, förutom det ni själva har noterat Sammanfattning
Tvärgruppsarbete gör alla aktiva – Fröken Jingfors Det är svårt att få till bra grupparbeten där alla elever bidrar och visar vad de kan. Jag jobbar ofta med tvärgrupper som ett sätt att göra alla i en grupp aktiva. Man kan göra det på många olika sätt både som en snabb klassrums aktivitet eller som slutredovisning av ett större arbetsområde. En tvärgrupp är en grupp som består av medlemmar från olika andra grupper. Fördelar med att jobba med tvärgrupper Hur gör man då? Jag brukar jobba med tvärgrupper och det finns flera olika sätt att göra det på. En annan variant av exemplet ovan har jag gjort i naturkunskap när vi jobbar med kroppen. Terminsbetyg Terminsbetyg sätter lärare i slutet av varje termin från höstterminen i årskurs 6 upp till höstterminen i årskurs 9. I slutet av våren i årskurs 9, eller när ett ämne har avslutats, får eleverna slutbetyg. Betyg som sätts i slutet av en termin där det saknas kunskapskrav bygger på en bedömning av de kunskaper som eleven har inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. När betyg sätts i slutet av årskurs 6 eller 9 ska en elev däremot, för att få till exempel betyget E, ha visat att hon eller han kan allt det som står i hela kunskapskravet för E. Läs mer om slutbetyg Läs om betygssättning i de olika skolformerna Alla betygssteg är möjliga alla terminer Med formuleringen i relation, eller med hänsyn, till årskursen menas att när en lärare sätter betyg i slutet av till exempel höstterminen i årskurs 8 gör läraren en bedömning av vilka kunskaper som är rimliga att begära i relation till kunskapskraven som gäller för slutet av årskurs 9.
Ett ganska tydligt förtydligande av ett ganska otydligt förtydligande Skolverket har - säkerligen i all välmening - ställt till det rejält i vår för den lärare som vill vara säker på att följa läroplanen så bra som möjligt vid sin betygssättning. Under rubriken Betygssättning läser jag följande förtydligande på Skolverkets hemsida: Skolverket utvidgar innebörden av till övervägande del för betygsstegen B och D. Den här utvidgade innebörden gäller redan nu. 1. 2. 3. 4. Jag håller med Per Måhl om att det nya direktivet inte är glasklart.
Lärande i cirkelmodellen – Kooperativt Lärande Kooperativt Lärande (KL) passar väldigt bra att använda tillsammans med genrepedagogik och cirkelmodellen. Cirkelmodellen är en modell som utgår från Vygotskijs proximala utvecklingszon – att det som görs med hjälp idag kan göras själv imorgon. Gibbons (2006) skriver om hur lärare med hjälp av stödstrukturer (scaffolding) kan hjälpa eleverna att utvecklas. Dessa faser kan kombineras med kooperativa strukturer för att förstärka lärandet och främja samarbete. Fas 1 För att ta reda på elevernas förförståelse kan man använda sig av flera olika strukturer för kunskapsdelning, till exempel Brainstorm, EPA, Karusellen, Runda bordet, Mina ord dina ord, Turas om, Berättaren och Par på tid. För att ta reda på fakta och skaffa mer kunskap om ämnesområdet passar strukturen Pussel bra. Fas 2 När eleverna studerar modelltexter och försöker identifiera de olika delarna kan man använda t.ex. Fas 3 Fas 4 Källor: Gibbons, Pauline (2006). Klassexempel Perspektiv på lärande I "Allmänt" Strategi: Vad vet du?
Variation & formativitet Google Docs ger dig möjlighet att dela dokumentet med... - de som har länken - de som blir inbjudna Så många som 50 personer kan arbeta på samma Google Doc samtidigt... Ändringshistoriken gör det möjligt att gå tillbaka och se hur ett dokument såg ut vid en viss tidpunkt. Kommentera i realtid och få kommentarer tillbaka... Här kommer vi göra en "Split Worksheet"... Lägg till text, ljud, video ... där vi kan lägga till både text, ljud, video, länkar, tabeller och bilder i övningen. Välj mellan många olika sorters frågetyper... Du kan ange hur resultatet visas, om övningen kan delas, laddas ner som pdf och mer... Lägg till den mail du använt för att skapa ditt konto så att eleverna kan skicka in sitt arbete till dig.
Vad går Skolverkets it-strategier ut på? (del 1) Detta är första inlägget av tre som behandlar Skolverkets uppdrag i att ta fram nationella IT-strategier. Jag tänkte här kort återge vad regeringsbeslutet går ut på och vad som är på gång. I nästa inlägg kommer jag att titta på remissförslagen gällande Lgr11 och i sista inlägget vad som gäller för mina ämnen svenska och engelska. Att förbereda eleverna för en digital omvärld Uppdraget av regeringen går ut på att förtydliga vårt uppdrag med att arbeta med digital kompetens och innovativa förmåga. Syftet med uppdraget är att på flera plan arbeta fram en strategi för att öka likvärdigheten och effektivisering av skolan. I läroplanen står det under Skolans mål och riktlinjer att: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola ska kunna använda modern teknik som verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Vilket kompetensbehov har ni? Du hittar dessa här. Varför tydliggörs digital kompetens i läroplanen?
Fem framgångsfaktorer för lyckad undervisning | Förstelärare i Svedala Nu närmar sig terminsavslut, skolavslutning och ett efterlängtat sommarlov. Förhoppningsvis får alla lärare tid över för reflektion och utvärdering av terminen innan sommarlovet tar vid. När jag reflekterar över vår termin är det några framgångsfaktorer jag kommer att tänka på: Inkluderande arbete och gemensam struktur på lektionerHögt ställda förväntningar på eleverTydliga kunskapskravArbeta nära elevernaDubbel bemanning på lektionerna Lyckan är att se elever som mår bra, utvecklas och ständigt lär sig nya saker. Inkluderande arbete och gemensam struktur på lektioner Som jag beskrev i min tidigare blogg om inkludering anser jag att inkludering handlar om att undervisningen ska planeras med alla elever i centrum. undervisningssituationer och inte hos eleverna själva. Alla i vårt arbetslag strävar efter att ha en gemensam struktur på våra lektioner. Högt ställda förväntningar på elever Vi berättar ofta för våra elever att vi har högt ställda förväntningar på dem. Tydliga kunskapskrav