Hur börjar man? En fråga som dyker upp om och om igen på vår facebooksida "En läsande klass" är hur börjar man när man vill introducera "Läsfixarna" i sin elevgrupp. Min första kontakt med läsförståelsestrategier fick jag genom Barbro Westlunds bok "Att undervisa i läsförståelse". Jag upplevde att denna bok gav mig verktyg samt att den var bra att ha som teoretisk forskningsbakgrund. Mitt tips är därför att läsa denna bok eller delar av den som första steg. Därefter så går det att hitta otroligt mycket bra tips på nätet och något kanske du kan hitta här på denna blogg. Som alltid måste man pröva och göra tipsen, arbetssättet till sitt eget. Jag kan ju bara skriva om hur vi gjort i vår undervisning och hur vi har lagt upp arbetet i ELK. Så här gör vi; Vi har några introduktionslektioner där vi försöker få med eleverna i tanken: Läsa är att tänka. När det sedan är dags att arbeta mer grundligt med en strategi i taget har vi valt att starta med Spågumman. Nu är det inte långt kvar! Marie och Elisabeth
Ny kunskap om barn som läser bra – utan att förstå Åsa Elwér har i sin studie vid Linköpings universitet tittat på den kognitiva och språkliga profilen hos barn i tidig skolålder som läser bra, men inte förstår det de läser. Det är en grupp som det hittills har saknats kunskap om. – Det vi kan konstatera är att den här gruppens språkproblematik är väldigt omfattande. Den andra slutsatsen i studien är att svårigheterna inte får genomslag förrän efter ett par år i skolan, ofta först när barnet når fjärde klass. – De första åren ligger fokus på att lära sig läsa och texterna är anpassade efter det. Vad är det som gör läsförståelsen svårare än avkodningen för de här barnen? Att jobba med läsförståelsestrategier, inte minst med ”En läsande klass”, är poppis. I er studie har ni tittat på 1 000 barn mellan fem och tio år i USA, samt svenska och norska barn i åldern fem till femton år. Vad behöver förändras för att de här barnen ska få bättre hjälp? Har du något mer tips på vad man konkret ska hålla utkik efter?
Stjärnläsaren När läsaren låter dessa fem läsförståelsestrategier samspela för att fördjupa och kontrollera sin förståelse kallar vi honom/henne för en "Stjärnläsare". Stjärnläsaren övervakar sin läsning och är medveten om när han/hon inte förstår och använder sig då av en eller flera strategier. Våra läsloggar Stjärnläsaren och Stjärnläsaren fakta använder vi så fort vi tar oss an en ny text. Dock har vi arbetat oss igenom varje strategi väldigt grundligt. Loggarna kan vara ett stöd för pedagogen i sin lektionsplanering och även när eleverna arbetar i par eller i grupp. Vi har även använt dessa läsloggar som underlag när vi har gjort våra digitala boktips.
VÖL Mina digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen Läsförståelsestrategier i praktiken: Frågor "Bortom raderna" skapar intresse och engagemang på djupet Det är alltid med sorg i hjärtat man avslutar en underbar högläsningsbok. Tillsammans med eleverna har vi ända sedan jullovet läst "Bröderna Lejonhjärta" och gråtit, skrattat, reflekterat och samtalat. Sällan har väl en bok väckt så starka känslor hos både pedagoger och elever. Till högläsningsboken har vi knutit en alldeles egen läslogg där eleverna har fått skriva ner sina funderingar och tankar. Med uppmaningen att ställa frågor "Bortom raderna" blev eleverna indelade i smågrupper om ca 4 st. När eleverna ställt någon eller några frågor och alla fått svara var det dags att bestämma vilka frågor som gruppen tyckte var bäst, som gett bra svar och gett upphov till funderingar. Att låta eleverna ställa egna frågor på textens innehåll skapar en aktivitet och ett fantastiskt engagemang som nästan går att ta på i klassrummet. I helklass fick eleverna sedan presentera sina frågor och vi skrev ner de i ett gemensamt dokument på smartboarden. Vad skulle du ha gjort om du satt i Katlagrottan?
Våra läsloggar Syftet med läsloggarna är att befästa hur man använder läsförståelsestrategierna men dokumenterandet får inte bli ett syfte i sig utan man väljer hur mycket och hur ofta man vill dokumentera utifrån den grupp elever man har. Det är alltid samtalet om textens innehåll som är det viktigaste. Jag som undervisar i åk 1 idag dokumenterar bara gemensamt och så samlar vi våra läsloggar i en gemensam digital loggbok. Vi ser läsloggen som en stödstruktur för pedagogen att använda under lässtrategilektionen. När eleverna är mogna för det kan eleverna dokumentera i grupp, par eller enskilt. När vi introducerar våra Läsfixare så gör vi det genom att vi presenterar dem en i taget och arbetar med just den lässtrategien under en eller fler veckor. Här kan ni se ett par exempel hur vi har dokumenterat kring två texter vi har läst. Läsloggarna kommer att finnas på hemsidan så fort de är formgivna. Tack Eva för det fina arbete du har lagt ned!
Hur kan man använda läsförståelsestrategier på en faktatext? När det gäller faktatexter handlar det om att koppla på elevernas förkunskaper, att de får berätta vad de vet om det aktuella ämnet och delge varandra sina erfarenheter före vi börjar läsa. Eleverna ska också få möjlighet att berätta vad de tror att de kommer att få veta och varför de tror det. Viktigt när man läser faktatexter är också förmågan att plocka ut det viktigaste i texten genom nyckelord. Syftet: Att träna eleverna att innan läsningen aktivera sina kunskaper och att under läsningen plocka ut viktig information ur texten för att kunna sammanfatta det viktigaste. Genom att plocka ut nyckelord och återberätta vad texten handlat om befäster eleverna sin nya kunskap och utökar sitt ordförråd. Läromedelstext hämtad ur Natur och Kulturs No-bok PULS Före läsningen Jag inleder med att visa hur jag gör när jag förutspår vad en text kommer att handla om: Jag tror att den här texten kommer att handla om bin eftersom den heter så. Jag skriver upp mina och elevernas förutsägelser på tavlan.
Cowboyen fixar läsförståelsen Det är torsdagsförmiddag på Råby skola i Nyköpings kommun. I årskurs ett droppar de nio eleverna in i klassrummet för att ha dagens lektion i läsförståelse. På en whiteboard har Marie Trapp skrivit upp ett berättelseschema. Med hjälp av stödorden händelse, personer, miljö och vad som händer först, sedan och till sist, ska berättelsen benas upp. I dag ska eleverna ha sitt fokus på cowboyen. Marie börjar läsa sagan om de tre bockarna Bruse. – Den största vinsten med den här lässtrategin är att vi ökar elevernas läsförståelse, menar Marie Trapp. I den lilla F–3-skolan går bara 28 elever. Det var när 1–7-läraren Marie Trapp gick speciallärarprogrammet som hon kom i kontakt med lärarutbildaren och doktoranden Barbro Westlunds tankar om olika läsförståelsestrategier i hennes bok Att undervisa i läsförståelse. – Vi ha själva lagt till ytterligare en läsfixare, berättar Marie Trapp. Marie Trapp har nu läst hela sagan om de tre bockarna Bruse för barnen. Barnen räcker ivrigt upp handen.
untitled