untitled Kort svensk språkhistoria Det har hänt mycket i svenskan under historiens lopp. Det kan man se om man jämför en runinskrift med en nutida text. Perioder Samtidigt med vikingatidens början (omkring 800) kan man urskilja svenska som eget språk. Här följer några viktiga förändringar på olika områden. Uttal Diftonger försvann i runsvensk tid: stain blev till sten. Skrift Runskriften ersätts av latinsk skrift under klassisk fornsvensk tid; bokstäverna æ och ø ersätts av ä och av ö under yngre fornsvensk tid; bokstaven å införs i äldre nysvensk tid. Böjning Böjningssystemet har förenklats sedan fornsvenskan. Lånord och påverkan Med kristendomen (900-talet) kom ord från latin som mässa och kloster och grekiska som kyrka och biskop. Viktiga händelser Kristnandet på 900-talet innebar kontakt med den europeiska kulturen. Svenska Akademien inrättades 1786 med uppdraget att verka både för litteraturen och språket. En rättskrivningsreform genomfördes 1907. Riksdagen antog en språkpolitik 2005.
Våra svenska dialekter - SweDia 2000 Ska man bestraffa fula ord? I höstas vallfärdade journalister till Mackleanskolan i det skånska Skurup. Orsaken var att rektorn hade lanserat en handlingsplan mot kränkningar, som bland annat gick ut på att svordomar och könsord skulle bestraffas med kvarsittning. Insändarredaktörerna på lokaltidningarna rös av välbehag när debatten briserade i spalterna. Vissa föräldrar tyckte att metoden var nödvändig, däribland skolbusschauffören Susanne Mårtensson vars son Filip går i Mackleanskolan. - Det här borde ha genomförts långt tidigare. På min buss vet ungarna att jag kastar av dem om de använder sådana ord, säger hon. Andra menade att idén var befängd och omodern. När jag första gången mejlar och frågar om han vill delta i en diskussion om fula ord i skolmiljö med Skurupsrektorn är svaret korthugget: "Har svårt med personer som har idéer som denna Christin Stigborg. Drygt två månader senare träffas de ändå på högstadieskolan i Nils Holgerssons hembygd. Christin stigborg: Vi ville skapa en positiv attityd på skolan.
Skrivprocessen7 Material för undervisning i nordiska språk Rundtur i Köpenhamn - framför datorn Du får en guidad tur online och instruktioner på danska om var på skärmen du ska klicka för att komma vidare. Rundturen tar omkring 25 minuter men du kan välja att dela upp den i tre delar. Rundtur i Köpenhamn Det nordiska urspråket Se korta videoklipp på hur språket kan ha låtit i Skandinavien år 400 och år 1200. Det nordiska urspråket Språkkurs i isländska - Icelandic online Här kan du se videor med dialoger från vardagliga situationer som sedan följs upp med frågor. Språkkurs i isländska Ordförrådstest på norska och danska Här kan du göra ordförrådstester av olika svårighetsgrad på norska, danska och andra språk. Ordförrådstest Nordens språk med rötter och fötter Ett språkhistoriskt läromedel för gymnasieelever som har producerats av Nordiska ministerrådet. Nordens språk med rötter och fötter Nordisk sprog Webbplats från Danmarks radio om nordiska språk. Nordisk sprog Norden förr och nu Ytterligare en webbplats från Danmarks radio. Norden förr och nu Eg er her
Kronolekt Folk frågar mig ofta om dialekterna håller på att dö ut. Ja, det ser så ut; vi talar mer och mer standardsvenska för varje generation. Ur ett historiskt perspektiv kan man till och med säga att de till stor del redan har dött ut. Åh, så synd! Dialekterna i Sverige, liksom på andra håll, är en rest från historien. Sverige är inte längre särskilt geografiskt åtskilt. Men innebär det här att alla svenskar kommer att tala likadant i framtiden? Man har länge spekulerat över att de sociala klyftorna skulle öka och att detta skulle manifesteras i språket, alltså att människor skulle tala mer sociolekt än dialekt. Däremot kan man konstatera att dialekten oftast lever längst kvar i vissa socialgrupper, varför alltså de flesta svenska dialekter får avsluta sina dagar lika mycket som sociolekter som dialekter. Språket pekar alltså på en utjämning i samhället på flera olika plan. Det syns också för språkvetaren. Det gamla Sverige var för stort för att kunna hållas ihop geografiskt.
Skrivprocessen6 Våra svenska dialekter - SweDia 2000 Skrivprocessen5 Poesi och cirkelmodellen – en lysande kombination Jag ser engagerade elever som sitter och småpratar vid borden Jag hör ett kreativt sorl i klassrummet och pennor som rispar mot papper Jag känner koncentrationen och arbetsron Det är så här det ska vara i en skola. Jag har alltid tyckt att det är lite klurigt att jobba med poesi med eleverna. När det kommer till skrivande av olika dikter brukar klassrumet vara fullt av suckar och pustar. Vånda över att man tror att det ska vara på ett visst sätt och det sättet kan man inte. Att jag själv tycker att det är klurigt är nog för att långt inne finns samma vånda gömd. Men de senaste åren har det blivit bättre och gått bättre. Den här gången kombinerade jag mina tidigare efrarenheter och cirkelmodellen. Hur har vi då jobbat? Fas 1- bygga upp kunskap Vi tittade tillsammans på en presentation som vår bibliotikare visade oss. Fas 2 – läsa och undersöka texter Nu var det dags att möta massor av olika dikter. Fas 3 – skriva gemensam text Vi skrev dikter tillsammans. Fas 4 – skriva på egen hand
Skrivprocessen4 Aktiv läsundervisning: Om läsförståelsestrategin ”att ställa frågor”, återkoppling och growth mindset Lässtrategin ”att ställa frågor” – att förbereda ett litteratursamtal. I detta inlägg vill jag dela med mig av ett lektionsupplägg där jag aktivt arbetar för att utveckla elevernas läskompetens. Lektionen handlar om att eleverna är delaktiga i förberedelserna inför ett gemensamt litteraturseminarium i ku rsen Svenska 2. Forskningsanknytningen Eftersom många av er som hör av sig till mig uppskattar jag att utgår ifrån forskning när jag delar med mig av mina lektionsupplägg kommer jag även i detta inlägg att referera delar ur den litteratur som är central när jag planerar min undervisning. När jag planerar mina lektioner som innehåller läsning utgår jag en hel del ifrån Reciprocal teaching (Palinscar & Brown, 1984) och hur Barbro Westlund beskriver multistrategiprogrammet i Att bedöma elevers läsförståelse. Ytterligare en central utgångspunkt inom RT är att ”eleven utvecklas på två sätt: först i ett socialt sammanhang och sedan på individnivå” (Westlund s. 47). Lektionsupplägget Relaterat
Skrivprocessen3