Textkopplingar | Min undervisning Här några Canva med textkopplingar för att synliggöra vad som menas för eleverna. Skriv ut, sätt upp och öva tillsammans i klassrummet. Vad gäller egentligen när man vill arbeta med bokrecensioner och internet i skolan? Vad gäller egentligen när man vill arbeta med bokrecensioner och upphovsrätt i skolan när det gäller publicering på internet? Det delas flitigt på sociala medier boktips och bokrecensioner från olika skolor. Någonstans i min ryggmärg blir jag alltid lite orolig (fast jag är en flitig delare) Inte först, först imponerad, sedan beundrande, sedan funderar jag på vem jag kan dela det vidare till för att få en följdeffekt och sedan inträffar det som alltid kommer… Men vänta nu, är detta ok? Får man använda bokomslag i bokrecensioner eleverna gjort och sedan dela på internet? Jag tror en del lärare avstår att arbeta med detta eftersom man är osäker på vad som gäller; får man? På Facebook delades detta boktips som lockade mig till att trycka på playpilen. Jag tog kontakt med Marie Trapp, som är lärare i klassen och frågade om det var ok att använda deras Animoto-presentation i detta inlägg:) Länk till bilden ovan för att se boktipset: Observera:
Mitt språkutvecklande klassrum: Arbetsgång för formativt läsförståelsearbete i klassrummet Hur kan jag arbeta med en faktatext i klassrummet så att mina elever verkligen förstår den? Nedan följer ett förslag på hur jag tänker arbeta med faktatexter under kommande läsår. Detta förslag på arbetsgång är ett resultat av min läsning av Barbro Westlunds Att bedöma elevers läsförståelse (2013) och Catharina Tjernbergs Framgångsrik läs- och skrivundervisning (2013) samt ett resultat av min sommarläsning av litteratur som behandlar formativ bedömning. Att tänka på när du genomför läsförståelseundervisning i ditt klassrum: Tänk hela tiden högt med eleverna så att du synliggör sina mentala processer för dem. Samtalsmönstret i ditt klassrum ska präglas av dialog. Ta inte helt över själv (mycket lätt hänt som lärare), utan lyssna och ställ frågor som släpper in dina elever i samtalet. Genomför arbetsgången nedan i halvklass första gången (om möjligt, dvs). Nedan följer 11 punkter: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. Kommentarer till punkterna: Fr. Punkt 11 Varför sluta här? /Hanna
Naturvetare löser grammatikproblem - Två pedagoger - ett klassrum I årskurs två (naturvetarprogrammet) går 24 elever med 20 olika nationaliteter. Flertalet elever behöver jobba med ordföljden när de skriver. Tidigare har vi gått igenom satsschemat för både huvudsatser och bisatser med en molande känsla (tomma ansiktsuttryck) av att inte ha nått fram. Förmodligen inte ens halvvägs. Alltså hög tid att prova nytt grepp för att prata om språkriktighet. Vi introducerade ett kort grammatikupplägg med att säga till eleverna att de skulle kika på tre meningar från elevtexter i en annan klass och årskurs (för att låta sändaren stå som anonym) med olika språkfel. 1. 2. 3. Exempelmeningar 1. 2. 3. Märk nu vad som händer i klassrummet. Efter tre minuter bryter vi och ber om den första lösningen. I den första meningen frågar vi eleverna varför de har satt punkt efter någon. Till alla tre exempelmeningar får vi nya, språkriktiga meningar, men framför allt får vi en diskussion om språket! Slutligen. Vi jobbar vidare och återkommer till dig!
Goda, självständiga läsare respektive svaga, osjälvständiga läsare!? Min erfarenhet är att vi, lärare, ofta talar om våra elever som goda respektive svaga läsare alternativt starka respektive svaga. Barbro Westlund (2012) föreslår termerna expertläsare respektive novisläsare för att understryka att läsfärdighet är något som utvecklas. Ja, det är till och med färskvara. Vad kännetecknar då dessa två grupper? Muskingum Colleges översikt av vad som kännetecknar goda läsare och svaga läsare. Tabellen ger oss en översikt av flera perspektiv på kännetecknen för goda, självständiga respektive svaga, osjälvständiga läsare. Den här översikten fokuserar på lässtrategier som är nödvändiga för att förstå texter som är mer avancerade utifrån språk, innehåll och textens längd. När vi tittar på de termer som används för att beskriva respektive grupps kännetecken ser vi att dessa också motsvarar olika lässtrategier. PS.
Genrer | Skrivguiden Det finns ett hav av litterära genrer och former. De två huvudsakliga är skönlitteratur och facklitteratur. Här är en summering: Skönlitteratur Skönlitteratur omfattar kort sagt berättelser och texter skrivna med ett konstnärligt syfte. Subgengrer: Epik, lyrik och dramatik All skönlitteratur, oberoende av vilken form den tar, kan i regel klassificeras som antingen epik, lyrik eller dramatik. Epik – Berättande litteratur.Lyrik – Poetiska texter som försöker förmedla en känsla, till exempel sånger eller dikter.Dramatik – Berättelse tänkt att sättas upp som teater eller skådespel. Noveller & romaner En novell är typiskt en kortare berättelse som behandlar en händelse, till skillnad från romaner som behandlar en längre tidsperiod och inkluderar en mer utvecklande historia och många händelser. Läs gärna Skrivguidens artiklar om att skapa bra karaktärer, bipersoners roller, samt att planera romaner med post-it-lappar. Poesi Facklitteratur Biografier & memoarer Essäer
Läs- och språksatsningen Fortsättning på hur jag som lärare kan lära ut self-monitoring, självövervakning, till elever i tidiga skolår integrerat med RT i lässtrategiundervisningen. Fortsättning på förra inlägget, dvs. del 2. Läraren modellerar Läraren startade med att modellera medvetenhet om när något verkar konstigt i innehållet. Eleverna fick använda något de kallar clicks and clunks. Lärarens modellering skedde under högläsningsstunderna. Strategier för självövervakning och självkorrigering modelleras och lärs ut under lärarens modellering och i minilektioner. Läraren modellerar hur denne med sina självövervaknings-frågor skapar mening av texten. Rent praktiskt kan modellering handla om något så enkelt som att läraren under sin högläsning läser ett ord fel och då stannar upp, lyfter sin clunk-pinne och säger att det här verkar inte stämma. Självövervaknings-frågorna används för att göra ett clunk till ett click. Hur undervisar jag/du/vi i självövervakning och självkorrigering? Cliff-hanger skrev Angelika.
Svenskläraren tolkar begreppen genrer respektive texttyper | Min undervisning De olika begreppen genrer och texttyper förekommer flitigt i skolans värld, men vad är vad? Och vad ska vi använda för att benämna de olika texter eleverna ska lära sig behärska enligt Lgr11? Jag kommer försöka reda ut och tolka begreppen och varför vi ser så olika på dem. Jag kommer också lista de olika familjerna av texttyper och visa på vilka texter som hör hemma i det centrala innehållet i svenska och vilka som inte gör det genom att skriva exempel på olika texttyper efter varje familj. Bild: Varför reda ut det? Till att börja med ska jag svara på varför det här är viktigt för mig. Vad gäller? Svaret jag kom fram till är att vi ska använda oss av begreppet texttyper i grundskolan. Litteraturvetenskap och språkvetenskap förväxlar begreppen En konflikt uppstår i bruket av begreppen eftersom genrer används inom litteraturvetenskapen där de tre grundgenrerna är lyrik, dramatik och epik. Texxtyper i skolan enligt Lgr11 Sahlin, Per.
Del 5: Textsamtal före, under och efter läsning | Calles Läslyft Två texter hör till delen. Och jag skriver först om ”Textsamtal före, under och efter läsning av sakprosatexter” av Anna Kaya och Monica Lindvall. Läs texten som pdf. Texten är praktiskt inriktad och ger förslag på olika övningar som man kan göra för att samtala om texter man ska läsa, läser eller har läst. Ord som ledtråd (före läsning) Läraren plockar ut ord och meningar som hen tycker är intressanta och låter eleverna associera fritt kring orden/meningarna. exempel på nätet som illustrerar tydligt vad det handlar om. Textsamtal före, under och efter läsning av Anna Kaya och Monica Lindvall Texten som pdf. Kaya & Lindvall påpekar att tanketid är extra viktigt vid inlärning på sitt andraspråk, detta eftersom eleven i sin tanke kanske väljer att översätta, från svenska till sitt förstaspråk, sedan betänka uppgiften på sitt förstaspråk, för att sedan behöva översätta sin konklusion språkutvecklande tillbaka till svenska. Utforskande samtal. Det finns ett ämnesneutralt skolspråk.