background preloader

Charlottas klassrum: Att läsa klassiker med hjälp av lässtrategier

Charlottas klassrum: Att läsa klassiker med hjälp av lässtrategier
Just nu läser jag Kejsaren av Portugallien av Selma Lagerlöf i min Na3:a. Vi ska träna förmågan att göra textnära analyser. Innan vi började läsa aktiverade vi bakgrundskunskap (en annan lässtrategi!) Än så länge har vi haft tre boksamtal: varje samtal har utgått ifrån strategierna och eleverna har suttit gruppvis och diskuterat sina frågor, oklarheter och tillsammans letat nyckelmeningar som de redovisat för de andra grupperna. Ännu har jag inte utvärderat lässtrategierna med eleverna men när jag har gått runt och lyssnat på dem har det slagit mig hur mycket de har lagt märke till i texten och hur väl många av dem förstår den. Related:  LÄSNING

Textkopplingar | Min undervisning Här några Canva med textkopplingar för att synliggöra vad som menas för eleverna. Skriv ut, sätt upp och öva tillsammans i klassrummet. Även adeln lät kärleken styra - Göteborgs-Posten En allmän uppfattning är att gods och börd var viktigast i valet av äktenskapspartner inom adeln på 1700- och 1800-talen. Men kärleken hade en mycket viktig roll, visar en ny avhandling. Brita Planck, historiker vid Göteborgs universitet, har utforskat dagböcker, memoarer och andra källor. Hon fann att ekonomin inte spelade ensam roll hos blivande maka eller make inom adeln. -Förr har man ofta lyft fram att kärleksäktenskapet kunde tillåtas om den tilltänkta var av tillräckligt hög börd. Jane Austen-fantaster kan glädjas åt att den brittiska författaren troligen hade en väl överensstämmande analys av sin samtid. Brita Planck har också studerat brevväxlingar mellan två par, den ena från 1756 och den andra från mitten av 1850-talet - och fann att synen på kärlek hade ändrats. -Breven från 1700-talet kunde vara 20 sidor långa och fokuserade nästan bara på känslor. Trots att bara svensk adel har studerats är alla brev skrivna på franska, som var det skriftspråk som lärdes ut.

Mitt språkutvecklande klassrum: Arbetsgång för formativt läsförståelsearbete i klassrummet Hur kan jag arbeta med en faktatext i klassrummet så att mina elever verkligen förstår den? Nedan följer ett förslag på hur jag tänker arbeta med faktatexter under kommande läsår. Detta förslag på arbetsgång är ett resultat av min läsning av Barbro Westlunds Att bedöma elevers läsförståelse (2013) och Catharina Tjernbergs Framgångsrik läs- och skrivundervisning (2013) samt ett resultat av min sommarläsning av litteratur som behandlar formativ bedömning. Att tänka på när du genomför läsförståelseundervisning i ditt klassrum: Tänk hela tiden högt med eleverna så att du synliggör sina mentala processer för dem. Samtalsmönstret i ditt klassrum ska präglas av dialog. Ta inte helt över själv (mycket lätt hänt som lärare), utan lyssna och ställ frågor som släpper in dina elever i samtalet. Genomför arbetsgången nedan i halvklass första gången (om möjligt, dvs). Nedan följer 11 punkter: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. Kommentarer till punkterna: Fr. Punkt 11 Varför sluta här? /Hanna

Sökandet efter Cervantes ben - Göteborgs-Posten Den spanske mästerförfattaren Miguel de Cervantes försvunna lik har gäckat omvärlden i århundraden. Men med hjälp av markradar, infraröda kameror och mätinstrument som söker tredimensionellt tror nu forskare att man funnit hans kvarlevor. Spåren efter författaren till romanen "Don Quijote" har lett till områden under ett kyrkgolv vid Trefaldighetsklostret i Madrid, och efter intensiv jakt har nu fem platser lokaliserats i dolda kryptor. -Men vi vill inte väcka falska förhoppningar. Enligt urkunderna avled Cervantes den 22 eller 23 april 1616, och historien berättar att han begravdes dagen därpå i klosterkyrkan i Madrid i en omärkt grav, utfattig och ignorerad av sin samtid. Men eftervärlden hyllar Cervantes som den moderna romanens fader med historien om den kringridande riddaren från La Mancha och hans väpnare Sancho Panza. Även om Etxebberia och hans kollegor lyckas identifiera Cervantes, så tros hans benrester få ligga kvar i klostret som fortfarande bebos av nunnor.

Goda, självständiga läsare respektive svaga, osjälvständiga läsare!? Min erfarenhet är att vi, lärare, ofta talar om våra elever som goda respektive svaga läsare alternativt starka respektive svaga. Barbro Westlund (2012) föreslår termerna expertläsare respektive novisläsare för att understryka att läsfärdighet är något som utvecklas. Ja, det är till och med färskvara. Vad kännetecknar då dessa två grupper? Muskingum Colleges översikt av vad som kännetecknar goda läsare och svaga läsare. Tabellen ger oss en översikt av flera perspektiv på kännetecknen för goda, självständiga respektive svaga, osjälvständiga läsare. Den här översikten fokuserar på lässtrategier som är nödvändiga för att förstå texter som är mer avancerade utifrån språk, innehåll och textens längd. När vi tittar på de termer som används för att beskriva respektive grupps kännetecken ser vi att dessa också motsvarar olika lässtrategier. PS.

Skola | Litteraturbanken Litteraturbankens skola är en resurs för lärare och elever, bibliotekarier och alla litteraturläsare: den är tänkt att fungera som läsarens vägledning till det svenska litteraturarvet. Vid sidan av Litteraturbankens vanliga texter och kommentarer finns här pedagogiska introduktioner, översikter, uppgifter för eleverna och läshandledningar. Vi tror på en litteraturläsning i klassrummet där de flesta texterna läses gemensamt och i samverkan mellan lärare och elever i exempelvis samtal och loggskrivande. Samverkande arbetssätt är extra viktigt vid arbete med äldre och med mer avancerade texter. Elevernas läsutveckling gynnas av ett nära samspel med en vägledande lärare och med varandra under lärarens ledning. Litteraturskolan har en avdelning för prosa där exemplen är hämtade från Selma Lagerlöf, och en avdelning för lyrik där vi väljer bland många författare. Selma Lagerlöfs författarskap kan introduceras redan i skolans tidiga år. Ta dig fram med hjälp av menyn till vänster.

Läs- och språksatsningen Fortsättning på hur jag som lärare kan lära ut self-monitoring, självövervakning, till elever i tidiga skolår integrerat med RT i lässtrategiundervisningen. Fortsättning på förra inlägget, dvs. del 2. Läraren modellerar Läraren startade med att modellera medvetenhet om när något verkar konstigt i innehållet. Eleverna fick använda något de kallar clicks and clunks. Lärarens modellering skedde under högläsningsstunderna. Strategier för självövervakning och självkorrigering modelleras och lärs ut under lärarens modellering och i minilektioner. Läraren modellerar hur denne med sina självövervaknings-frågor skapar mening av texten. Rent praktiskt kan modellering handla om något så enkelt som att läraren under sin högläsning läser ett ord fel och då stannar upp, lyfter sin clunk-pinne och säger att det här verkar inte stämma. Självövervaknings-frågorna används för att göra ett clunk till ett click. Hur undervisar jag/du/vi i självövervakning och självkorrigering? Cliff-hanger skrev Angelika.

Fornsvenska uttryck som hänger kvar i talspråket Direkt objekt markeras inte i modern svenska annat än i vissa pronomen, till exempel 'honom' och 'henne'. Bland de språk som begagnar sig av olika markeringar för ackusativ finns fornsvenska, urindoeuropeiska, latin, sanskrit, grekiska, tyska, ryska, ungerska, finska och arabiska. Markeringen kan uttryckas med hjälp av böjda artiklar eller genom ändelser hos det flekterade ordet självt. Ackusativ i svenskan[redigera | redigera wikitext] I våra dagars svenska märker vi inte längre så mycket av olika kasus. Till detta tillkommer ackusativformer av adjektiv i vissa gamla stelnade uttryck, men de är färre än antalet uttryck med dativformer. De få svensktalare för vilka ackusativ idag är ett levande kasus talar älvdalsmål, jämtska, västerbottniska eller någon annan av ett fåtal genuina dialekter som snarare är att betrakta som egna språk, vilket ofta görs idag. Ackusativändelser i olika språk[redigera | redigera wikitext] I latin är ackusativ av neutrala ord alltid identisk med nominativen.

Del 5: Textsamtal före, under och efter läsning | Calles Läslyft Två texter hör till delen. Och jag skriver först om ”Textsamtal före, under och efter läsning av sakprosatexter” av Anna Kaya och Monica Lindvall. Läs texten som pdf. Texten är praktiskt inriktad och ger förslag på olika övningar som man kan göra för att samtala om texter man ska läsa, läser eller har läst. Ord som ledtråd (före läsning) Läraren plockar ut ord och meningar som hen tycker är intressanta och låter eleverna associera fritt kring orden/meningarna. exempel på nätet som illustrerar tydligt vad det handlar om. Textsamtal före, under och efter läsning av Anna Kaya och Monica Lindvall Texten som pdf. Kaya & Lindvall påpekar att tanketid är extra viktigt vid inlärning på sitt andraspråk, detta eftersom eleven i sin tanke kanske väljer att översätta, från svenska till sitt förstaspråk, sedan betänka uppgiften på sitt förstaspråk, för att sedan behöva översätta sin konklusion språkutvecklande tillbaka till svenska. Utforskande samtal. Det finns ett ämnesneutralt skolspråk.

Related: