background preloader

Charlottas klassrum: Att läsa klassiker med hjälp av lässtrategier

Charlottas klassrum: Att läsa klassiker med hjälp av lässtrategier
Just nu läser jag Kejsaren av Portugallien av Selma Lagerlöf i min Na3:a. Vi ska träna förmågan att göra textnära analyser. Själv älskar jag boken om den fattige torparen Jan i Skrolycka vars hela liv förändras när han får sin nyfödda dotter i famnen. Men samtidigt förstår jag att det är en svår bok för eleverna att ta sig igenom – de möter ett helt annat samhälle (inte mycket igenkänning här!) och språket är starkt färgat av sin tid och av den värmländska dialekten. Innan vi började läsa aktiverade vi bakgrundskunskap (en annan lässtrategi!) Än så länge har vi haft tre boksamtal: varje samtal har utgått ifrån strategierna och eleverna har suttit gruppvis och diskuterat sina frågor, oklarheter och tillsammans letat nyckelmeningar som de redovisat för de andra grupperna. Ännu har jag inte utvärderat lässtrategierna med eleverna men när jag har gått runt och lyssnat på dem har det slagit mig hur mycket de har lagt märke till i texten och hur väl många av dem förstår den.

http://charlottabloggar.blogspot.com/2013/10/att-lasa-klassiker-med-hjalp-av.html

Related:  LitteraturhistoriafrjeLäsningLÄSNING

Även adeln lät kärleken styra - Göteborgs-Posten En allmän uppfattning är att gods och börd var viktigast i valet av äktenskapspartner inom adeln på 1700- och 1800-talen. Men kärleken hade en mycket viktig roll, visar en ny avhandling. Brita Planck, historiker vid Göteborgs universitet, har utforskat dagböcker, memoarer och andra källor. Hon fann att ekonomin inte spelade ensam roll hos blivande maka eller make inom adeln.

Sökandet efter Cervantes ben - Göteborgs-Posten Den spanske mästerförfattaren Miguel de Cervantes försvunna lik har gäckat omvärlden i århundraden. Men med hjälp av markradar, infraröda kameror och mätinstrument som söker tredimensionellt tror nu forskare att man funnit hans kvarlevor. Spåren efter författaren till romanen "Don Quijote" har lett till områden under ett kyrkgolv vid Trefaldighetsklostret i Madrid, och efter intensiv jakt har nu fem platser lokaliserats i dolda kryptor. -Men vi vill inte väcka falska förhoppningar. Alternativ läslogg Läsloggar är ett utmärkt arbetsverktyg i läsundervisningen har varit min åsikt till jag läste en liten artikel med rubriken Rethinking Reading Logs. Artikelförfattaren Sarah Davis upptäckte en dag att – ja, visst läste hennes elever och skrev sina läsloggar – men det fanns ett MEN, upptäckte Sarah. Eleverna såg på läsningen som en uppgift och inte på något de gjorde för nöjes skull.

Min undervisning Här några Canva med textkopplingar för att synliggöra vad som menas för eleverna. Skriv ut, sätt upp och öva tillsammans i klassrummet. Litteraturbanken Litteraturbankens skola är en resurs för lärare och elever, bibliotekarier och alla litteraturläsare: den är tänkt att fungera som läsarens vägledning till det svenska litteraturarvet. Vid sidan av Litteraturbankens vanliga texter och kommentarer finns här pedagogiska introduktioner, översikter, uppgifter för eleverna och läshandledningar. Vi tror på en litteraturläsning i klassrummet där de flesta texterna läses gemensamt och i samverkan mellan lärare och elever i exempelvis samtal och loggskrivande. Samverkande arbetssätt är extra viktigt vid arbete med äldre och med mer avancerade texter. Elevernas läsutveckling gynnas av ett nära samspel med en vägledande lärare och med varandra under lärarens ledning.

Fornsvenska uttryck som hänger kvar i talspråket Direkt objekt markeras inte i modern svenska annat än i vissa pronomen, till exempel 'honom' och 'henne'. Bland de språk som begagnar sig av olika markeringar för ackusativ finns fornsvenska, urindoeuropeiska, latin, sanskrit, grekiska, tyska, ryska, ungerska, finska och arabiska. Markeringen kan uttryckas med hjälp av böjda artiklar eller genom ändelser hos det flekterade ordet självt. Ackusativ i svenskan[redigera | redigera wikitext] Att läsa Albert Camus Främlingen - Radioessän - OBS Den fransk-algeriske författaren och dramatikern Albert Camus föddes och växte upp i Alger och dog i en bilolycka 1960 blott 46 år gammal. Ändå hann han bli en av de mest inflytelserika intellektuella i sin tid, i paritet med Jean-Paul Sartre och Simone de Beauvoir och fick Nobelpriset 1957. Men till skillnad från Sartre och de Beauvoir kom Camus från en enkel arbetarklassmiljö i det som kallades ”L´Algérie française” alltså ”franska Algeriet” som inte var en koloni utan en del av Frankrike. ”Främlingen” som kom 1942 är Albert Camus mest berömda roman, med en given klassikerstatus och läses ständigt av nya generationer, just nu spelas den dessutom på Stockholms stadsteater.

Mitt språkutvecklande klassrum: Arbetsgång för formativt läsförståelsearbete i klassrummet Hur kan jag arbeta med en faktatext i klassrummet så att mina elever verkligen förstår den? Nedan följer ett förslag på hur jag tänker arbeta med faktatexter under kommande läsår. Detta förslag på arbetsgång är ett resultat av min läsning av Barbro Westlunds Att bedöma elevers läsförståelse (2013) och Catharina Tjernbergs Framgångsrik läs- och skrivundervisning (2013) samt ett resultat av min sommarläsning av litteratur som behandlar formativ bedömning. Att tänka på när du genomför läsförståelseundervisning i ditt klassrum: Tänk hela tiden högt med eleverna så att du synliggör sina mentala processer för dem. Samtalsmönstret i ditt klassrum ska präglas av dialog. Ta inte helt över själv (mycket lätt hänt som lärare), utan lyssna och ställ frågor som släpper in dina elever i samtalet.

Våldsam debatt i Akademien när Lagerlöf valdes Det är i år jämnt ett sekel sedan Selma Lagerlöf, som första kvinna och svensk, tilldelades Nobelpriset i litteratur – ”på grund af den ädla idealitet, den fantasiens rikedom och den framställningens själfullhet, som prägla hennes diktning”, som det heter i Svenska Akademiens motivering. I våra ögon ett självklart val. Men faktum är att det satt hårt inne. Saken var nämligen den, att Akademiens ständige sekreterare Carl David af Wirsén, tillika ordförande i dess Nobelkommitté, alltsedan publiceringen av ”Gösta Berlings saga” sett med oblid blick på Selma Lagerlöf och sedermera även på hennes stadigt växande beundrarskaror, såväl inom som utom Akademien.

Related: