9 Life Lessons Everyone Can Learn From These Beloved Classic Children's Books Our very favorite children's books left an irreversible impression on our childhoods and on our lives. Some of our most cherished storybook characters are so real and palpable in our memory that it feels as if we were introduced to them yesterday. Beyond being gloriously entertaining though, the very best children's books also helped us understand the world around us. Over the years, they shaped our imaginations, our aspirations and our sense of right and wrong. Here are some of the most important lessons we learned from our favorite children's books: 1. Maurice Sendak's Where the Wild Things Are is the perfect story for every child who's ever dreamed of running away. 2. In Dr. 3. Judith Viorst's Alexander and the Terrible, Horrible, No Good, Very Bad Day introduced us all to the "bad hair day," when everything that can go wrong, does go wrong. 4. In Antoine de Saint-Exupéry's The Little Prince, the protagonist struggles with his love for a tempestuous but beautiful rose. 5. 6. In E.B.
Ömsesidig undervisning för ökad läsförståelse Det är en sen eftermiddag i slutet av höstterminen och ett tjugotal lärare har samlats i Susanne Kristensens klassrum på Munkhätteskolan för ett sista tillfälle att förkovra sig i och bli inspirerade till att använda sig av RU – reciprok undervisning*. RU som också kan kallas för RT- reciprocal teaching handlar om ömsesidig undervisning för ökad läsförståelse. Eleverna lär av varandra med läraren som modell. Kurstillfället ligger helt rätt i tiden. Att elevers läsförståelse har sjunkit de senaste åren är ingen nyhet. Susanne Kristensen, lärare i Sv/So på Munkhätteskolan. Undervisning i lässtrategier Susanne Kristensen, lärare i sv/so samt förstalärare är klar och tydlig i sin sammanfattning av kursen som hon har lett tillsammans med Elisabeth Troberg, specialpedagog och Gunilla Rasmusson, rektor för F-6 under höstterminen vid fyra tillfällen. -En utvecklad läsförståelse kräver strategier för att kunna tolka och förstå texter i olika genre. Lära av varandra och bli expertläsare Goda ruáre
”Så kan svenska elevers läsförståelse förbättras” Vad som är problemen i den svenska skolan och hur den svenska skolan ska förändras har blivit en av de riktigt heta debattfrågorna i Sverige. Särskilt efter PIRLS-resultaten i december 2012 och Pisa-resultaten i december 2013, som båda visade en stark negativ utveckling för svenska elevers resultat i läsförståelse, det vill säga både för elever i fjärde skolåret och för 15-åringar. Många inlägg är viktiga och insiktsfulla, men min uppfattning är att betydelsen av vad som sker i själva undervisningen inte diskuterats tillräckligt. Jag dristar mig till att, mot bakgrund av en jämförelse med Kanada, som har signifikant bättre resultat än Sverige i alla internationella kunskapsmätningar, i fem punkter sammanfatta några orsaker som kan ha bidragit till svaga läsförståelseresultat i Sverige. Dessa har inte tillräckligt lyfts fram i den skolpolitiska debatten: • Behovet av ett mer utvecklat professionellt språk inom området läsförståelse i den svenska skolan.
Läs- och språksatsningen Fortsättning på hur jag som lärare kan lära ut self-monitoring, självövervakning, till elever i tidiga skolår integrerat med RT i lässtrategiundervisningen. Fortsättning på förra inlägget, dvs. del 2. Läraren modellerar Läraren startade med att modellera medvetenhet om när något verkar konstigt i innehållet. Eleverna fick använda något de kallar clicks and clunks. Ett click är när läsaren förstår handlingen eller de centrala idéerna i texten och ett clunk är när läsaren inte förstår. Lärarens modellering skedde under högläsningsstunderna. Strategier för självövervakning och självkorrigering modelleras och lärs ut under lärarens modellering och i minilektioner. Läraren modellerar hur denne med sina självövervaknings-frågor skapar mening av texten. Rent praktiskt kan modellering handla om något så enkelt som att läraren under sin högläsning läser ett ord fel och då stannar upp, lyfter sin clunk-pinne och säger att det här verkar inte stämma. Cliff-hanger skrev Angelika. Referenser:
"Läs högt och samtala om texten" Att kunna läsa och förstå det man läser är grundläggande för individens möjlighet att vara delaktig i samhället. Orden är Monica Reichenbergs, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet. Hennes forskning handlar om läsförståelse, bland annat om hur svaga läsares lässtrategier kan utvecklas. – Våra studier visar att alla elever kan lära sig läsa och förstå texter och att det aldrig är för sent att lära sig. Förståelsen kan man inte läsa sig till på egen hand. – Jag möter många lärare som berättar att ”nu har vi läsförståelseprojekt, alla i klassen läser tyst en timme” men det räcker inte. En god läsare kan sätta betyg på sin egen läsning och vet när hon förstår och när hon inte förstår. – Många elever kan avkoda bra, men de förstår inte. Många rapporter visar att läsförmågan går ner och att Sverige halkar efter i internationella jämförelser. – En sak har jag lärt mig, och det är att motivation är den viktigaste drivkraften för läsning.
"Att sluka böcker leder inte till läsförståelse" Det var Barbro Westlund som introducerade ”läsfixarna” i svensk skola. Numera är de fyra figurerna både kända och använda. Spågumman som förutspår vad som ska hända i en text. Detektiven som förklarar svåra ord. Den nyfikna apan som formulerar frågor och cowboyen som sammanfattar. Allihop beskrevs i Att undervisa i läsförståelse från 2009 och förekommer i dag som tygdockor, illustrerade bokmärken och utklädda lågstadielärare i klassrummen. – Det är intressant att det tagit så lång tid för den att komma till Sverige. Nu har hon disputerat och beskriver sin avhandling som en fortsättning på den förra boken. – Skillnaden är att i Kanada undervisar man aktivt i läsförståelsestrategier från låg ålder, säger hon. Illustration: Erica JacobsonI avhandlingen finns några intressanta iakttagelser när det gäller kulturen kring läsning. – Eleverna diskuterade texter i grupp på ett sätt som jag aldrig sett i Sverige, säger Barbro Westlund. – Jag förstår att man menar något positivt med det.
”Sakprosa lika viktig som sagor” Forskaren Barbro Westlund var en av de första i Sverige som pekade ut betydelsen av hur man högläser för barnen, inte bara att man gör det. – Hur man läser är verkligen något jag vill betona. Därför är det också avgörande vilka böcker man väljer, säger hon. Barbro Westlund har lång erfarenhet av högläsning, både som förälder och lärare. I dag är hon forskare och undervisar lärare i läs- och skrivutveckling. Hon är också en av experterna i regeringens satsning ”Läslyftet”, som ska utbilda lärare i effektivare metoder i läsning och skrivning. När det gäller frågan om vilka böcker man ska välja, refererar Barbro till en studie i USA, där föräldrarna fick i uppdrag att läsa högt ur mer faktabaserade böcker. – Det betyder inte att man ska sluta läsa sagor. Trots att läsningen av faktaböcker har lyfts fram i den nya läroplanen för grundskolan, behandlas sakprosan ofta litet styvmoderligt av såväl lärare som föräldrar, menar Barbro Westlund, inte minst när det gäller högläsning.
check "Utan läsning stannar skolan" Barn behöver läsa minst ett par kilometers text innan det börjar flyta ordentligt. Först då har de tränat så mycket att läsandet blir automatiskt, arbetsminnet får vila och barnet kan koncentrera sig helt på innehållet istället för på läsandet. Den ljudande, tragglande vägen dit kan vara lite motig, men väl där öppnar sig en ny värld.– En bra läsförmåga är det viktigaste verktyget man har för sin utbildning. Utan läsning stannar skolan. Läsning möjliggör inte bara kunskapsinhämtning och utvecklar förmågan att tänka abstrakt, den påverkar också självbilden. Jag har ju inte makt över min dag om jag inte kan läsa ordentligt, säger Martin Ingvar, professor och hjärn- forskare vid Karolinska Institutet. Dessvärre har svenska barns läsförmåga sjunkit ordentligt i internationella jämförelser. Innan han blev författare på heltid, bland annat till Lasse- Maja-serien, arbetade han som lärare. Och vad borde politikerna göra?
Unga uppfinner egen språkvärld med mobilerna OMG! Alla dessa kryptiska förkortningar, slangord och smileys – utarmar de inte språket?Många förfasar sig över ungas sms- och chattspråk. Men forskning visar att det går utmärkt att röra sig mellan olika språkliga världar.Samtidigt minskar läsförståelsen när det gäller djupare texter. DN följde några niondeklassare i Malmö – och deras mobiltelefoner. ”Vgd?” Så kommer en av tjejerna, Ida Akinmarin, att tänka på något: – Det finns såna konstiga förkortningar också. Vilka? – T o m, osv, mm och såna. Det är höstterminens första vecka och i Malmö dröjer sig sommarlovskänslan kvar. ”Ska d ti mf ikväll?” ”Nä kan nt idag :-(” ”ahahaha vafan” ”Var hittar man dig på mf?” ”haha vid karusellerna lr vid maten” ”ofc ;-)” OMFG = ”Oh my fucking God”. De flesta i klassen skickar runt hundra meddelanden per dag, säger de. – Jag har den under madrassen. Ofta vaknar hon mitt i natten, kollar meddelanden och sms:ar. – I natt vaknade jag vid tre. Och du svarade då, klockan tre på natten? – Ja. Och så en kyss-emoji.
Läsförmågan förändrar vår hjärna för alltid När vi lär oss läsa förändras vår hjärna i grunden. Det blir inte bara lättare att förstå abstrakta bilder, vi får också bättre korttidsminne för olika ljud. Det sker genom att hjärnan återanvänder gamla nätverk av hjärnceller. När du läser den här texten registrerar sinnescellerna i ögat de olika tecknen. Bilden formas om till elektriska impulser som skickas vidare i ett nätverk av nervceller i olika delar av hjärnan. På så sätt förvandlas de grafiska formerna på pappret till information som vi kan förstå. Med hjälp av modern bildteknik har forskare visat att aktiviteten i ordformsområdet ökar när vi tittar på ord eller bokstavskombinationer. Alfabetet har bara några årtusenden bakom sig, ändå finns alltså ett område i hjärnan som är särskilt anpassat för läsning. Han är en av flera neuroforskare som visar att när hjärnan ställs inför en helt ny kognitiv funktion – som att läsa – återanvänder den nätverk av hjärnceller som har haft andra uppgifter.
”Sämre läsförståelse naturlig följd av nya digitalsamhället” Förbisett faktum. Ungas fritid präglas allt mindre av läsning. En 15-åring ligger i snitt 875 timmar efter tidigare generationer i fritidsläsning. Vi måste fråga oss hur skolan ska samspela med digitaliseringen och inte hasta fram reformer innan vi säkert vet varför resultaten sjunker, skriver medieforskaren Dino Viscovi. Debatten om svenska elevers sjunkande resultat i Pisas läsförståelsetest har blivit en långkörare. Inom barn- och ungdomsidrotten har man länge varit medveten om de skilda förutsättningarna för träning och prestation i dag jämfört med för tjugo år sedan. Den här insikten måste vi ta med oss till skolan när vi ska tolka de försämrade resultaten i Pisas läsförståelsetest. Tidigare generationer var sannolikt inte mer begåvade eller disciplinerade än dagens, däremot såg medievardagen annorlunda ut. Alla som i dag har kontakt med skolungdomar kan se att mycket är annorlunda. Den digitala kulturen innehåller självfallet en hel del läsning.