background preloader

Forskning om undervisning och lärande

Forskning om undervisning och lärande
Syftet med skriften Forskning om undervisning och lärande är att lyfta fram forskning som byggs med och för lärare snarare än om och på lärare. Som namnet på tidskriften anger, handlar det främst om forskning med anknytning till lärande och undervisning inom skolans och förskolans ämnesområden och åldersgrupper. Forskning om undervisning och lärande har ambitionen att bli en tidskrift för publicering av olika praktiknära forskningsansatser. Med skollagens krav om att verksamheten ska vila på vetenskaplig grund blir detta än viktigare. Vår förhoppning är att kunna publicera forskning som kan ge lärare bättre teoretiska och praktiska redskap i sitt arbete och som beskriver kunskaper som utvecklas i samverkan med och mellan lärare. Skriften ges ut av Lärarstiftelsen i samarbete med Lärarförbundet

http://www.forskul.se/

Related:  förstelärareForskning, handledning, kollegialt lärandeeleverKollegialt lärandeForskning om undervisning och lärande

Att skriva ett bra svar. Jag har precis kört igenom en typ av lektionspass som jag verkligen gillar. Inte för att det är det mest lustfyllda vi gör kanske, utan för att jag alltid går från de lektionerna med känslan att eleverna verkligen har lärt sig något. Vilket ju alltid känns tillfredsställande. Dynamiskt tankesätt lärare Jag skrev i somras ett blogginlägg om dynamiskt tankesätt för elever där jag la ut affischer på svenska som man kan använda i klassrummet. Nu har jag gjort motsvarande för lärare när det gäller IKT-användning. Även denna gång kommer inspirationen från @ICTEvangelist. Högerklicka och välj ”öppna bild i ny flik för att se bilden i full storlek”. Välkommen till LÄTT ATT LÄRA! Har haft mycket att göra. En del länkar är döda och jag tänker nu jobba med att uppdatera varje sida. En sida i taget. Snart ska hemsidan fungera som vanligt igen. Maila mig gärna tips om någon länk har dött. Piahernefeldt@hotmail.com

Att leda pedagogiska samtal – svårare än man kan tro Hur lär man sig att bli samtalshandledare? Elisabeth Åsén Nordström har tittat på hur läroprocessen ser ut för de lärare som lär sig bli pedagogiska handledare. Det hon såg var att skolan och förskolan behöver satsa på att utveckla samtalskompetens och se det som en pågående utvecklingsprocess. Pedagogisk dokumentation Pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som kan användas för att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Det handlar om att dokumentera det som händer mellan barn, vuxna och miljön i verksamheten, till exempel med hjälp av kamera och film eller penna och papper. I analysen av dokumentationen får man syn på hur man kan utveckla verksamheten vidare. - Det här arbetssättet går inte att plocka in hur som helst – det hänger ihop med hela kunskapsapparaten: kunskapssyn, arbetssätt, miljöer, barnsyn och förhållningssätt. Det handlar alltså inte om att sätta upp foton på en vägg och nöja sig där, påpekar Anna Palmer. Det enda verktyget som behövs

Inför digitala nationella prov Annons Publicerad kl Dela Skicka länk via e-post Felaktigt stöd när flickor tystnar Barbro Johansson Barbro Johansson har studerat skolsituationen för flickor som underpresterar och är i behov av särskilt stöd. Hennes avhandling belyser situationen för nio underpresterande flickor från årskurs sju fram till och med det första året på gymnasiet. Flickor som underpresterar har enligt Johansson kommit i skymundan för motsvarande pojkar. Det är nämligen främst pojkar som ingår i beskrivningar av underpresterande elevers situation i svenska forskningsstudier.

Hjärnforskare vill att skolan tänker om Annons Publicerad kl Dela Skicka länk via e-post Elev på min egen lektion Enligt Hatties ”Visible learning” är det få saker man kan göra som lärare som ger större positiv effekt på elevernas skolprestationer än att videofilma sin egen undervisning i syfte att hitta områden att förbättra. Jag har varit inne på det här spåret ett tag, bland annat genom att utsätta mig för observation (även om Robert Coes artikel om klassrumsobservation gjort mig en smula konfunderad, vilket jag skriver om här), men just videofilmande har jag av någon anledning skjutit framför mig. Ända tills förra veckan. Efter att ha förklarat för eleverna varför jag ville filma lektionen var det bara att ta ett djupt andetag, placera paddan längst bak i klassrummet och kasta sig upp på hästen! Bortsett från att några elever ställde sig upp på stolen, tittade in i paddan och räckte ut tungan, var det en ganska vanlig lektion, vilket också var syftet.

Tio forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling – Helen Timperley Tio forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling – Helen Timperley FoU Skola har översatt och sammanfattat ett antal rapporter av internationellt erkända forskare inom det utbildningsvetenskapliga området och nu är den första publicerad. Sammanfattning av Helen Timperleys ”Teacher professional learning and development”. Tio forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling Klicka här för att ta del av ”Forskning i korthet 2013:1″ eller gå till Länksamlingen under rubriken ”Material”

Ökad delaktighet när elever samarbetar När elever får kunskap och verktyg kan de göra sina kamrater delaktiga. Det visar en ny studie om samarbetsorienterat lärande med vägledande kamrater. – När eleverna utmanades i att lösa uppgifter och problem tillsammans skapades ett kreativt klimat. Lärarna måste leda Bild: Marie Kassman Skolprestationer är en aktuell utbildningspolitisk fråga. Ofta framförs ordning och reda som nödvändigt i undervisningen, men det är bara en aspekt. Andra aspekter är uppmärksamhet på enskilda elever, sammanhållning och konflikter i elevgruppen samt lärares medvetenhet om sina didaktiska val och beteenden inför eleverna. I Skolverkets analyser av ­orsaker till de sjunkande svenska Pisa-resultaten nämns individuella arbetsformer, störande klassrumsklimat, sen ankomst och hög frånvaro, minskat utrymme för helklassundervisning samt komplexiteten i lärares ledningsuppdrag, som några möjliga förklaringar. Detta aktualiserar behovet av ny kunskap och nya begrepp som belyser lärares komplexa arbets­villkor.

Läsförståelse i skolan - så mycket mer än att kunna svåra ord Forskarna ville se om CALS kunde förklara variation i läsförståelseförmåga, efter det att man kontrollerat för ålder, om eleven hade engelska som modersmål eller inte, socioekonomisk status, avkodningsförmåga, och ordförråd. De gjorde detta genom en regressionsmodell där de adderade en av dessa faktorer i taget. Alla faktorer bidrog till att förklara variation i läsförståelse, och den slutliga modellen visade att 59% av variationen i läsförståelse kunde förklaras av modellen (vilket är ganska mycket, men också visar att 41% av variationen berodde på andra saker som inte testades i studien). Precis som forskarna förutsåg så var poängen på uppgifterna i CALS signifikant relaterad till läsförståelse resultat EFTER att alla andra faktorer lades till.

Välkommen till verkligheten - Strax innan påsk var Anne-Marie Körling hos våra elever på Skapaskolan med anledning av att Robert Zatorre (internationellt ledande hjärnforskare) besökte Sverige för att diskutera lärande, inlärning och undervisning. I går sändes inslaget på Rapport: Nya studier kan revolutionera forskning om inlärning (SVT 22/4-14) Det känns bra att skolan lyfts positivt och det känns bra att arbeta på en skola med kollegor som verkligen vill försöka vara med och bygga skolan vi alltid velat se. Samtidigt är det lätt att vid professorns ord om att vi lär oss på olika sätt påminnas om Hasse Alfredssons ord: ”de’va’re jävligaste.

Related: