background preloader

En guide till SIOP- Sheltered Instruction Observation Protocol

En guide till SIOP- Sheltered Instruction Observation Protocol
Att tänka på när du planerar och genomför din undervisning ...Språk: Att förmågorna i Lgr/Gy 11 kräver stor språklig kompetens. Språk och kunskap är två sidor av samma mynt. Svårt att inhämta kunskap utan ett fungerande språk och svårt att tillägna sig ett språk utan ett ämnesinnehåll! Begrepp: Att ge explicit undervisning i ämnets språk, uppmärksamma allmänspråkliga uttryck (med anledning av, hög grad av) och nominaliseringar ( ex. "Den utdragna torrperioden orsakade missväxt"), genom att exempelvis göra ordbanker eller "översättningar" som kopplas till sitt sammanhang. Material: Att skapa medvetenhet kring de typiska texttyperna i ämnet och visa på hur kunskapen struktureras på olika sätt beroende på ämne. Ex. Kontextbundenhet: Att eleverna har riktligt med kontexuellt stöd när de ska utveckla sin språkliga förmåga samt när du väljer material. Att förförståelsen ska löpa som en röd tråd : Vad tänker mina elever på när jag säger ...? 1. Hur ska jag bedöma mina elever? Ex.

http://hannalar.blogspot.com/2012/12/siop-sheltered-instruction-observation.html

Related:  Språkutvecklande arbeteundervisningjennyantonssonmariaschwartz

Ett lektionsupplägg enligt SIOP Sva 3Idag påbörjar vi del 2 i vårt tema Kön och identitet, som nu går ut på att analysera skönlitteratur utifrån ett genusperspektiv. Ni kommer ha stor användning för de texter som vi har läst tidigare, eftersom vi kommer att fortsätta undersöka hur manligt och kvinnligt kommer till uttryck i de olika skönlitterära texterna.Vi ska idag börja med att titta på ett avsnitt ur Historieätarna som kommer ta oss till den oscarianska tiden, dvs tiden runt slutet av 1800-talet, för att se hur kvinnor och män ur olika samhällsklasser levde. Vi kommer framför allt sätta fokus på borgarklassen, eftersom de flesta författarna under denna tid levde i denna samhällsklass. Vad fanns det för mans- och kvinnoideal inom borgarklassen på denna tid? Vilka restriktioner respektive fördelar fanns om man var man respektive kvinna?

Bättre lärare med kollegialt samarbete I sin avhandling ”Vad gör en skicklig lärare? En studie om kollegial handledning som utvecklingspraktik” har Lill Langelotz följt ett antal lärare vid en skola i Göteborg under två och ett halvt år. Lärarna ingick i ett arbetslag som testade ett sätt att handleda varandra för att på så vis öka kompetensen och samarbetet på skolan. En gång i månaden träffades lärarna och utifrån ett bestämt nio-stegs-program diskuterades olika frågor, problem och vardagliga bekymmer. Ett syfte har varit att se om handledning kan vara ett bra sätt att skapa ett pedagogiskt forum där praktiska undervisningsfrågor kan dryftas.

Språkpolicyn vinner i längden – Det tar tid att arbeta med språkpolicyn. Vinsterna kommer – men senare. Men jag har redan märkt att kunskapsnivåerna hos eleverna ligger högre än vad de gjorde innan vi började med ett språkutvecklande arbetssätt, säger Peter Sjödin lärare i matte/No på Bäckahagens skola. Att bygga ett ordförråd Här är deras evidensbaserade förslag och grund till gemensamma mål och metoder: 1. Vad innebär det att kunna ett ord? BFL i undervisning – en metodöversikt BFL i undervisning – en metodöversikt Innehåll:En metodöversikt1 Tydliggöra mål och kriterier för framgång >>2 Skapa aktiviteter som synliggör lärandet >>3 Återkoppling som för lärandet framåt >>4 Aktivera eleverna som lärresurser för varandra >>5 Aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess >> Bedömning för lärande i undervisning Skolforskaren Dylan Wiliam som tagit fram de fem bedömning-för-lärande-strategierna har också presenterat praktiska tekniker som kan användas för att arbeta med strategierna i undervisning. Många av teknikerna fungerar genom att ge eleverna möjlighet till reflektion och genom att aktivera dem.

Språkutvecklingsplan Alla ska lyckas! För att lyckas måste alla barn och elever ha tillgång till språket. Med språket tänker, kommunicerar och lär vi oss. När det svåra blir enkelt Under tre veckors tid har eleverna tränat, tränat och tränat på argumenterande text. Vi har diskuterat många olika aktuella ämnen, läst insändare, gemensamt identifierat hur texterna är uppbyggda och letat efter typiska inslag, samt skrivit texter tillsammans. Därefter har eleverna parvis samlat argument i tabeller, skrivit vissa delar av texterna tillsammans för att slutligen klara av att skriva helt egna texter. Cirkelmodellen tar tid, men det är väl investerad tid när det svåra helt plötsligt blir enkelt. Eleverna har givits möjlighet att träna tillsammans i helklass, parvis och slutligen individuellt (med kamratrespons). Idag fick eleverna testa helt själva.

Klassrumsorganisation – att skapa ett klassrum för lärande Då jag skapar klassrum funderar jag över hur det är att vara elev i detta rum. Jag tänker så här: För vem är detta rum?

Related: