Vikten av stödstrukturer både i läsande och skrivande. Vi ger eleverna skrivuppgifter inspirerade av de texter som vi läser på lässtrategilektionerna. Då får eleverna prova att skriva texter med olika genrer, och får även chans att använda sig av de nya ord och uttryck som vi stött på under läsningen. Läser vi exempelvis sagor, dikter, brev eller faktatexter så tar vi tillfället i akt och skriver dessa typer av texter. Detta fördjupar elevernas genrekunskap och kunskap om hur olika sorters texter skrivs och förstås. Genom att läsa en viss genre får eleverna en modell för hur genren är uppbyggd och kan på så vis överföra det till sitt eget skrivande. Under detta läsår har vi valt att arbeta mer ämnesövergripande och integrera NO/SO och SV mycket mer än vi har gjort tidigare. Att skriva brev utifrån någonting som skulle kunna liknas vid Cirkelmodellen Fas 1 För att skapa förförståelse hur ett brev är uppbyggt, vilka ord som är vanliga att använda m m så gav vi eleverna en modell för detta. Fas 2 Fas 3 Fas 4 Läsa och skriva går hand i hand!
Litteracitet med inspiration från Nya Zeeland Det finns några länder som jag brukar snegla lite extra på när det gäller skolfrågor, ett av länderna är Nya Zeeland eftersom de har kommit ganska långt när det gäller att se till att eleverna utvecklar språk och kunskaper parallellt i skolan. Nya Zeeland har, precis som vi i Sverige, ganska många flerspråkiga elever och de brottas med samma problem som vi, nämligen svårigheten att eleverna ska tillägna sig ett såpass bra skolspråk att de klarar av kunskapsinhämtandet på sitt andra- (eller tredje-) språk. Litteracitet Det finns en nyzeeländsk sida, Literacy online, som jag brukar återvända till, för att inspireras och för att hålla koll på vad som händer. Här är ett exempel på vad man kan förvänta sig av en elevs skrivförmåga efter årskurs 1: Bild från Det finns 9 olika elevexempel för varje årskurs, exempel både när det gäller läsning och skrivning, och så här formuleras de förväntningar man kan ha på en elevs läsning i slutet av årskurs 8: Bedömning
Vem älskar grammatik?: Tyst kunskap Tomas Riad, professor i nordiska språk, menar att vi inte kan prata om språkets struktur om vi inte har gjort den tysta kunskapen hörbar. Vi kan använda språket, men vi kan inte prata om det utan grammatiska kunskaper. Han berättar hur den tysta kunskapen om grammatik kan utnyttjas i grammatikundervisningen och ger också flera exempel på färdighetsutvecklande grammatikövningar och övningar av problemlösningstyp. Här kan du skapa egna klipp ur programmet Hjälp Stäng 1. Se en film om hur man skapar klipp. DelaKopiera länken genom att trycka ctrl+C på PC eller cmd+C på Mac. Läs- och skrivundervisning Grammatik i Svenska 2 | Lejonet och räven Under våren genomförde jag ett grammatikmoment med min N-tvåa som jag tycker föll väldigt väl ut. Så här gjorde jag: Målbild Jag började med att försöka konkretisera för mig själv vad det är eleverna ska kunna göra, utifrån det som står i det centrala innehållet och kunskapskraven, och hur de ska kunna visa att de kan göra detta. Jag tänkte på de resonemang som förs i lärarmaterialet till NP i Svenska 3, där vad som menas med ett rikt och varierat språk diskuteras. Jag sammanställde NP:texten (förkortade och tog bort vissa delar) till en ”måltext” där jag med grönt markerade sådant som kännetecknar god utredande text (”en rik och varierad meningsbyggnad”, ”en varierad ordföljd” och ”det relativt komprimerade språk som hör till den vetenskapliga texttypen”) och med gult sådant som måltexten beskrev som kvalitetsmärken för sådan text – exempel på grammatiska termer som vi måste förstå och kunna använda (tex huvudsats/bisats, fundament, konjunktioner). Slutresultatet hittar du här. Tidsåtgång
Start | Astrid Lindgren lararmalin Grodan och främlingen Vi har jobbat med denna fina bilderbok ganska många lektioner. Följande arbetsgång använder jag ofta. Den är så bra för den innehåller alla momenten lyssna, samtala, läsa, skriva och rita på flera olika sätt och eleverna lär sig mycket. 1 Eleverna lyssnar på sagan på modersmålet, via UR.skola eller UR.play. 2 Jag högläser boken på svenska för hela gruppen och visar samtidigt bilderna på cleaverboarden. Några elever kan mer svenska än andra och bidrar till att stötta kompisarna. 3 Eleverna får sortera ett antal påståenden om texten under rubrikerna sant och falskt. 4 Eleverna ritar en bild om något i sagan och skriver ord till. 5 Eleverna jobbar med att sortera fem centrala bilder från sagan i kronologisk ordning. 6 Nu är det dags att skriva. Grodan och främlingen Grisen säger: – En råtta inte bra. Grodan och främlingen – Har ni sett den smutsiga Råttan, sa Grisen. Grodan och främlingen Först säger Grisen att Råttan är dålig. Grodan och främlingen Först ser Grisen en råtta.
Läsloggar och övrigt material åk 1-6 Använd de bilagda läsloggsdokumenten – läslogg- för att dokumentera arbetet med läsförståelsestrategier varje lektion eller någon gång i veckan. Hur ofta du använder läsloggen måste styras av tidsåtgången . Syftet med läsloggen är att befästa hur läsförståelsestrategierna används, men dokumentationen får inte bli ett syfte i sig. Läslogg Stjärnläsaren fungerar utmärkt att använda på alla texter för att ge eleverna ett stöd i hur de ska använda strategierna (använd gärna Stjärnläsaren fakta för poesi). För elever som aldrig arbetat med läsförståelsestrategier rekommenderar vi att samla varje läslogg i en gemensam loggbok för hela klassen eller gruppen. Du kan välja att skriva ut och samla i en pärm/bok eller att spara digitalt. Ge gärna eleverna skrivstöd på tavla/storbild och låt dem skriva av. Läsloggar Övrigt material
Att ha en årskurs ett Har fått nyfikna frågor om min läs- och skrivundervisning i åk 1. Så kul att någon vill veta hur jag arbetar! Det känns inspirerande och värdefullt att få dela med mig och det ger mig nya tankevändor. Vill inte fasthålla att jag på något sätt besitter de rätta svaren, men tycker det är så skönt att vi kan ha ett öppet sinne att utbyta tankar, våga fråga och dela med oss. Här är några frågor jag fått kring åk 1: 1) Jag kommer ta emot en etta där nästan alla har knäckt läskoden. De senaste tre ettorna jag haft har jag använt mig av ABC-klubbens material och då har det varit väldigt tacksamt att följa ABC-klubbens upplägg med en bokstav per vecka fyra veckor i rad följt av en repetitionsvecka. Här finns ett inlägg som tar upp hur man ska veta vilken bok eleven ska ha: Läsundervisning med ABC-klubben Jag är väldigt sugen på att någon gång köra ASL (Att skriva sig till läsning) fullt ut. Exempel på hur jag gjort kring ASL i en tidigare åk 1 kan du läsa här: 3) Hur många elever hade du?
Ställ en fråga till en av personerna i boken! Vi fortsätter att öva oss i att ställa frågor så idag fick eleverna ställa frågor till någon av personerna i vår högläsningsbok, Bröderna Lejonhjärta. Detta är ett sätt att väcka barnens egna spontana frågor, trots att det är relativt styrt. Jag började med att påminna dem om att en expertläsare ofta ställer frågor till texten, för att på så sätt bättre förstå det man läser. Sedan fick alla blunda och fundera en stund. Jag skrev upp deras frågor på tavlan och det kom även upp några frågor till författaren.
Svenskläraren tolkar begreppen genrer respektive texttyper | Min undervisning De olika begreppen genrer och texttyper förekommer flitigt i skolans värld, men vad är vad? Och vad ska vi använda för att benämna de olika texter eleverna ska lära sig behärska enligt Lgr11? Jag kommer försöka reda ut och tolka begreppen och varför vi ser så olika på dem. Bild: Varför reda ut det? Till att börja med ska jag svara på varför det här är viktigt för mig. Vad gäller? Svaret jag kom fram till är att vi ska använda oss av begreppet texttyper i grundskolan. Bruket av termen texttyper är mer systematiskt och bygger på en vetenskaplig kategorisering då det finns kriterier att kategorisera efter, medan genrer är knuten till en varaktig uppsättning textnormer och om vi bryter mot normerna anses texten dålig. Litteraturvetenskap och språkvetenskap förväxlar begreppen En konflikt uppstår i bruket av begreppen eftersom genrer används inom litteraturvetenskapen där de tre grundgenrerna är lyrik, dramatik och epik. Sahlin, Per.
Att arbeta aktivt med ordförståelse Hur gör vi egentligen för att våra elever ska lära sig nya ord? Det pratas mycket just nu om läsförståelse och strategier för att förstå en text men vi pratar inte lika mycket om strategier för att förstå ord. Vilket är intressant eftersom vi vet att själva ordförståelsen är av yttersta vikt för att vi ska förstå den text vi läser. Jag läser just nu en Educator's practice guide som heter Teaching Academic Content and Literacy to English Learners in Elementary and Middle School, en skrift som väcker många tankar och ger flera nya idéer. I skriften ges fyra evidensbaserade (för fullständiga referenser, ta del av skriftens referenslista) rekommendationer för hur man kan undervisa elever som har "engelska som andraspråk" och skriften beskrivs så här: Den första rekommendationen, som detta blogginlägg kommer att beröra, lyder så här: Teach a set of academic vocabulary words intensively across several days using a variety of instructional activities Välj en lämplig, intresseväckande text
Tack ASL för att mitt arbete är så stimulerande | Tangentdansen Jag har skrivit det förr. Jag har känt det förr. När hela arbetssättet med ASL bara sitter där det ska. Genomgång … nytt år … repetera … hur gör vi … vad gör vi på de olika stationerna. – Vet alla vad ni ska göra nu? Kvar står jag förstummad och ser eleverna fördela sig och på några minuter är alla igång med de olika arbetena. – Hur skriver man ”gick” Christer? Tillsammans funderar vi ut hur det stavas … jaha ck … okej! Jag låter de fortsätta arbeta … samarbeta … går vidare. På stationen i köket sitter ett gäng och gör sina initialer i lera, lego och byggklossar. De får själva fotografera sina byggen, som vi sedan ska använda i en skrivuppgift till boken om mig själv. Vi har börjat flytta våra huvuden till den station vi ska på sedan. – Christer, vad ska jag göra nu? Ansvar, vad har jag arbetat med, vad är mitt nästa arbete. Tack ASL för ett suveränt sätt att arbeta i årskurs 1. Nu är vi där … när det mesta har fallit på plats … platsen då vi kan gå vidare, utmana och utvecklas.