background preloader

Ömsesidig undervisning för ökad läsförståelse

Ömsesidig undervisning för ökad läsförståelse
Det är en sen eftermiddag i slutet av höstterminen och ett tjugotal lärare har samlats i Susanne Kristensens klassrum på Munkhätteskolan för ett sista tillfälle att förkovra sig i och bli inspirerade till att använda sig av RU – reciprok undervisning*. RU som också kan kallas för RT- reciprocal teaching handlar om ömsesidig undervisning för ökad läsförståelse. Eleverna lär av varandra med läraren som modell. Kurstillfället ligger helt rätt i tiden. Att elevers läsförståelse har sjunkit de senaste åren är ingen nyhet. Samma dag presenteras PISA-resultaten som konstaterar att elevers läsförståelse har sjunkit ytterligare. Susanne Kristensen, lärare i Sv/So på Munkhätteskolan. Undervisning i lässtrategier Susanne Kristensen, lärare i sv/so samt förstalärare är klar och tydlig i sin sammanfattning av kursen som hon har lett tillsammans med Elisabeth Troberg, specialpedagog och Gunilla Rasmusson, rektor för F-6 under höstterminen vid fyra tillfällen. Lära av varandra och bli expertläsare

http://webapps2.malmo.se/pedagogmalmo/omsesidig-undervisning-for-okad-lasforstaelse/

Related:  Språkutvecklande undervisning, och arbetssättLektioner, planera lektioner om läsningteoriläsförståelseLässtrategier

Lektion : Läsförståelse genom en faktatext Författare: Veronica Snell Datum: 1 februari 2011 Ämnen: Ma/No/Teknik, NO, SV/SO, SVA, Svenska År: Grundskola år 1 – 3 Lektionstyp: Muntliga övningar Beskrivning Arbete med lässtrategier genom faktatexter. Hur lär man barn att läsa? Många barn knäcker den skriftspråkliga koden på egen hand genom sina nyfikna frågor på ord och texter, medan andra barn behöver mer handfast hjälp för att komma underfund med hur skriftspråket fungerar. Forskare är idag överens om att det inte finns någon enskild läsinlärningsmetod som är universellt rätt för alla barn. Samtidigt finns det en hel del forskning som visar på viss konsensus. Det gäller till exempel vilka kompetenser barn behöver utveckla för att knäcka den skriftspråkliga koden.

"Läsförståelsestrategier får inte bli en receptbok" För tio år sedan fick Barbro Westlund Utbildningsakademins stora pris för sin nytänkande undervisning i arbetet som lågstadielärare. Efter en tid som lärarutbildare beslutade hon sig för att disputera. Strax före jul lade hon fram sin avhandling ”Att bedöma elevers läsförståelse – en jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår” vid Stockholms universitet. – Lärare behöver tillgodogöra sig och använda ett professionellt språk om vad läsförståelse är. Läsförståelse är så mycket mer än summan av dess ingående delar.

fyrfemmansc.blogg.se - Spågumman Idag har vi börjat bekanta oss med de olika läsförståelsestrategierna "Spågumman", "Detektiven", "Cowboyen", "Reportern" och "Konstnären". Eleverna fick en kort presentation av varje figur/strategi och vad de står för, sedan såg vi även en kort del av föreläsningen "Läsförståelsestrategier i praktiken i årskurs 4-6" som finns att hitta här. Vi började ca 12.40 min. in i föreläsningen och slutade ca 18.15 min. in i föreläsningen. Under den biten förklaras strategierna på ett sätt så att även eleverna förstår. Efter denna intruduktion lyfte jag fram Spågumman som aktuell för dagen och genom att arbeta med strategierna att förutspå och ställa hypoteser tog vi oss sedan igenom en faktatext tillsammans.

Min egen språkutvecklande utbildning Så här i slutet på läsåret tänker jag på lärandet som pågått mellan mig och mina elever, men även min egen utveckling som pedagog. Snart avslutas mitt femte läsår, jag tog min lärarexamen 2009. Det har varit ytterligare ett år av lärande. Lektioner: En serie bildpromenader Jag kommer att visa er hur man genomför bildpromenader. Bildpromenadens syfte är 1) Att skapa ordförråd. Med matris och loggbok — så lär de sig läsa bättre Ur axelremsväskan tar Louise Björkman upp två stora bibbor med blå anteckningsböcker som hon delar ut till de dryga tjugo eleverna i klass 8E. Trots att gardinerna är fördragna och klockan bara är strax efter nio på morgonen har solen redan värmt upp klassrummet på tredje våningen så mycket att flera elever genast sträcker sig efter de blå loggböckerna för att fläkta sig med dem. Senare kommer åskan att mullra över höjden mellan Söderleden och Viskan där Daltorpsskolan står. Nu är luften bara tryckande och fuktig och stämningen i klassrummet lugn på gränsen till loj. Det är lektion i svenska och eleverna ska få bedöma sin läsförståelse. Louise Björkman delar ut ett papper till var och en. ”Interferenser” lyder den översta rubriken som följs av ett rutsystem med textförklaringar.

Att förstå att man inte förstår Eftersom det var slutet av ett kortare stycke stannade eleven upp sin läsning och tittade på mig. Vi hade läsgrupper och eleverna var vana vid att vi läste kortare delar för att tillsammans diskutera det vi hade läst. Jag var nybliven lärare och min läsgrupp bestod av 11-åriga svenska som andraspråkselever som hade kommit ganska långt i sin andraspråksutveckling. Hade jag varit lite mer erfaren hade jag nog sagt ungefär så här: ”Åh, ett jättelikt kök. Hur ser ett sådant ut?

Related:  Läsförståelse och strategier