background preloader

En läsande klass by Marie Trapp on Prezi

En läsande klass by Marie Trapp on Prezi
Related:  EN LÄSANDE KLASSläsförståelse

Att bedöma läsförståelse Det finns inga test som kan bedöma läsförståelse utan det är pedagogen som är det bästa bedömningsverktyget (Westlund) Det är genom textsamtalen som man får syn på elevernas kunskapsutveckling (Liberg) Ett medvetet strukturerat arbete med läsförståelsestrategier gör att eleverna får verktyg att ta sig in i texter och förstå det de läser. - att förutspå -att utreda oklarheter, nya ord och uttryck -att ställa frågor -att sammanfatta -att se inre bilder När vi samtalar om text med dessa läsförståelsestrategier som stöd ser jag som pedagog snart nog vilka elever som kan förutspå, ställa olika typer av frågor, göra textkopplingar, plocka ut nyckelord, återberätta med en röd tråd. Textsamtalen är för mig den viktigaste "källan" till bedömning men jag använder mig också av andra bedömningsverktyg. Jag låter eleven läsa några olika typer av texter (korta) med uppmaningen att han/hon skall tänka högt kring sin egen strategianvändning, hur han/hon använder sina Läsfixare.

Läsläxsamtal Fick chansen att lyssna på en fantastisk föreläsare, Katarina Kuick, som berättade hur man kan hålla strukturerade boksamtal för en klass. Vi lärare som var där fick själva prova på att delta i boksamtalet utifrån en bilderbok. Det var väldigt inspirerande och tankeväckande. Man kan säga att allt det som Anne-Marie Körling och Barbro Westlund pratar om rör sig inom det här spektrat och jag gick från föreläsningen med kreativiteten pyrande! Tiden vi har tillsammans med eleverna är så oerhört värdefull. Det var då mina tankar gick till läseböckerna vi har i tvåan. Kände också att det var dags att byta genomgångsförfarande innan läsläxan skickas hem. Så igår var det dags! Först läste jag vår nya läsläxa högt ur B-boken som har mer text. Vi hjälptes slutligen åt att sammanfatta texten med hjälp av läsfixaren Cowboy Jim. På whiteboarden ritade jag upp fyra spalter. Elevernas första uppdrag var att säga något som de gillade med texten.

På jakt efter biologiska begrepp Höstsolen håller ett tappert grepp om Halmstad. Det är kallt och varmt på samma gång. Inne i biologisalen arbetar grupperna intensivt med att göra färdigt presentationerna av ”sina biotoper”. På skärmarna syns texter, fotografier, teckningar och filmer från klippstrand, sandstrand, våtmark, äng och skog. Ekologiprojektet är naturvetarklassens första stora projektarbete. Det började med en gemensam dag då eleverna fick lära sig hur man arbetar i fält. Nu är det dags att förbereda den muntliga redovisningen. – Elevernas uppgift är att beskriva ekosystemet så att kamraterna förstår. Lektionen innan har biologilärare Christian Jeppsson bland annat gått igenom biomagnifikation och hur det fungerar i näringskedjan. – Jag lägger mycket tid på att gå igenom begreppen i sammanhang och knyta dem till saker som eleverna kan förknippa dem med. Christian Jeppsson, lärare i biologi.Foto: Anders AnderssonGrupperna sprider ut sig. Tillsammans går de igenom sina fotografier. – Jättefina bilder!

Ett annorlunda föräldramöte....med spågummor, detektiver, frågeapor ochcowboys En magisk kväll med läsande mammor och pappor Det var inte för inte som jag var lite nervös inför denna kväll – tror aldrig jag har involverat så många kända och okända i mina galenskaper tidigare – men det är alltså det som händer när man hänger på sociala medier. Man dras med, och peppar andra – peppas själv och idéerna bara sprutar! Den första januari blev jag förstelärare i ämnet svenska i årskurserna 1-9 – wow! Vilket uppdrag….huvva, vilket ansvar..ja tankarna har pendlat men då mitt huvud allt som oftast är sprängfyllt av roligheter såsom skola, skolutveckling, bedömning för lärande etc, så hade jag redan bestämt mig för att fokusera på läsförståelse. Min skola har, under ett par år, implementerat och arbetat med RT-reciprocal teaching som metod där vi sett fantastiska framsteg hos våra elever. Lite snabbt surr med kollegorna i arbetslaget som sa ”Gör – kör!” Så här blev det: Okej, över till mig och mitt klassrum… Med tända kandelabrar och spamusik kom föräldrarna in och satte sig.

frågeplansch Närläsning ger koll på kemin – Kol. Bra, då markerar ni ordet ”kol”. Vad är kol? – Ett grundämne. Bra, då markerar ni ”grundämne”. – De flesta andra föreningar. Ja, det har jag också skrivit. – Syre, väte, kväve. Det är ingen svensklektion, utan kemilektion i åttan på Bagarmossens skola. Hans Erkhammar har länge märkt att eleverna fått allt svårare att läsa lärobokstexterna i NO. – Jag tror att alla NO-lärare upplever att eleverna har svårt för faktatexter, säger han. Även läromedelsförlagen har upptäckt att eleverna läser sämre. – Man kan inte bara acceptera det och förenkla och förkorta. Birgitta Thorander arbetar med kemitexterna på svensklektionerna.Foto: Anna Simonsson För två år sedan gick Hans Erkhammar därför en kurs i Reading to Learn tillsammans med svenskläraren Birgitta Thorander och engelskläraren Anette Resare-Jansson. – Jag är inte svensklärare men jag kan ämnet. Birgitta Thorander håller med. I början protesterade eleverna lite och ifrågasatte varför de skulle arbeta med texter på NO:n. – Kolväten. Bra!

Läsförståelsestrategier i praktiken Textkopplingar Här några Canva med textkopplingar för att synliggöra vad som menas för eleverna. Skriv ut, sätt upp och öva tillsammans i klassrummet. LitteraturMagazinet, Sveriges största litterära magasin - redaktionell bevakning av aktuell bokutgivning VÖL Olika typer av lässtrategier Jag har gjort en film om vad en elev behöver tänka på vid sök- och skumläsning: Gjorde även en seriestrip som en slags sammanfattning av filmen här ovanför. Tänker utforska seriestripen och se hur eleverna tar emot den som flippmaterial. Camilla Lindskoug har gjort en liknande film men något mer detaljerad, håll till godo:

Ett halvt ark papper – Svenska som andraspråk 1 De pedagogiska planeringarna har samlats i grupper utifrån de centrala målen. Du får dem som wordfiler genom att klicka på länken. Först finns alltid en ruta med det centrala innehållet, en beskrivning av vad kunskapskraven lägger fokus på och infallsvinklar från Skolverkets kommentarmaterial som kan ha bäring för just dessa lektionsförslag. Sedan följer lektionsupplägg med fokus på det centrala innehållet men med en uttalad ambition att verkligen använda det rika materialet som finns på webbplatsen. Ord, bild, ljud – här finns resurser! Materialet är nedladdningsbart som wordfiler som du kan redigera, för att ge dig som lärare både inspiration, utmaningar och möjlighet att själv utveckla och gå vidare. Muntligt arbete (ladda hem PDF) (ladda hem Word-fil) Att samtala om en läsupplevelse, Vi läser och tolkar – ljudinspelning, Skrivande (ladda hem PDF) (ladda hem Word-fil) Skrivande för reflektion, Kreativt skrivande

En läsande klass The Importance of Asking Questions to Promote Higher-Order Competencies Irving Sigel devoted his life to the importance of asking questions. He believed, correctly, that the brain responds to questions in ways that we now describe as social, emotional, and cognitive development. Questions create the challenges that make us learn. The essence of Irv's perspective is that the way we ask questions fosters students' alternative and more complex representations of stories, events, and circumstances, and their ability to process the world in a wider range of ways, to create varying degrees of distance between themselves and the basis events in front of them, is a distinct advantage to learning. However, Irv found that schools often do not ask the range of questions children need to grow to their potential. Tell: Tell children the story by reading the text or having them read the text. Suggest: This involves providing children with choices about what might happen next or possible opinions they might have. For the story, here are some two-question rule sequences:

Related: