background preloader

En läsande klass by Marie Trapp on Prezi

En läsande klass by Marie Trapp on Prezi
Related:  EN LÄSANDE KLASS

Att bedöma läsförståelse Det finns inga test som kan bedöma läsförståelse utan det är pedagogen som är det bästa bedömningsverktyget (Westlund) Det är genom textsamtalen som man får syn på elevernas kunskapsutveckling (Liberg) Ett medvetet strukturerat arbete med läsförståelsestrategier gör att eleverna får verktyg att ta sig in i texter och förstå det de läser. - att förutspå -att utreda oklarheter, nya ord och uttryck -att ställa frågor -att sammanfatta -att se inre bilder När vi samtalar om text med dessa läsförståelsestrategier som stöd ser jag som pedagog snart nog vilka elever som kan förutspå, ställa olika typer av frågor, göra textkopplingar, plocka ut nyckelord, återberätta med en röd tråd. Textsamtalen är för mig den viktigaste "källan" till bedömning men jag använder mig också av andra bedömningsverktyg. Jag låter eleven läsa några olika typer av texter (korta) med uppmaningen att han/hon skall tänka högt kring sin egen strategianvändning, hur han/hon använder sina Läsfixare.

På jakt efter biologiska begrepp Höstsolen håller ett tappert grepp om Halmstad. Det är kallt och varmt på samma gång. Inne i biologisalen arbetar grupperna intensivt med att göra färdigt presentationerna av ”sina biotoper”. På skärmarna syns texter, fotografier, teckningar och filmer från klippstrand, sandstrand, våtmark, äng och skog. Ekologiprojektet är naturvetarklassens första stora projektarbete. Det började med en gemensam dag då eleverna fick lära sig hur man arbetar i fält. Nu är det dags att förbereda den muntliga redovisningen. – Elevernas uppgift är att beskriva ekosystemet så att kamraterna förstår. Lektionen innan har biologilärare Christian Jeppsson bland annat gått igenom biomagnifikation och hur det fungerar i näringskedjan. – Jag lägger mycket tid på att gå igenom begreppen i sammanhang och knyta dem till saker som eleverna kan förknippa dem med. Christian Jeppsson, lärare i biologi.Foto: Anders AnderssonGrupperna sprider ut sig. Tillsammans går de igenom sina fotografier. – Jättefina bilder!

Ett annorlunda föräldramöte....med spågummor, detektiver, frågeapor ochcowboys En magisk kväll med läsande mammor och pappor Det var inte för inte som jag var lite nervös inför denna kväll – tror aldrig jag har involverat så många kända och okända i mina galenskaper tidigare – men det är alltså det som händer när man hänger på sociala medier. Man dras med, och peppar andra – peppas själv och idéerna bara sprutar! Den första januari blev jag förstelärare i ämnet svenska i årskurserna 1-9 – wow! Vilket uppdrag….huvva, vilket ansvar..ja tankarna har pendlat men då mitt huvud allt som oftast är sprängfyllt av roligheter såsom skola, skolutveckling, bedömning för lärande etc, så hade jag redan bestämt mig för att fokusera på läsförståelse. Min skola har, under ett par år, implementerat och arbetat med RT-reciprocal teaching som metod där vi sett fantastiska framsteg hos våra elever. Lite snabbt surr med kollegorna i arbetslaget som sa ”Gör – kör!” Så här blev det: Okej, över till mig och mitt klassrum… Med tända kandelabrar och spamusik kom föräldrarna in och satte sig.

Närläsning ger koll på kemin – Kol. Bra, då markerar ni ordet ”kol”. Vad är kol? – Ett grundämne. Bra, då markerar ni ”grundämne”. – De flesta andra föreningar. Ja, det har jag också skrivit. – Syre, väte, kväve. Det är ingen svensklektion, utan kemilektion i åttan på Bagarmossens skola. Hans Erkhammar har länge märkt att eleverna fått allt svårare att läsa lärobokstexterna i NO. – Jag tror att alla NO-lärare upplever att eleverna har svårt för faktatexter, säger han. Även läromedelsförlagen har upptäckt att eleverna läser sämre. – Man kan inte bara acceptera det och förenkla och förkorta. Birgitta Thorander arbetar med kemitexterna på svensklektionerna.Foto: Anna Simonsson För två år sedan gick Hans Erkhammar därför en kurs i Reading to Learn tillsammans med svenskläraren Birgitta Thorander och engelskläraren Anette Resare-Jansson. – Jag är inte svensklärare men jag kan ämnet. Birgitta Thorander håller med. I början protesterade eleverna lite och ifrågasatte varför de skulle arbeta med texter på NO:n. – Kolväten. Bra!

Läsförståelsestrategier i praktiken LitteraturMagazinet, Sveriges största litterära magasin - redaktionell bevakning av aktuell bokutgivning VÖL Ett halvt ark papper – Svenska som andraspråk 1 De pedagogiska planeringarna har samlats i grupper utifrån de centrala målen. Du får dem som wordfiler genom att klicka på länken. Först finns alltid en ruta med det centrala innehållet, en beskrivning av vad kunskapskraven lägger fokus på och infallsvinklar från Skolverkets kommentarmaterial som kan ha bäring för just dessa lektionsförslag. Sedan följer lektionsupplägg med fokus på det centrala innehållet men med en uttalad ambition att verkligen använda det rika materialet som finns på webbplatsen. Ord, bild, ljud – här finns resurser! Materialet är nedladdningsbart som wordfiler som du kan redigera, för att ge dig som lärare både inspiration, utmaningar och möjlighet att själv utveckla och gå vidare. Muntligt arbete (ladda hem PDF) (ladda hem Word-fil) Att samtala om en läsupplevelse, Vi läser och tolkar – ljudinspelning, Skrivande (ladda hem PDF) (ladda hem Word-fil) Skrivande för reflektion, Kreativt skrivande

En läsande klass Läsförståelsestrategier | VallenSusanne Nu har jag arbetat ett tag med att undervisa i läsförståelsestrategier. När jag tänker tillbaka på min undervisning i svenska så kan jag inte förstå hur jag tänkte när det gällde elevernas utveckling av sin läsförståelse. Visst har jag alltid förespråkat textsamtal som den viktigaste strategin för att utvecklas. Att läsa tillsammans, ställa frågorna och diskutera med varandra för att få syn på t ex likheter och skillnader i tolkningar av budskap. Vad jag inte gjorde då som jag gör nu är att visa eleverna hur jag gör. Jag beskriver de olika strategierna var och en för sig. Här är mina filmer som jag har använt för att flippa min undervisning kring läsförståelsestrategierna. Att förutspå: Att skapa inre bilder: Att ställa frågor: Att göra inferenser: Att göra textkopplingar: Att sammanfatta: Like this: Like Loading...

Plocka fram olika högläsningsböcker till varje… 10302034 749916255060172 5467318480124504070 n Våra läsloggar Syftet med läsloggarna är att befästa hur man använder läsförståelsestrategierna men dokumenterandet får inte bli ett syfte i sig utan man väljer hur mycket och hur ofta man vill dokumentera utifrån den grupp elever man har. Det är alltid samtalet om textens innehåll som är det viktigaste. Jag som undervisar i åk 1 idag dokumenterar bara gemensamt och så samlar vi våra läsloggar i en gemensam digital loggbok. Vi ser läsloggen som en stödstruktur för pedagogen att använda under lässtrategilektionen. När eleverna är mogna för det kan eleverna dokumentera i grupp, par eller enskilt. När vi introducerar våra Läsfixare så gör vi det genom att vi presenterar dem en i taget och arbetar med just den lässtrategien under en eller fler veckor. Här kan ni se ett par exempel hur vi har dokumenterat kring två texter vi har läst. Läsloggarna kommer att finnas på hemsidan så fort de är formgivna. Tack Eva för det fina arbete du har lagt ned!

Huvudpersonen & Jag - likheter och skillnader Vi har nästan läst ut vår fantastiska högläsningsbok Lyckokakan så jag passade på att prova venndiagram på ett sätt som jag har väntat på att få göra. Så enkel och användbar modell . Uppgiften handlade om att jämföra sig själv med huvudpersonen Oskar. likheter hamnade i mitten och olikheter på varsin sida. Eleverna jämförde sedan sina diagram. Efter lektionen visade en tjej sitt diagram lite i smyg och viskade: "Oskar och jag har en sak till gemensamt."

Related: