background preloader

"Läsförståelsestrategier får inte bli en receptbok"

"Läsförståelsestrategier får inte bli en receptbok"
För tio år sedan fick Barbro Westlund Utbildningsakademins stora pris för sin nytänkande undervisning i arbetet som lågstadielärare. Efter en tid som lärarutbildare beslutade hon sig för att disputera. Strax före jul lade hon fram sin avhandling ”Att bedöma elevers läsförståelse – en jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår” vid Stockholms universitet. – Lärare behöver tillgodogöra sig och använda ett professionellt språk om vad läsförståelse är. Läsförståelse är så mycket mer än summan av dess ingående delar. För att elever ska kunna beskriva hur de förstått en text behöver de ett språk att uttrycka sina tankar på, säger Barbro Westlund. Istället för att eleverna ska ta fullt ansvar för sin förståelse av olika texter redan från början behöver de få vägledning av läraren, för att sedan successivt kunna ta ett allt större ansvar. – Strategierna är enbart de mentala verktyg som används på ett flexibelt sätt för att skapa förståelse.

http://www.skolvarlden.se/artiklar/lasforstaelsestrategier-far-inte-bli-en-receptbok

Related:  lässtrategierLässtrategier & LäsförståelseteoriLäsförståelse och lässtrategierLäsförståelse

Lässtrategier Nu börjar vi lägga in boktips av alla de slag till alla er som söker texter för att arbeta med lässtrategier. Vi fyller på längst upp på den här sidan, skrolla ner allteftersom det fylls på. Koppla: innehåll! I boken Hedvig och Max-Olov råkar Hedvig dra till med en liten lögn - och upptäcker sen hur lätt det går att hitta på mer, alla lyssnar och hon får synas. Informationstjuvar aktiverar förförståelse Läsrelaterade aktiviteter har jag skrivit om vid ett flertal gånger förut och i det här inlägget tänkte jag fokusera lite extra på en rätt rolig "före-läsning"-aktivitet som går ut på att man aktiverar elevernas förförståelse för att de lättare ska förstå textens innehåll. Aktiviteten bidrar också till att eleverna utvecklar strategier för att dra nytta av olika slags ledtrådar i en text för att öka förståelsen. Aktiviteten kallas informationstjuvar på svenska men namnet är betydligt mycket mer intressant på engelska: T.H.I.E.V.E.S. eftersom det är en akronym för följande: TitleHeadingsIntroductionEvery first sentence in a paragraphVisuals and vocabularyEnd-of-chapter questionsSummary Suzanne Liff Manz som har hittat på THIEVES, har formulerat ett antal frågor under varje rubrik som man sedan använder tillsammans med eleverna.

Språkutvecklande arbetssätt Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker. Det här utvecklingspaketet har som syfte att stödja lärare i alla skolans ämnen i arbetet med att utveckla undervisningen så att elevernas språk- såväl som deras kunskapsutveckling gynnas. Levla i läsning 30 Jan Att utveckla sin läsförmåga är viktigt. Eleven behöver “levla” i läsning som jag brukar säga och eleverna förstår direkt vad jag menar. “Levla” är ett uttryck lånat från TV-spelsvärlden och när man “levlar” i TV-spel innebär att man når en ny nivå där man antingen får åtkomst till nya banor eller att ens spelfigur blir starkare och bättre på attacker eller lär sig nya skills. För att “levla upp” behöver man ofta samla på sig den mängd med erfarenhetspoäng som levlingen kräver och besegra många fiender/monster. Precis som i läsning.

Goda, självständiga läsare respektive svaga, osjälvständiga läsare!? Min erfarenhet är att vi, lärare, ofta talar om våra elever som goda respektive svaga läsare alternativt starka respektive svaga. Barbro Westlund (2012) föreslår termerna expertläsare respektive novisläsare för att understryka att läsfärdighet är något som utvecklas. Ja, det är till och med färskvara. Läser vi mindre under en period så blir vi alla lite ringrostiga som läsare. Vilken strategi är bäst att använda? PISA 2009 kartlade hur eleverna använder lässtrategier. Detta gjordes genom att presentera konkreta lässituationer för eleverna och låta dem rangordna vilka strategier de ville använda. Eleverna fick rangordna hur nyttiga olika strategier är för två olika ändamål. Först gällde det att ”förstå och komma ihåg” innehållet i en text. Fokus låg här på att eleverna skulle förstå och minnas. I det andra exemplet skulle de välja strategi för att på bästa sätt sammanfatta en lång och ganska svår text.

Lässtrategier från fyra modeller 15 lässtrategier varav två, ställa frågor och sammanfatta, finns med i alla. Föregripa finns med i tre. Kontrollera samt visualisera och organisera finns med i två. Vad säger då detta mig? Jo, att det finns många sätt att presentera och/eller kategorisera strategierna både som överordnade och underordnade kategorier. Hur lär man barn att läsa? Många barn knäcker den skriftspråkliga koden på egen hand genom sina nyfikna frågor på ord och texter, medan andra barn behöver mer handfast hjälp för att komma underfund med hur skriftspråket fungerar. Forskare är idag överens om att det inte finns någon enskild läsinlärningsmetod som är universellt rätt för alla barn. Samtidigt finns det en hel del forskning som visar på viss konsensus. Det gäller till exempel vilka kompetenser barn behöver utveckla för att knäcka den skriftspråkliga koden. Hit hör fonemisk medvetenhet (att förstår hur språkljud och bokstäver hänger ihop; främst i muntliga sammanhang), bokstavskännedom och syntaktisk förmåga (förmåga att sätta ihop meningar i talspråkliga sammanhang). Små barn behöver också utveckla sitt ordförråd, träna sig att fokusera på uppgifter - uppgiftsorientering - och utmanas kognitivt i sitt tänkande om texter som läses högt för dem.

Related: