background preloader

Www.kfsk.se/download/18.11165b2c13cf48416de1b2/1377195405170/Forskning+i+korthet+2013+nr1.pdf

Www.kfsk.se/download/18.11165b2c13cf48416de1b2/1377195405170/Forskning+i+korthet+2013+nr1.pdf

http://www.kfsk.se/download/18.11165b2c13cf48416de1b2/1377195405170/Forskning+i+korthet+2013+nr1.pdf

Related:  Forskning, handledning, kollegialt lärandeForskningSkolutveckling, ledarskapForskning

Bättre lärare med kollegialt samarbete I sin avhandling ”Vad gör en skicklig lärare? En studie om kollegial handledning som utvecklingspraktik” har Lill Langelotz följt ett antal lärare vid en skola i Göteborg under två och ett halvt år. Lärarna ingick i ett arbetslag som testade ett sätt att handleda varandra för att på så vis öka kompetensen och samarbetet på skolan. En gång i månaden träffades lärarna och utifrån ett bestämt nio-stegs-program diskuterades olika frågor, problem och vardagliga bekymmer. "Det är dags att kritiskt granska John Hattie" Bild: Ulf Frödin Jag var med om en intressant erfarenhet nyligen när jag föreläste för en grupp rektorer i Stockholm. Jag nämnde att jag skrivit en blogg med det som jag tyckte lite fyndiga namnet Att bli lite i hatten av Hattie. ”Vad bra att någon är kritisk till Hattie”, sa en av åhörarna, ”här är han som en gud.” Eftersom jag utöver bloggen också riktat kritik mot John Hattie i andra sammanhang blev jag lite förvånad. Hade inget av denna kritik landat i diskussionen?

Du är alltid intressant Jag vill kunna säga till personalen vid starten nästa vecka att “Du är alltid intressant” jag vill att de i klasserna och på fritids förmedlar till varje barn de möter “du är alltid intressant”. För hur det än är med nationell statistik, kloka lösningar och planeringar på sociala medier så måste du själv vara tillräckligt intressant för att verkligen lyckas med jobbet i skola. Samlade söndagstankar, löst sammanfogade i en sensommarloj hjärna. Skolstarten närmar sig och flödet i de sociala medier där jag rör mig svämmar över med tips inom didaktik, pedagogik och metodik i alla upptänkliga former. Bedömningsmatriser och tips på pedagogiska planeringar skymtar förbi, alltihopa blandat med härliga tillrop om att få – eller skaffa sig – en fin höstupptakt. Sharing is caring.

TALKSHOW 6 MAJ Den 6 maj drog vi igång med ett nytt koncept av Tänktanken. ”In front of a live studio audience” samt strömmande på nätet kör vi personliga och profesionella samtal i vår soffa. Från skolmänniskor – för skolmänniskor. Det första av många. Kollegan ser dig — läskigt eller lärorikt? Sofia har varit yrkesverksam i 14 år. Hon undervisar i sex ämnen från år 6 till 9. Trots sin erfarenhet var hon nyfiken på att få individuell coachning när skolan fick ett er­bjudande från Skol­verket att delta (se faktaruta). — Kvällen innan min coach skulle komma på besök i klassrummet kände jag mig lite nervös. Det var läskigt men samtidigt spännande, berättar Sofia.

Skolforskning - JL Skolutveckling Då de flesta lärare varken har tid eller intresse för att läsa igenom mängder av skolforskning tänkte jag välja ut en del av den forskning som jag tycker att man behöver känna till. Jag plockar ut en del av den viktigaste informationen och om man är intresserad av att fördjupa sig så hänvisar jag till var man kan läsa mera. Först ut är Mackinseyrapporten från 2007 McKinsey & Co How the worlds best performing schools come out on top, 2007 Man har i rapporten försökt hitta gemensamma faktorer som utmärker de länders skolsystem där man når bäst resultat (“better teaching and greater learning”).

Negativa kolleger bra för arbetsmiljön Foto: Allover Press Negativitet och ilska på jobbet behöver inte vara dåligt. En ny studie slår fast att upprördhet kan ha positiv effekt på arbetsmiljön. Är du ibland på dåligt humör på jobbet? Var lugn. Inför sommaren: En sista version av nationella strategin Nu har arbetet med att ta fram ett underlag till en nationell strategi för den svenska skolans digitalisering kommit till en viktig punkt: Arbetsgruppen – med representanter från bl a Skolverket, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Friskolornas Riksförbund, VINNOVA, Örebro universitet och SKL – har vridit, diskuterat, bollat, strukit och skrivit under en osedvanligt intensiv process. De närmaste dagarna sker en viss slutgenomgång och layout av strategin och sedan kommer den skickas ut till Forumets medlemmar i slutet av nästa vecka. Det är alltså strax dags för oss att lämna över vårt förslag till Nationella Forumet för skolans digitalisering för fortsatt arbete, förankring och beslut senare i höst. Arbetet har hela tiden vägletts av vikten av att Forumet kan ställa sig bakom strategin, så att den därmed kan ge välbehövlig riktning och styrka i den fortsatta svenska skolutvecklingen.

Reflektion i ensamhet inte effektivt för skolutveckling Begreppet ”continuous professional development” (CPD) används för att beskriva livslånga fortbildningsprocesser och professionella yrkesbehov. Karen McArdle och Norman Coutts vid University of Aberdeen (Skottland) diskuterar reflektionsprocessens roll vid kollegialt lärande. Idén är att lärare på ett bättre sätt ska kunna utveckla sina yrkeskunskaper och därigenom förbättra undervisningen. I sin artikel ”Taking teachers’ continuous professional development (CPD) beyond reflection” är McArdle och Coutts kritiska till föreställningen om den reflekterande praktikern, d.v.s. en ensam individ som sitter på sin kammare och i avskildhet granskar sin undervisningspraktik. Istället förespråkar de en kollegial reflektionsprocess kring skolans behov, undervisningens mål, lärarnas undervisningspraktik och implementering av nya metoder.

Nyckelkompetenser för livslångt lärande Nyckelkompetenserna för livslångt lärande är en kombination av kunskaper, färdigheter och rätt attityd till olika sammanhang. Dessa är särskilt viktiga för självförverkligande och personlig utveckling, social sammanhållning, aktivt medborgarskap och anställning. Nyckelkompetenser är nödvändiga i ett kunskapssamhälle och gör arbetskraften mer flexibel, vilket leder till att den snabbare kan anpassa sig efter en snabbt föränderlig och tätt sammanlänkad värld. De är även mycket viktiga för innovation, produktivitet och konkurrenskraftighet och bidrar till att motivera arbetarna och öka arbetsglädjen och arbetskvaliteten. Nyckelkompetenser bör förvärvas av

Arbetsglädjen stark drivkraft hos lärare Arbetsglädjen är ett fundament varpå lärarrollen vilar. Det visar Anna-Carin Bredmars avhandling om läraryrkets positiva sidor. Varför blev du intresserad av ämnet? - Det talas mycket om problemen inom skolan men nästan aldrig om yrkets dragningskraft och positiva sidor. Jag har själv jobbat som lågstadielärare och numera som lärarutbildare och jag ville utforska vilka erfarenheter av arbetsglädje klasslärare bland yngre elever har. Vad handlar avhandlingen om?

Om lärarstöd i undervisning I sin avhandling ”Lärarens väg genom klassrummet – lärande och skriftspråkande i bänkinteraktioner på mellanstadiet" har Marie Tanner undersökt hur lärare och elever samspelar i de bänkinteraktioner som är mycket vanliga i mellanstadiets undervisning. Med hjälp av en videokamera och detaljerade samtalsanalyser har hon dokumenterat lärarens väg genom klassrummet vid de tillfällen där elever arbetar enskilt vid sina platser. Lärande i klassrummets interaktionAnalysen visar hur möjligheterna att ge elever enskild hjälp är en nödvändig, men inte tillräcklig, förutsättning för att kunna individanpassa undervisningen. Individanpassningen begränsas nämligen också av de rutiner som formas när elever och lärare på kort tid behöver bli överens om hur man i just den stunden kan lösa ett visst kunskapsmässigt problem. – En av mina viktigaste slutsatser är att elever och lärare ofta gör snabba referenser till tidigare gemensamma genomgångar och diskussioner i samtalen vid bänken.

Erfarenhetsutbyte kritisk del i kollegialt samarbete Under de senaste åren har skolpersonalens kompetensutveckling och kvalitetshöjande insatser, med fokus på bland annat kollegialt lärande, samarbete och erfarenhetsutbyte, haft en framträdande plats i skoldebatten. Sådana förändringsprocesser kan vara utmanande för alla inblandande. I avhandlingen ”Samarbete och lärande” belyser Lisa Stedt vid Örebro universitet hur lärare formar villkor för samarbete och deras möjligheter att lära av varandra genom samarbetet.

Related: