Svenska Dagbladet Förra sommaren missade Kristoffer Örstadius, journalist på Dagens Nyheter, sitt eget scoop. Örstadius gjorde ett gott journalistiskt arbete med att avanonymisera några skolors Pisa-prov, men hellre än att skriva om sina uppseendeväckande resultat, som bland annat visade att högpresterande friskolan Engelska skolan i Bromma skrev sämre på Pisa i matematik än kommunala lågpresterande Petrus Magni skola i Vadstena, så utvecklade han långsökta teorier om varför detta avslöjade Pisa som missvisande. Engelska skolan har med sina cirka 27 skolenheter i Sverige blivit ett flaggskepp bland dem som förespråkar vinstuttag i skattefinansierad skolverksamhet. Trots relativt låg lärartäthet och låg andel behöriga lärare har de långa köer till sina skolor. På nationella proven i matematik uppnådde 24,7 procent av Engelska skolans elever MVG och 44 procent VG. Örstadius valde att tro att nationella prov är mer rättvisande än Pisa, men så är knappast fallet. Pisa är ett osnitslat test.
Christina Olin-Scheller Publikationer Böcker och bokkapitel Mellan Dante och Big Brother. En studie om gymnasieelevers textvärldar. Karlstad 2006. /Diss/ ”Filmmänniskor och datornördar. Såpor istället för Strindberg? Olin-Scheller & Wikström. Olin-Scheller & Wikström, “To be continued... Olin-Scheller & Wikström, “Literacies on the Web. Mossberg Schüllerqvist & Olin-Scheller. Olin-Scheller, C. ”I want Twilight information to grow in my head”. Artiklar, refereegranskade ”Gymnasieelevers textvärldar.” ”Ett vidgat textbegrepp i praktiken.” ”Såpor, Strindberg och Sagan om Ringen - Några perspektiv på gymnasieelevers litterära repertoarer.” ”Vidgat textbegrepp i praktiken.” ”Vidgat textbegrepp − hinder eller möjlighet?”. ”Att se gorillan. ”Trollkarl eller mugglare? Olin-Scheller & Wikström,”Literary Prosumers: Young people’s reading and writing in a new media landscape.” Olin-Scheller & Tengberg, “’If It Ain’t True, Then It’s Just a Book.’ Olin-Scheller, C. (2011). ”Förvärva, förvalta och förädla. Olin-Scheller, C.
Hitta det rätta tänket! Jag har under en tid funderat mycket kring elevernas sätt att tänka. Ja, allas vårt sätt att tänka egentligen. Vad duktig du är. Vad fint du gjort. Vi behöver träna oss för att bli bättre! Förra våren hörde jag talas om Carol Dweck och hennes tankar kring fixed respektive growth Mindset. För visst är det så att träning ger resultat och att vi ibland kanske måste känna oss uttråkade för att kunna uppskatta andra stunder som roliga? Jag har pratat mycket med mina fyror om vilket tänk jag vill att vi ska ha i klassrummet. Eleverna blev direkt mycket nyfikna och som första lektion talade vi om vad dessa kan betyda. Eleverna hade mycket att säga redan under vår första lektion kring Growth mindset.
Språk är makt | Robert Nilsson Språk är makt. Det lärde jag mig tidigt. Född och uppvuxen i en familj med två döva föräldrar så fick jag erfara det på nära håll. Min mamma var dessutom från Polen och hade dåliga förutsättningar att lära sig det nya språket – skriftspråket alltså – eftersom hon inte till fullo behärskade sitt modersmål. Det är den erfarenheten – tillsammans med det omfattande forskningsresultat pekar på – som gör att jag anser att modersmålsundervisning för invandrare och flyktingar är nyckeln till att lära sig svenska. För mig är språk en klassfråga. Det är också en fråga som skär intersektionellt – genom etnicitet, klass och kön. Män läser mindre än kvinnor. Min mamma var lokalvårdare och andra arbeten fanns inte att tillgå för henne till följd av hennes funktionsnedsättning och språkförbristningar. Min pappa däremot – han var kartritare på stadsingenjörskontoret. Men deras omvärld var tyst. I skolan, på gården och av några barns föräldrar blev jag utsatt för mobbing och vad som kan kallas funkofobi.
Språkförsvaret: Startsida Samtalsgoogla med dina elever | Skrivateljén Jobba kollektivt, kommunikativt för att utveckla elevernas sökstrategier För några år sedan kom vår tonåring hem med en uppgift. Han skulle skriva ett ”eget arbete” om konsumtionsvanor. Instruktionerna från lärarna löd: ”Välj ett ämne och en problemformulering. När jag kom in i sonens rum satt han ensam vid sin dator med ett öppnat word-dokument framför sig. Sökord: potatis De källor han fått upp var: Wikipedia, Odla.nu – din trädgård på nätet och Svensk potatis webbplats. Han är bekymrad, det kan jag se. Jag sätter mig bredvid honom. – Du, det står här att du ska hitta på en problemformulering. Sonen tittar besvärat på mig. – Nä, men jag fattade inte riktigt vad dom menade med problemformulering…? Nej, hur skulle han kunna förstå det, helt på egen hand? Vi börja där! Vilda sökningar ger källor med olika perspektivSagt och gjort: vi googlar ihop. Forskning om potatis Är potatis nyttigt Potatisens historia Vi hamnar på Livsmedelsverket och det vet inte min son vad det är. Nej, så gör vi inte.
How to teach a young introvert What should we do with the quiet kids? A conversation with Susan Cain on the future of classroom education. Susan Cain sticks up for the introverts of the world. In the U.S., where one third to one half the population identifies as introverts, that means sticking up for a lot of people. Cain remembers a childhood full of moments when she was urged by teachers and peers to be more outgoing and social — when that simply wasn’t in her nature. We gave Cain a call to talk about how schools, both right now and far off in the future, could better care for the needs of introverted students. What kind of response did you get to the part of your TED Talk about the education system and how it isn’t optimized for introverts? I’ve heard from so many teachers and school administrators and parents and students about the problems that they feel are embedded in the system. “What an extroverted act it is in the first place to go to school. Another would be reforming recess. Interesting. Yes. Yeah.
Språkutvecklande undervisning på gymnasiet “Att tillägna sig ämneskunskaper förutsätter tillgång till ett specifikt fackspråk och varje nytt ämne har ett karakteristiskt språk. Lärarna ska ställa språkutveckling lika mycket som ämneskunskaper i centrum eftersom en språkinriktad undervisning gynnar alla och inte bara vissa elever menar forskare. Varje skola bör därför hitta sätt att följa upp elevernas språkutveckling, skapa strategier för språkstöd samt presentera en plan för lärarnas kompetensutveckling inom språk- och begreppsutveckling.” Ja, ovanstående kan vi läsa i Skolverkets text “Alla ämnen ansvariga för elevers språkutveckling” (2013-05-17). När eleverna kommer från högstadiet till gymnasiet väntar en spännande språklig utveckling. Nytt på bloggen framöver! Med start i detta inlägg vill jag belysa hur ett språkutvecklande arbete kan se ut i olika ämnen – genom att publicera en rad inlägg som knyter an och tar avstamp i detta. Vad kännetecknar en språkutvecklande undervisning? Vilka risker finns? Stöd från ledningen. Hej!