background preloader

Klassrumsorganisation – att skapa ett klassrum för lärande

Då jag skapar klassrum funderar jag över hur det är att vara elev i detta rum. Jag tänker så här: För vem är detta rum?Hur ska många kunna vara här samtidigt?Från hur många platser undervisar jag som lärare?Hur ser eleven från olika platser i rummet? Jag kan konstruera mängder av frågor kring klassrummet men detta är de mest basala frågorna i mitt klassrumsorganisatoriska tänk. Här är de modeller jag följer i mitt klassrumsutvecklande. Skolmiljöerna i skolorna på Nya ZeelandFrån skolmiljöer i SydAfrika och AmerikaFrån teorierna och då främst de socialkonstruktivistiska – vilket betyder att människan är social och lär genom att vara tillsammans med andra människor.Vygotskijs teorier om samtal och dialogJohn Deweys syn på demokrati och lärandets handlingAtt jag omsätter läroplan och kursplanerna i rummet Jag tänker inte hemtrevligt. Jag har funnit att jag alltid organiserar utifrån ett slags cirkeltänk. Det tar tid att skapa ett klassrum för lärande. Detta är ett av mina klassrum.

http://korlingsord.se/archives/12827

Related:  LektionstipsOrganisera i klassrummetKlassrummet, organisation, strategier och utseendeKlassrummets möblering/organiseringKlassrum

Klassrumsmöblering – rummets berättelse Vi möblerar klassrum av gammal tradition. Vi möblerar dem kanske inte alls. Vi får dem. Hur som helst. Klassrummet och dess möblering ska inte handla om det ”hemtrevliga” utan mer om det pedagogiska. Feta öppna frågor Feta frågor är öppna frågor. De har inga rätt eller fel. Feta frågor ger möjlighet att tänka, fundera, samtala och diskutera. En lärare som ställer feta öppna frågor möjliggör för eleverna att delta i lektionerna. Tanken får utvecklas i gemenskap med frågan. Jag kommer publicera feta frågor kopplade till Lgr 11. Regler i klassrummet knutna till lärande och utveckling... ...istället för "ording och reda" - regler knutna till vett, etikett och uppförande.. Malin Stöd för att utveckla undervisningen Skolan ska ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Undervisningen i skolan ska vara välplanerad och utgå från skollagen, skolförordningen, läroplanen och kursplanerna med tillhörande kunskapskrav. Genom att planera undervisningen kan man skapa en struktur för såväl lärare som elever. Planeringen ska vara ett stöd för läraren, så att hon eller han kan försäkra sig om att undervisningen leder mot de nationella målen. Läraren ska även kunna använda planeringen för att utvärdera elevernas kunskaper och den egna undervisningen samt för att kommunicera med elever, föräldrar, rektorn och andra lärare.

En guide till SIOP- Sheltered Instruction Observation Protocol Att tänka på när du planerar och genomför din undervisning ...Språk: Att förmågorna i Lgr/Gy 11 kräver stor språklig kompetens. Språk och kunskap är två sidor av samma mynt. Svårt att inhämta kunskap utan ett fungerande språk och svårt att tillägna sig ett språk utan ett ämnesinnehåll! Ledarskap i klassrummet Här hittar du förslag på program om hur du kan förbättra din roll som ledare i klassrummet. Vill du fördjupa dig ytterligare i olika ledarskapsfrågor finns här även klipp, analyserande texter, övningar och tips ur tv-serien Dr. John. I denna serie diskuterar och analyserar John Steinberg lärarens uppgift som ledare utifrån filmade klassrumssituationer. Klippen och texterna visar bland annat hur du med ett medvetet ledarskap i klassrummet kan påverka din arbetssituation.

Om att kombinera ”No hands up” och ”Think pair share” I höstas bestämde jag mig för att införa några små förändringar i min undervisning inspirerad av allt jag läst om bedömning för lärande, formativ bedömning, synligt lärande. Alla dessa begrepp…jag kände att allt jag läst bara snurrade runt i huvudet och tänkte att jag får väl börja i någon ände och prova mig fram…med små steg i ständig utveckling! Jag började med tre olika saker jag läst om under hösten; exit tickets, no hands up och think pair share eller EPA (eget, par, alla) som är Göran Svanelids variant. Här tänker jag berätta om hur jag arbetar med de två sista teknikerna. NO HANDS UP innebär att ordet i klassrummet fördelas med hjälp av slumpen och inte genom handuppräckning.

Vad är en bra lektion? Ett vanligt och djupt rotad sätt att se på undervisning är att den som vet något ska berätta och visa för den som ska lära sig. Undervisning betraktas då som något som ska överföras till andra. Forskning visar dock att elevers skolframgång avgörs av i vilken mån lärarna lyckas försätta sig i elevens position. På så sätt kan pedagogerna utforma undervisningen så att den bygger på de attityder, färdigheter, kunskaper, intressen och behov som just de aktuella eleverna har. Elever kommer till klassrummet med föreställningar om hur världen fungerar. Om deras förståelse inte engageras kan de misslyckas med att förstå nya begrepp och ny kunskap.

Lejonet och musen - ett språkutvecklande arbete Jag och några av våra nyanlända elever i åk 1-3 har arbetat med en fabel som heter Lejonet och musen. Vi har först och främst arbetat muntligt med fabeln men sedan gått från det muntliga till det skriftliga via ett skriftlikt muntligt språk. Vi började med att jag berättade fabeln med hjälp av leksaksfigurer och sedan fick eleverna göra likadant för varandra. Alla ville prova och man märkte tydligt att eleverna hade betydligt lättare att prata och berätta och aktivt använda sitt svenska språk när de fick låtsas vara ett lejon eller en mus. Under vårt muntliga berättande samlade vi in "expertord", dvs ord, uttryck och kunskap man behöver för att bli expert på att berätta fabler men även för att berätta just Lejonet och musen.

Nu har jag testat "No hands"! Nu har jag testat "No hands" i en vecka i de två klasserna jag undervisar i. Jag har kört det på vissa pass som jag tycker att det passar bra och ibland har jag det hela lektionen och ibland en del av lektionen. Överlag har det fungerat otroligt bra! De har snabbt snappat upp att när jag sätter upp skylten så är det "inga händer" som gäller. När skolan är som allra bäst Receptet – men det återkommer vi till – heter forskning. Skolan har bestämt sig för att jobba i enlighet med vad forskningen säger. Johanna Lundén minns när personalen på Nossebro skola samlades till det första mötet efter sommarlovet 2007. I aulan var det allvar. Skolchefen skojade inte ens om sitt fotbollslag. Istället visade han niondeklassarnas betyg.

Länkskafferiet - Skolämnen Denna sida lär ut konsten att tala inför publik. Uppbyggnaden av ett tal och hur det ska framföras för att fånga åhörarna beskrivs. Lyssna på stora tal av Churchill, Kennedy, Martin Luther King, Olof Palme, Ronald Reagan, Mona Sahlin, Earl Spencer vid Dianas begravning, Bill Clinton, Tony Blair och kung Carl XVI Gustaf. Insticksprogram behövs i webbläsaren för att lyssna. Taggar: presentationsteknik, retorik, svenska, tal, talekonst Lektionens ramar och lektionens viktiga avslutning För att göra lektionen central och meningsbärande bör man börja lektionen på utsatt tid. Är lektionsstarten klockan 8 så börjar lektionen klockan åttaeleverna ska hälsas välkomna, man tar dem i hand, ser dem i ögonen, är medveten om sin betydelse för dem och för ämnet. En stod dos nyfikenhet och absolut inget slentrianhälsande utan nyfikenhet och relationshälsandeLektionens fokus ska upp genast, gärna med en ingång som gör att eleverna ställs frågande eller gör att de får tänka. Jag tänker inte alls att vi ska ta fram vad exakt lektionen handlar om. Inte genast behöver vi berätta om vad allt ska syfta till.

Related:  Classroom Space