background preloader

Vad är Lesson study och Learning study?

Vad är Lesson study och Learning study?
Båda modellerna karaktäriseras av att en grupp lärare tillsammans arbetar med planering - genomförande - utvärdering - revidering av undervisning i ett cykliskt förlopp. I de flesta fall begränsas undervisningen till att omfatta en lektion. Arbetet bygger på en grundläggande idé om att undervisningens karaktär har betydelse och syftar till att höja kvalitéten på denna, samt att utveckla lärarnas undervisningskompetens. Modellerna har många likheter, men som benämningarna antyder är arbetet i en Lesson study mer inriktad på lektionsdesign, samt utprövning av elevaktiviteter och uppgifter, medan elevernas lärande är det centrala i en Learning study. Båda modellerna används i Sverige i lokala skol- och kompetensutvecklingsprojekt. Lesson study har sitt ursprung i Japan och är en modell för lärare att utveckla kunskap om den egna praktiken. Learning study är en variant av en Lesson study, som har utvecklats i Hong Kong och Sverige. Läs mer om Learning study Läs mer om Lesson study

http://ls.idpp.gu.se/node/53

Related:  Pedagogisk planeringformativ undervisning och bedömningLäranderoshizandiankimartnell

Samarbete kan vara väldigt många saker Vi konstruerar ofta samarbeten. Sätter ihop grupper. Men samarbeten äger rum ständigt. Det kan vara en elev som frågar en annan elev och så är samarbetet möjligt. Samarbete kan givetvis vara något läraren iscensätter och får elever att arbeta ihop. Men det är något besvärligt med att kräva av eleverna att samarbeta då de aldrig får tala om hur man gör. Grundskola 6-9 Höga Trampolin Höga Trampolin ger dina elever möjlighet att repetera och inhämta de kunskaper som ligger till grund för betyget E i grundskolans matematik. Läs mer

Google Apps som lärplattform – Del 1 Mappstruktur i Drive Fler och fler skolor börjar använda Google Apps som plattform för kommunikation och kollaboration. Om man tidigare har jobbat i någon av de mer skolanpassade lärplattformarna saknar man kanske till en början kursspecifika sidor, inlämningsmappar kopplade till klasslistor och specifika fält för omdömen t.ex. i Google Apps. Men med lite tanke bakom mappstruktur, delningar och kommentarsfunktioner kan Google Drive tillsammans med de andra Google-tjänsterna fungera som en lärplattform med många fler möjligheter. Jag har utgått från en viss förkunskap i Google Drive i detta inlägg och fokuserar på hur själva mappstrukturen skulle kunna se ut för en lärare samt arbetsgången för att både nå ut med kursmaterial och ta emot elevarbeten.

Vad är en bra lektion? Ett vanligt och djupt rotad sätt att se på undervisning är att den som vet något ska berätta och visa för den som ska lära sig. Undervisning betraktas då som något som ska överföras till andra. Forskning visar dock att elevers skolframgång avgörs av i vilken mån lärarna lyckas försätta sig i elevens position. Klassrumsorganisation – att skapa ett klassrum för lärande Då jag skapar klassrum funderar jag över hur det är att vara elev i detta rum. Jag tänker så här: För vem är detta rum?

"Att planera och strukturera undervisning" Vilka elever planerar du för? ”Det finns en tendens bland både lärare och rektorer /…/ att dela in eleverna i ”svaga”, ”starka” och ”medel” efter vad de presterar i olika ämnen. Underförstått finns det en föreställning om vad en ”normal” elev förväntas klara av. ” En app, en lördagkväll och en ny LPP! I lördagskväll satt jag och lekte med appen Comic Life. Samtidigt var jag stressad över att jag ännu inte hade visat eleverna någon planering över vårt nya arbetsområde ”Forntiden”. Planeringen hade jag som vanligt mest i skallen med idéer och inspiration från NE SKOLA, lärarhandledningen till boken Forntiden, Västerbottens museum – SKOLWEBB och MediaCenter Västerbotten. Och så här är det ofta för mig. Plockar på mig som en liten ekorre av delar här och där, men sedan får jag inte till det där med en vettig planering, Och får jag till en planering, så visar jag den nästan aldrig för eleverna!?

The Big 5 I onsdags hade jag förmånen att få hålla i en hel PO-dag med en del av kommunens lärarstudenter. Det jag berättade om var hur jag har jobbat med Lgr 11, The Big 5 och bedömning med mina elever i åk 1-3. Under förra läsåret hade jag förmånen att lyssna på Göran Svanelid som pratade om The Big Five här i Leksand. Jag gick då hem och funderade hur ska jag sätta igång ett jobb om TB5 med mina elever på lågstadiet. EPA – en struktur för kooperativt lärande EPA står för enskilt, par och alla. Det är en gammal metod som jag använder mig en hel del av i min undervisning. Eleverna tycker att den ger dem en chans att enskilt tänka efter, få hjälp eller nya infallsvinklar från en kamrat och att de då vågar och är mer delaktiga i gemensamma diskussioner. Den stärker deras självförtroende och förmedlar att allas röst i klassrummet har en betydelse.

Digital pedagogisk planering Efter en ganska tung hösttermin, med bl.a. betygssättning i åk 6 för första gången, skolverkets webbkurs i bedömning och betygssättning samt en kompetensutvecklingsserie i språkutvecklande arbetssätt, har jag nu äntligen landat i jullovslugnet och njuter av ledigheten. Det är ju dessutom fortfarande några dagar kvar innan det är dags att möta upp eleverna i skolan igen… när lugnet kommer så börjar jag dock rent reflexmässigt att tänka på skolan och börjar då även att planera vårterminens arbeten lite smått. Jag har tänkt en del på det här med pedagogiska planeringar. Dels är det ju rätt tidskrävande att bara sätta sig ner och författa dessa dokument, speciellt under en i övrigt hektiskt arbetsvecka.

Nyckelstrategiernas nyckelstrategi Det är 1988 och en 11-årig Joakim sitter i sin skolbänk, redo för eftermiddagens OÄ-lektion. ”Då kan ni slå upp böckerna på sidan 82 och så börjar Sofia läsa”. Så kunde en lektion inledas. Jag hade ingen aning om vilket syfte eller mål lektionen hade.

Related: