background preloader

Mattelekar i förskolan

Mattelekar i förskolan
Related:  Matematikhema04

Skapligt Enkelt matematiskt: Problemlösning Det finns massor av ställen där man kan hitta matteproblem för elever att lösa, så det kan kanske kännas onödigt med ett sådant ställe till, men här samlar jag de problem som jag gillar och som jag tycker fungerar i mina klasser. Vill du använda dem - var så god! Problemen finns i pdf-format. Samma problem finns två gånger per sida. Jag ska försöka sortera problemen efter svårighetsgrad, men det är inte helt lätt. Tanken med problemen är att de ska kunna träna på de förmågor som läroplanen anger. Det handlar alltså inte bara om att komma fram till rätt svar, utan att lära sig olika strategier, att träna på att berätta hur man tänkte, att fundera över om svaret är rimligt och att i förlängningen kunna skriva ner sin lösning matematiskt. Talområde 1-20 POJKAR och FLICKOR (dubbelt, totalt)BLOMVASEN (dubbelt, totalt)KULPÅSEN (fler än, totalt)ANNAS MYNT (värda, mynt)BARN PÅ LED (början, slutet, ordningstal)VILKA ÄR TALEN? Talområde 20-100 Talområde >100 PLANKAN (division, bild) Tal i decimalform

2 Easter Paper Crafts 1. Big paper eggs - easy to cut off and assemble, suitable for Easter decoration. We cut 4-5 green printer sheets into thin strips to make the grass on the photos. After that we crumpled it well and it turned into fresh spring grass. We used paper in different colors and it turned out well. You can also decorate the eggs with pencils or felt-tip pens before assembling them. Print out our paper egg template on colored A4 sheets. 2. Color the legs, the beak and the comb after cutting out and folding the template. See more Easter ideas:

Jämföra och se skillnader : LärandeLek Ett barn som ser skillnader och kan jämföra har också förutsättningar att förstå skillnader mellan olika mängder och tal. Barnet kan då para ihop och jämföra olika talmängder. Redan vid 2 års ålder uppfattar ditt barn mängderna ett och två, men högre tal kallas då fortfarande ”många”. Klassificera och sortera är basen för att kunna jämföra och se skillnader För att kunna jämföra och se skillnader måste ditt barn behärska vissa matematiska baskunskaper – klassificera och sortera. När ditt barn mäter sig själv och föremål, eller jämför olika volymer av vatten och sand i olika stora hinkar, utvecklas hennes matematiska förmåga att kunna jämföra och se skillnader. Förståelse för matematiska principer och begrepp som siffror och tal Matematiska baskunskaper som att förstå ett till ett principen, dvs att ett finger representerar ett år och kunna räkna och dela upp en liten mängd är förutsättningar för att kunna jämföra mängder. Lärandelekar Taluppfattning Se och skapa mönster

Stödstrukturer med bildstöd – ett bra stöd med många olika syften Jag fortsätter min inläggsserie om bildstöd inom skolan genom att skriva om ett av mina absoluta favoritämnen – stödstrukturer. (I slutet av det här inlägget kommer du att hitta länkar till tidigare inlägg.) I tidigare arbete, och privat, har jag träffat på många vuxna personer som upplever olika typer av svårigheter med studier och framförallt med att ta till sig och själva producera texter. En typisk strategi som jag träffat många som använder sig av för att ta till sig innehållet i en text (t.ex. läsa in litteratur inför en tenta) är att börja läsa där texten börjar och läsa ”rakt upp och ner” tills texten är slut. Det finns många olika typer av stödstrukturer och många olika syften med att använda sig av dessa. Stödstrukturer kan hjälpa till att bringa ordning i till exempel Vad ska jag göra? Genom att lägga till bildstöd så kan eleverna dessutom få extra stöttning när det gäller språket, och det kan också vara till hjälp om de inte kommit så långt i sin läsutveckling. Bokrecension

ASL möter matematiken! | Annas Klassrum När jag var på Passet syd förra veckan lyssnade jag på Ulrika Ryan. Hennes föreläsning satt igång många nya tankar vad det gäller min matteundervisning. Jag har under de senaste åren satsat mycket på att förändra och utveckla min svenskaundervisning, men matten har många gånger fått stå tillbaka. När jag lyssnade på Ulrika blev detta än mer märkbart. Hon pratade bla om att matteundervisningen ibland ska vara undersökande och inte bara uppgiftsbaserad. Jag kan känna många gånger att jag är just där, i uppgiftsundervisningen… hela tiden… Idag använde jag ett exempel från Ulrikas föreläsning och gjorde till min, så den passar min grupp. Eleverna fick i uppgift av mig att med sina fem klossar undersöka på hur många olika sätt man kan dela upp talen 1-5. Samtalen vid datorerna är underbara att höra. Utskrifterna använde vi sedan till att göra fem-hus. Med den här lektionen ville jag få igång ett undersökande samtal där eleverna får sätta matematiska ord på sina tankar och sina upptäckter.

Systematiskt elevhälsoarbete | AnnaBe – Specialpedagogen spekulerar Skolinspektionens senaste granskning av elevhälsans arbete visar att skolors förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbete inte har kommit så långt som vore önskvärt. Skolornas förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbete omfattas sällan av en strategi och ett systematiskt utvecklingsarbete som inbegriper uppföljning, analys, planering och genomförande. Oftast initieras och genomförs arbetet av lärare utan elevhälsans medverkan. Arbetet omfattar sällan psykologiska insatser och motsvarar därmed inte elevernas behov. Citatet belyser hur samverkan mellan lärare och elevhälsa sker i alltför liten utsträckning, att hela elevhälsans kompetens inte tas tillvara eller ens finns tillgänglig och att elevhälsoarbetet inte systematiseras som en del av skolans systematiska kvalitetsarbete i stort. I tidigare blogginlägg har jag kort skrivit om elevhälsoarbetet på skolan där jag arbetar. Kvalitetsarbete i praktiken, Skolverket (2015) Var är vi? Terminsutvärdering Hälsosamtal Vart ska vi? /AnnaBe

Att utveckla förståelse för likhetstecknets innebörd | Förstelärare i Svedala Jag arbetar i en årskurs 1 och arbetet under första läsåret handlar undervisningen till stor del om att lägga en grund och skapa en kultur för hur arbetet i klassrummet ska utföras. Hos mig och barnen finns det redan en del förväntningar och invanda mönster för detta men det är inte alltid säkert att dessa förväntningar stämmer helt överrens med varandra. Barnen har erfarenheter med sig till klassrummet vilket gör att de agerar på det sätt som de tror förväntas av dem och som är bekant för dem. Det kan uppstå svårigheter om man vill göra något som avviker från hur det brukar vara. Det finns ett så kallat ”Didaktiskt kontrakt” mellan lärare och elever i de olika undervisningssituationerna. Det didaktiska kontraktet skapar både svårigheter, men också möjligheter att förändra klassrumskulturer. Lektionen inleds med att jag skrivit några påståenden på tavlan. Efter denna introduktion får barnen sätta sig i sina mattepar. Exempel på frågor: ”När man simmar är man i vatt-net då” Att diskutera

Specialpedagogen en konservator eller generator? | AnnaBe – Specialpedagogen spekulerar I min roll som specialpedagog får och har jag olika uppdrag. Lite då och då efterfrågas jag i verksamheten, inte utifrån min specifika kompetens, utan för att jag är en extra person och för att den ordinarie undervisningen inte kan tillgodose elevens behov av stöd så som den är utformad eller för att läraren i stunden inte räcker till. Det kan i dessa fall handla om att ta hand om en elev som fått ett utbrott eller som inte kan sitta still eller att reda ut en konflikt mellan några elever. Men det kan också handla om att undervisa en elev som inte hänger med i den ordinarie undervisningen. …specialpedagogerna vill genom handledning bidra med ett förändrat förhållningssätt, medan lärare hellre ser specialpedagogen som en extra aktör på den pedagogiska arenan d.v.s. en aktör som gör samma sak som läraren skulle ha gjort om det fanns tid till det” (2011, s. 21). I det här blogginlägget fortsätter jag resonemanget kring specialpedagogik som jag senast och nyligen skrev om här. /AnnaBe

Hur startar du dina matematiklektioner? Under det här läsåret tar jag och några av mina kollegor oss an ännu en modul i Matematikyftet. Modulen heter Matematikundervisning med IKT. Vår första uppgift var att fundera över hur vi kan starta våra matematiklektioner på ett intresseväckande sätt med hjälp av en resurs vi hittat på nätet. Vi fick några exempel på lektionsstartare i inläsningsmaterialet. Det gav mig inspiration till att leta efter något som passar min undervisning. Följande digitala resurser har jag provat som lektionsstartare: Matildas mattegåta Matildas mattegåta är en serie program producerade av UR. Number PyramidJag tycker det är bra att ha en uppgift framme på smartboarden när eleverna kommer in från rasten. Det finns en uppsjö med olika appar man kan använda sig av. Vid nästa mattelyftsträff kommer jag att dels få delge mina kollegor vad jag provat, men också få ta del av lektionsstartare som mina kollegor testat. Att diskutera

Hur får man elever att ta emot stöd? Det är vanligt att personal inom skolan frågar mig hur de ska göra för att få elever att ta emot det stöd som erbjuds. På gymnasienivå är det inte ovanligt att timmar utanför lektionstid inte framstår som lockande för elever. Man kanske jobbar eller så vill man inte gå i skolan mer än vad som verkligen är nödvändigt. Många pedagoger står uppgivna och väntar på elever som man tänkt hjälpa men som inte dyker upp. Frågebatteriet nedan är till för att ta reda på vad som verkligen ligger bakom tankar om att inte gå på stödtimmar, till exempel ”mattestuga”. Andemeningen i samtalet med eleven måste vara att hitta en lösning som funkar för både skolan och eleven genom att bygga tillit. Tryck gärna på att stödtimmen är till också för att se när eleven faktiskt kan något. När du har samlat ihop dina svar från eleven så kan det vara så att du inte vet vad du ska göra med all information. Det finns inga genvägar eller magiska formler som plötsligt löser allt.

Related: