Otillräckligt stöd för att knäcka läskoden Att svenska elevers läsförståelse försämrats rejält de senaste åren är ingen nyhet. En orsak som ofta lyfts fram är att stödinsatserna sätts in för sent. Det är något som bekräftas i den undersökning som Lärarnas Riksförbund, En läsande klass och Läsrörelsen presenterar i dag. 54 procent av mellanstadielärarna och 44 procent av lågstadielärarna svarar i undersökningen att elever med behov av stöd får det i liten eller mycket liten utsträckning. – Det är tyvärr så många lärare som vittnar om att elever som behöver extra stöd inte får det. Enligt läroplanen för 2011 ska lärarna jobba med lässtrategier för att öka elevernas läsförståelse. – Det visar att statliga satsningar inte matchas från huvudmannens sida. Att få stöd hemifrån i läsandet är viktigt. – Vi måste uppmuntra föräldrar att inte sluta läsa med sina barn. I mars presenterade regeringen ett nytt kunskapsmål för skolan som innebär att alla elever ska kunna läsa och förstå enklare texter efter årskurs ett. Är det ett rimligt mål?
Hjälp av Datorn | Dyslexitips.se För dig som är dyslektiker finns anpassade böcker På Legimus kan du söka och låna anpassade böcker. Bakom webbplatsen står Myndigheten för tillgängliga medier. Du kan efter att du skaffat konto hos dem ladda ned böcker i ljudformat med text och utan text. Böckerna går naturligtvis också att läsa/lyssna på i Ipad via Legimus Appen. klicka på länken nedan www.legimus.se Hjälpmedel för pc & macdatorer Talsyntes är att jämföra med ett par glasögon för en dyslektiker. Med hjälp utav talsyntesen så behöver läsningen inte längre vara något problem för dig som har det svårt med läsning. TorTalks egen beskrivning utav sitt program TorTalk är en skärmläsare för pc.Den är mycket enkel att komma igång med och lätt att använda. Dyslexitips har testat Tortalk och anser det vara ett mycket prisvärt program för de dyslektiker som använder PC Det är både biligare och mera lättanvänt en något annat talsyntes prorgram för PC. Vad vi kan göra med talsyntes? I word På hemsidor LG Smart Scan
”Sakprosa lika viktig som sagor Forskaren Barbro Westlund var en av de första i Sverige som pekade ut betydelsen av hur man högläser för barnen, inte bara att man gör det. – Hur man läser är verkligen något jag vill betona. Därför är det också avgörande vilka böcker man väljer, säger hon. Barbro Westlund har lång erfarenhet av högläsning, både som förälder och lärare. När det gäller frågan om vilka böcker man ska välja, refererar Barbro till en studie i USA, där föräldrarna fick i uppdrag att läsa högt ur mer faktabaserade böcker. – Det betyder inte att man ska sluta läsa sagor. Trots att läsningen av faktaböcker har lyfts fram i den nya läroplanen för grundskolan, behandlas sakprosan ofta litet styvmoderligt av såväl lärare som föräldrar, menar Barbro Westlund, inte minst när det gäller högläsning. En förklaring är att svenska som ämne har en tradition av att fokusera på den renodlade skönlitteraturen. – Men forskningen i dag visar att det inte är så enkelt. Barn vill ofta inte heller att den som läser ändrar i texten.
Hur stöttar man elever med dyslexi och andra läs- och skrivsvårigheter? Långt ifrån alla lässvårigheter är dyslexi. Att ha lässvårigheter innebär problem i förmågan att ta till sig information genom text; till exempel via böcker, tidningar, läromedel, reklam, internatbaserad information. Vid flera sjukdomar och funktionshinder följer läs- och skrivsvårigheter. Självklart vid synskador men också vid hörselskador och dövhet. ADHD, autism och Aspbergers syndrom är diagnoser som ofta medför läs- och skrivsvårigheter. När det handlar om medfött nedsatt funktionsnedsättning utan påverkan på begåvning eller annan funktionsnedsättning, brukar läs- och skrivsvårigheten diagnostiseras som dyslexi. Man räknar idag med att cirka fem procent av Sveriges befolkning lider av dyslexi. Man kan delat upp den dyslektiska problematiken i tre grupper: Det vanligaste problemet bland dyslektiker är den bristande fonologiska medvetenheten. Det finns en stark ärftlighetsfaktor för utveckling av dyslexi. Särskilt hos redan utsatta individer är läs- och skrivsvårigheter utbredda.
EN LÄSANDE KLASS Dyslexi Dyslexi är ett språkbiologiskt handikapp som drabbar ungefär 5-8 procent av befolkningen. Forskningen inom ämnet spänner över flera ämnesområden, från biologi och genetik till psykologi och språkforskning. Tillsammans kan denna forskning ge oss en komplett bild av varför problemen uppkommer och hur vi kan göra det lättare för barn med dyslexi att lära sig läsa och skriva. Fonologi handlar om hjärnans förmåga att uppfatta språkets ljudmässiga uppbyggnad. Bristande fonologisk medvetenhet innebär att personen har svårt att skilja mellan olika närliggande ljud i språket. Dessa tre svårigheter kan alltså uppstå enskilt eller kombinerade med varandra i varierande grad. Dyslexi är till stor del ärftligt och det har forskarna vetat länge. Enligt Mats Myrbergs konsensusprojekt* (2006) finns det en rad viktiga generella faktorer i en lyckad läs- och skrivpedagogik för yngre barn med dyslexi. (pdf, 2.3 MB) Det går även att beställa broschyren från Vetenskapsrådets publikationstjänst
”Så kan svenska elevers läsförståelse förbättras” Ny avhandling. Betydelsen av vad som sker i själva undervisningen har inte lyfts upp tillräckligt i debatten efter Pisarapporten. Centralt för resultaten i alla ämnen är läsförståelse. Det goda exemplet Kanada visar att svensk undervisning i läsförståelse kan bli bättre på flera avgörande punkter, bland annat hur läsförståelse förmedlas och att feedback kan användas i båda riktningarna mellan lärare och elever, skriver Barbro Westlund. Vad som är problemen i den svenska skolan och hur den svenska skolan ska förändras har blivit en av de riktigt heta debattfrågorna i Sverige. Särskilt efter PIRLS-resultaten i december 2012 och Pisa-resultaten i december 2013, som båda visade en stark negativ utveckling för svenska elevers resultat i läsförståelse, det vill säga både för elever i fjärde skolåret och för 15-åringar. • Behovet av ett mer utvecklat professionellt språk inom området läsförståelse i den svenska skolan. • Viktigt att veta hur man aktivt undervisar i läsförståelse.
Kreativ presentation på flera språk! När man jobbar med nyanlända är en vanlig övning att man får träna på att presentera sig. Det gemensamma för eleverna är att de är nya i Sverige och behöver träna på att presentera sig på svenska. Den här övningen är skapad utifrån inspiration av en bild på ett pyssel som jag såg på Pinterest. Övningen jag skriver om här är en enkel övning som uppskattas av elever och även lärare som jag har delat med mig till. Arbetsgång Övningen som jag beskriver här är upplagd från att gå från det muntliga till det skriftliga och tar cirka tre lektioner: Gemensam talövning.Gemensam och individuell skriftlig övning.Läsa instruktioner och för att skapa din personliga presentation.Presentera dig på flera språk utifrån skriftlig presentation.Gemensamma samtal om hur ordföljden blir på svenska jämfört med de språk som finns representerade i klassen.Jobba med verben i instruktionen, digital lucktext på instruktionen. Talövning Jag säger: Jag heter Hülya, Vad heter du? Skriftlig övning Nästa lektion Pyssel Skriver
Sju punkter för att få pojkar att läsa! LitteraturMagazinet Debatt Barn gör som deras föräldrar gör! För att få barn att läsa måste deras föräldrar och andra vuxna börja läsa. – Det är sant att pojkar läser mindre och sämre än flickor, men det är framför allt sant att de läser andra texter, andra genrer och på andra sätt, säger hon. Hon slår ett slag för att omvärdera vad pojkar underförstått "bör" läsa. Här nedan har hon sammaställt ett sju-punktsprogram för att få pojkar att läsa mer. Barn gör som deras föräldrar gör och framför allt gör barn som föräldrar av samma kön gör. Råden är applicerbara oavsett kön, MEN Kåkå Olsen valde att skriva särskilt om pojkar därför att: Pojkar läser, statistiskt, mindre och sämre än flickor. Vill du läsa mer om pojkar och litteratur så finns Kåkå Olsens masteruppsats tillgänglig här. –Alla vinner på att vi vidgar definitionerna av vad som är läsning och vad det innebär att läsa, avslutar hon.
"Läsförståelsestrategier får inte bli en receptbok" För tio år sedan fick Barbro Westlund Utbildningsakademins stora pris för sin nytänkande undervisning i arbetet som lågstadielärare. Efter en tid som lärarutbildare beslutade hon sig för att disputera. Strax före jul lade hon fram sin avhandling ”Att bedöma elevers läsförståelse – en jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår” vid Stockholms universitet. – Lärare behöver tillgodogöra sig och använda ett professionellt språk om vad läsförståelse är. Läsförståelse är så mycket mer än summan av dess ingående delar. Istället för att eleverna ska ta fullt ansvar för sin förståelse av olika texter redan från början behöver de få vägledning av läraren, för att sedan successivt kunna ta ett allt större ansvar. – Att undervisa i läsförståelse innebär inte att eleverna ska lämnas åt sig själva och svara på frågor om en läst text. – Strategierna är enbart de mentala verktyg som används på ett flexibelt sätt för att skapa förståelse.
Läskonferensen i Stockholm och Barbro Westlunds brandtal I fredags hade jag den stora äran att få föreläsa på en Läskonferens i Stockholm. Före mig på scenen var Barbro Westlund som i sin egenskap av forskare höll ett brandtal kring riskerna med strategiundervisning och faran med projekt som "En läsande klass". Risken är stor menade hon att pedagoger tar den enkla vägen och ser "En läsande klass" som en receptbok. Att man följer lektionsplaneringar utan att reflektera över det man gör. Att pedagoger befinner sig i "the comfort zone" och vi i framtiden kommer att se elever som blir sittande med övningar och stenciler istället för att samtala om text på djupet. - Att undervisning i läsförståelse blir en isolerad färdighetsträning. Westlund berättade om fallgroparna och menade att det inte finns EN läsförståelsemodell och inte EN forskning. Jag håller med Barbro Westlund i mycket och jag förstår hennes oro men vi har aldrig någonsin sett "En läsande klass" som en receptbok och hoppas verkligen inte att pedagogerna runt om i landet ser det så.
Reciprok undervisning - modell för läsförståelse Reciprok undervisning (Reciprocal Teaching, RT)utgår från forskarna Palinscar & Browns studier. De önskade hitta ett undervisningsprogram som hjälpte svaga läsare genom att göra som ”expertläsare gör” för att kontrollera sin förståelse. Denna metod har visat sig framgångsrik och utvecklande för både svaga och goda läsare. Reciprok (ömsesidig undervisnig)innebär att lärare och elev turas om att vara samtalsledare i smågrupper, en vägledd diskussionsteknik där den som är lärare synliggör omedvetna processer genom att undervisa om dessa. Fyra huvudstrategier används i metoden, dessa är: • Att förutspå handlingen/ställa hypoteser • Ställa egna frågor • Klargöra otydligheter • Sammanfatta texten med egna ord En elevvänlig tolkning av metoden för mindre barn: 1. Från Barbro Westslunds bok Att undervisa i läsförståelse Film som går igenom de fyra huvudstrategierna för metoden samt visar hur metoden används för lite yngre barn. Film som visar äldre elever som använder metoden.