background preloader

3 steg « Så löser du läs och skrivsvårigheter

3 steg « Så löser du läs och skrivsvårigheter
Att det inte skulle vara naturligt för människan att läsa och skriva och därför skulle strävanden att lära sig läsa och skriva, vara förenade med presumtiva svårigheter, är naturligtvis inget annat än dumheter. Kommunikation är något av det mest grundläggande och naturliga som finns hos människan. Läsa och skriva är bara ett annat sätt att kommunicera. Alla kan lära sig att läsa och skriva! Till en början med kanske några av oss har lite större problem än andra när alla ord inte stavas som de låter, och när alla ljud inte har någon direkt motsvarighet bland bokstäverna. Min blogg har blivit en liten Odyssé i 3 mycket grundläggande steg, men vart och mycket effektivt, som jag själv använt för att hjälpa min dotter att komma i kapp i skolan och att lära sig att läsa. 1. 2. ( Är det till exempel ryska eller grekiska, måste man naturligtvis lära sig det alfabetet först.) 3. Håll till godo och lycka till!

http://rolfbergdahl.wordpress.com/3-steg/

Related:  DyslexiLäsning

Hur stöttar man elever med dyslexi och andra läs- och skrivsvårigheter? Långt ifrån alla lässvårigheter är dyslexi. Att ha lässvårigheter innebär problem i förmågan att ta till sig information genom text; till exempel via böcker, tidningar, läromedel, reklam, internatbaserad information. Vid flera sjukdomar och funktionshinder följer läs- och skrivsvårigheter. Självklart vid synskador men också vid hörselskador och dövhet. Otillräckligt stöd för att knäcka läskoden Att svenska elevers läsförståelse försämrats rejält de senaste åren är ingen nyhet. En orsak som ofta lyfts fram är att stödinsatserna sätts in för sent. Det är något som bekräftas i den undersökning som Lärarnas Riksförbund, En läsande klass och Läsrörelsen presenterar i dag. 54 procent av mellanstadielärarna och 44 procent av lågstadielärarna svarar i undersökningen att elever med behov av stöd får det i liten eller mycket liten utsträckning. – Det är tyvärr så många lärare som vittnar om att elever som behöver extra stöd inte får det. Och det trots att vi vet att ju tidigare eleven får extra stöd för att knäcka läskoden, desto bättre blir förutsättningarna för hela skolgången, säger Bo Jansson, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Stort intresse för intensivträning vid läs- och skrivsvårigheter Ulrika Wolff har lett en interventionsstudie som visar på lovande resultat för elever med fonologiska svårigheter. Eleverna fick arbeta 40 minuter per dag under en intensivperiod på tolv veckor enligt ett strukturerat program. De jämfördes med en kontrollgrupp som fick traditionell specialundervisning. Eleverna i interventionsgruppen presterade bättre på lästester, och ett år efter interventionen så kunde man fortfarande se kvarstående effekter. - Det dryga hundratalet elever som deltog hade valts ut utifrån en större screening på ungefär 2 200 elever.

”Sakprosa lika viktig som sagor Forskaren Barbro Westlund var en av de första i Sverige som pekade ut betydelsen av hur man högläser för barnen, inte bara att man gör det. – Hur man läser är verkligen något jag vill betona. Därför är det också avgörande vilka böcker man väljer, säger hon. Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi får ofta inte den likvärdiga utbildning som de har rätt till. Nästan alla granskade skolor behöver utveckla arbetet med att anpassa undervisningen. Det visar Skolinspektionens kvalitetsgranskning ”Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i grundskolan”. Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi är en form av dold funktionsnedsättning som ofta ger stora problem att stava och läsa med flyt och förståelse. Det kan också vara svårt att uppfatta helheten i längre texter.

”Så kan svenska elevers läsförståelse förbättras” Ny avhandling. Betydelsen av vad som sker i själva undervisningen har inte lyfts upp tillräckligt i debatten efter Pisarapporten. Centralt för resultaten i alla ämnen är läsförståelse. Det goda exemplet Kanada visar att svensk undervisning i läsförståelse kan bli bättre på flera avgörande punkter, bland annat hur läsförståelse förmedlas och att feedback kan användas i båda riktningarna mellan lärare och elever, skriver Barbro Westlund. Vad som är problemen i den svenska skolan och hur den svenska skolan ska förändras har blivit en av de riktigt heta debattfrågorna i Sverige.

Dyslexi-hjälp saknar ofta forskningsstöd 21 augusti kl 12:10 - Vetandets värld Det finns en många läs och skrivinsatser som man prövar ute på skolorna. Men vid en genomlysning visade det sig att det finns bara en metod som har vetenskapligt stöd, enligt Stefan Samuelsson, professor i specialpedagogik vid Linköpings universitet. Linköpings universitet. Tillsammans med en grupp forskare har Stefan Samuelsson på uppdrag av SBU – statens beredning för medicinsk utvärdering- gått igenom över 12 000 studier om forskning om dyslexi. Genomgången visar att det finns en metod som fungerar för att utveckla läsningen hos barn med dyslexi. Sju punkter för att få pojkar att läsa! LitteraturMagazinet Debatt Barn gör som deras föräldrar gör! För att få barn att läsa måste deras föräldrar och andra vuxna börja läsa. "Ställ inte krav på barn och ungdomar och deras läsning som du inte kan leva upp till själv." Det anser Kåkå Olsen som skrivit en masteruppsats om pojkars läsning vid Lunds universitet. – Det är sant att pojkar läser mindre och sämre än flickor, men det är framför allt sant att de läser andra texter, andra genrer och på andra sätt, säger hon.

Nytt typsnitt lättare att läsa för dyslektiker Ett typsnitt som sätter läsbarhet före estetik var målet när Christian Boer formgav Dyslexie. Med olika långa staplar och kursiva drag är typsnittet lättare att läsa för dyslektiker. Den nederländske formgivaren Christian Boer har själv dyslexi. Ofta upplever han att bokstäverna ställer sig upp och ner eller vänder sig åt fel håll när han läser. Typsnittet Dyslexie är hans sätt att skapa en så gynnsam läsmiljö som vanligt. "Läsförståelsestrategier får inte bli en receptbok" För tio år sedan fick Barbro Westlund Utbildningsakademins stora pris för sin nytänkande undervisning i arbetet som lågstadielärare. Efter en tid som lärarutbildare beslutade hon sig för att disputera. Strax före jul lade hon fram sin avhandling ”Att bedöma elevers läsförståelse – en jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår” vid Stockholms universitet. – Lärare behöver tillgodogöra sig och använda ett professionellt språk om vad läsförståelse är.

Viktigt upptäcka dyslexi tidigt Översättning till Lättläst och teckenspråk publiceras inom kort. Idag inleds dyslexiveckan, med flera olika arrangemang runt om i landet. Niklas Hyland, journalist och tv-producent som låg bakom Utbildningsradions serie Dysseleksi – blind, blåst och bortgjord, har själv dyslexi och vet hur viktigt det är att få rätt stöd. – För mig personligen handlade stödet om att få hjälp att hitta en bra studieteknik, säger han. Niklas tror att den viktigaste faktorn till framgång är ett samarbete mellan flera vuxna personer kring eleverna.

Läskonferensen i Stockholm och Barbro Westlunds brandtal I fredags hade jag den stora äran att få föreläsa på en Läskonferens i Stockholm. Före mig på scenen var Barbro Westlund som i sin egenskap av forskare höll ett brandtal kring riskerna med strategiundervisning och faran med projekt som "En läsande klass". Risken är stor menade hon att pedagoger tar den enkla vägen och ser "En läsande klass" som en receptbok. Att man följer lektionsplaneringar utan att reflektera över det man gör.

Related: