background preloader

En sko på vägen

En sko på vägen
I somras åkte familjen till havet för en utflykt. Halvvägs passerade vi en sko som tilldrog vår uppmärksamhet och nyfikenhet. Tillsammans började vi spåna vad den gjorde där, vem som var dess ägare och hur länge den hade legat där. Vi pratade om vad som var mest sannolikt, men tillät fantasin skena iväg till de mest absurda och läskigaste historierna. På vägen hem bestämde jag mig. Ligger den kvar ska den fotas. Pallnit och snabbt ut ur bilen. Autentiska uppgifter blir oftast de bästa. Jag berättar min lilla sommaranekdot om utflykten och den ensamma skon. Vem är skons ägare? Eleverna får därefter berätta sina ”skohistorier” för resten av klassen. Ramen är bestämd. Del 1: På morgonen, i en bilDel 2: Efter lunch, vid havetDel 3: På kvällen, i skogen Novellen ska antingen börja eller sluta med…. Har du också tagit något foto under sommaren som kan användas i undervisningen?

https://fredrikarboga.wordpress.com/2017/08/11/en-sko-pa-vagen/

Related:  Usingskrivning

Resan – Årskurs 3 ASL inspirerande arbete – hela paketet Då vi precis är i avslutet på vår resa, så tänkte jag i det här inlägget presentera hela upplägget. Hur tankarna är bakom det och vad som ingår i hela Resan. Ett omfattande inlägg där jag försökt beskriva rätt detaljerat hur arbetet fungerar. Jodå, det blir ett långt inlägg Bakgrundstankar:

Skriva dialog – Anna Gable Dagens skrivtips handlar om dialog, och anföringstecken. Bara för att förvirra finns det två metoder att markera dialog, citattecken och talstreck även kallade replikstreck (gemenligen kallade fnuttar och pratminus). (Vän av ordning påpekar säkert nu att man även kan ha måsvingar, alltså: « men dessa är så ovanliga och hanteras som citattecknen, så jag lämnar dem därhän.) Dialog och anföringssats För att förstå vad jag pratar om nedan kan det vara bra att kunna två termer: dialog och anföringssats. Dialog är det som någon säger, alltså: ”Det blir fint väder i dag.” Arbetsuppgifter kopplade mot Europeisk språkportfolio – Min undervisning Om ni använder er av Europeisk språkportfolio i er undervisning i språk så har jag tips på en sida där ni kan hitta material på den nivå eleverna befinner sig, dvs A1, A2, B1 och B2. Sidan hittar ni British Council och den är sorterad efter förmågorna (skills). Nedan ser ni vad varje nivå motsvarar för årskurs; nivå A1-A2 ska du ha nått till i slutet av år 6 och nivå B1/B2 år 9, som motsvarar nivå 5. Det kan jämföras mot att det andraspråk eleverna läser i grundskolan är satt till nivå 2, dvs B2 och SVA som ligger på B2 i år 9.

Planera för svårigheter så får du fler att lyckas! Tänk dig en solig försommardag vid en sjö. På stranden trängs tonåringarna för att utföra ditt uppdrag, att ta sig över till den andra stranden. Du har undervisat dem grundligt i all teori, det har torrsimmats, övats rörelser och teknik, precis som du har gjort med så många andra klasser genom åren. Pang! Startskottet går, eleverna slänger sig i vattnet och är på väg. Efter några minuter ser du resultatet; snabbsimmarna springer glädjestrålande upp ur vågorna, efter en stund kommer en hel hög ungdomar som klarat av uppgiften och ytterligare lite senare hasar sig några trötta upp på stranden.

Nyckelbegrepp - Svenska NaTe Din presentation av ett ämne bör vara fyllig och leda fram till en diskussion som håller sig till ämnet. Den ska ge läsaren förtroende för din text. RedogöraAtt redogöra för ett problem eller innehållet i en text innebär att du ska gå igenom och redovisa dess huvuddrag. Du ska ta med det viktigaste – men du måste inte ha samma ordning som i källan. ReflekteraAtt reflektera innebär att noga tänka igenom en fråga. När man reflekterar betraktar man något ur olika aspekter, att man läser mellan raderna, kan se samband och tolka självständigt.

Tillägg till Chrome som underlättar ditt lärarjobb Jag hoppas att du har övergett webbläsaren (det du klickar på när du öppnar internet) Internet Explorer och nu använder en modernare webbläsare. Tyvärr envisas de flesta IT-avdelningar med att Internet Explorer är det som ska vara förinstallerat. Personligen använder jag nästan alltid Chrome. Att använda Chrome har många fördelar. Framförallt gillar jag de tillägg som finns och som underlättar mitt arbete. Struktur: Skriv, byt, matcha – Kooperativt Lärande I denna struktur ska eleverna skriva förklaringar till bilder/begrepp och sedan lägga ut dessa på bordet med korten i mitten. Andra elever får sedan tillsammans lista ut vilka bilder som passar med vilka meningar. Strukturen är elevaktiv med skrivande, läsning och kommunikation i par och utvecklar elevernas begreppsförmåga. Dela eleverna i heterogena par.Dela ut kort till paren.Eleverna Turas om; de diskuterar med varandra och Turas om att skriva förklaringar till varje kort.Paret diskuterar och kontrollera att korten stämmer överrens med deras förklaring.Eleverna blandar korten och placerar dem i mitten av bordet.Paret rotera till nytt bord.Paret läser förklaringarna, diskuterar med varandra och placera rätt kort vid rätt förklaring.Läraren kontrollerar (eventuellt)Paret roterar till ett nytt bord. Variant

RESAN FacebookTwitterGoogle+Pin ItBuffer Lärarhandledning – resan del 1 Resan – schema 1Kaptenens logg 1Lastlistan Lärarhandledning – resan del 2Kaptenens logg del 2Kaptenens logg del 2 – markeradResan – schema del 2 "Writing prompts" som stöd för skrivandet Har dina elever svårt för att komma igång med skrivande eller vill de bara träna sig på att utveckla sitt skrivande? Då kan en fördel vara att använda sig av olika börjor eller sk writing prompts. Det finns hur många olika som helst om du söker. Jag tänkte tipsa lite kort i detta inlägg om de som jag provat med mina elever. Skrivandet blir ganska kravlöst samtligt som eleverna tränar på sin skriftliga förmåga – en förmåga många behöver utveckla mer. Lärande i cirkelmodellen – Kooperativt Lärande Kooperativt Lärande (KL) passar väldigt bra att använda tillsammans med genrepedagogik och cirkelmodellen. Cirkelmodellen är en modell som utgår från Vygotskijs proximala utvecklingszon – att det som görs med hjälp idag kan göras själv imorgon. Gibbons (2006) skriver om hur lärare med hjälp av stödstrukturer (scaffolding) kan hjälpa eleverna att utvecklas. Gibbons beskriver vidare hur man med hjälp av cirkelmodellen kan bygga upp elevernas kunskap på ett sätt så att de till slut klarar av det själva. Cirkelmodellen består av fyra faser.

Att bygga upp en berättande text Idag har vi repeterat hur man bygger upp en berättande text. Vilka delar ska vara med? Först fick vi tre små texter som vi skulle lista ut vad vi skulle göra med. Vi förstod nästan på en gång att det skulle bli en saga. Vi la textdelarna i rätt ordning. How do we get there? - Mia Smith När mina 7or självskattade sig utifrån checklistan i ESP upptäckte jag att en förmåga stack ut. “Jag kan fråga om eller tala om hur man hittar till en plats.” Här var det många som skattade sina kunskaper något lägre än övriga förmågor. Ett tydligt tecken att det här är något jag bör plocka in i undervisningen. Sagt och gjort, jag planerade upp området How do we get there?. Tanken var att göra det ganska kort och enkelt, men området fick mer didaktiskt djup än jag anade under planeringsfasen.

302 Moved Temporarily Språket är det viktigaste redskapet för lärande. Innehåll och strukturer i texter skiljer sig från ämne till ämne. Därför behöver lärare i alla ämnen utveckla strategier och kompetenser som rör undervisning om skrivande och texter i sina undervisningsämnen. Modulen syftar till att stödja lärare i att utveckla undervisningen så att eleverna får möjlighet att skriva i alla ämnen. En central utgångspunkt är att skrivande främjar elevernas kunskapsutveckling. Planering – Förbjuden kärlek Hur kan en planering se ut? Den mycket intressanta diskussionen fördes i en FB-grupp häromdagen. Det finns såklart lika många förslag som det finns lärare. Det är många saker som kanske är viktigare, till exempel undervisningens innehåll, men hur planeringen ser ut är intressant ur både ett lärande- och elevperspektiv.

Related: