Klimat- Hållbar utveckling i skolan Tipping point ahead Tecknad film om "The tipping point in climate change" Engelskt tal med eller utan svensk text. Tipping point >> Klimat-X Läromedel framtaget av Mats Areskoug och Margareta Ekborg på Malmö högskola. Klimat-X >> Håll Sverige Rent - material och inspiration kring tema Klimat och Energi Håll Sverige rent har två guider kring Klimat, dels för åk 1-6 och dels för åk 6-9 Åk 1-6: Denna guide är tänkt att fungera som en vägledning och ge en röd tråd till hur undervisning i klimat och energi kan struktureras. Åk 6-9:Ett ämnesövergripande utbildningsmaterial för pedagoger i hållbar utveckling med inspirerande bildmaterial! Tema Klimat och Energi >> CO2nnect är utformat för att bidra till ett lärande som ger elever de färdigheter och skapar de attityder och den medvetenhet som de kommer att behöva, samtidigt som de tillägnar sig kunskap får en djupare förståelse kring problemställningarna. CO2nnect >> Läromedel Klimat >> Klimatet i hetluften >> Lärarhandledning >> Klimatkontot >>
Arctic stronghold of world’s seeds flooded after permafrost melts | Environment It was designed as an impregnable deep-freeze to protect the world’s most precious seeds from any global disaster and ensure humanity’s food supply forever. But the Global Seed Vault, buried in a mountain deep inside the Arctic circle, has been breached after global warming produced extraordinary temperatures over the winter, sending meltwater gushing into the entrance tunnel. The vault is on the Norwegian island of Spitsbergen and contains almost a million packets of seeds, each a variety of an important food crop. But soaring temperatures in the Arctic at the end of the world’s hottest ever recorded year led to melting and heavy rain, when light snow should have been falling. “A lot of water went into the start of the tunnel and then it froze to ice, so it was like a glacier when you went in,” she told the Guardian. But the breach has questioned the ability of the vault to survive as a lifeline for humanity if catastrophe strikes.
Gustafssons SO: Klimat, klimatzoner och klimatförändringar. Del 1 av 2 Efter att ha skrivit fyra inlägg om stöd i undervisningen tänker jag fortsätta med att ge exempel på hur ett arbetsområde kan utformas där det här stödet finns med. I geografi ska vi jobba med klimat och klimatförändringar, ett arbetsområde som är både aktuellt och viktigt. Jag har utarbetat ett arbetssätt som fungerar bra för mig och som är både språk- och kunskapsutvecklande och tänkte dela med mig av det till er som läser. Jag kommer att beskriva planeringen i två inlägg där detta första inlägg introducerar arbetsområdet och tar upp planeringen om klimat och klimatzoner. Jag använder mig av läroboken SOS – geografi ämnesboken från Liber. Det centrala innehållet som tillhör detta moment är: De kunskapskrav som tillhör detta moment är (utifrån skrivningarna om E): Men då till planeringen Fråga eleverna varför vi har olika årstider. Fråga sedan eleverna varför vi har olika klimat. Nästa steg är att gå in på klimatzoner. Material:
Suomen muuttuva ilmasto - ilmasto-opas.fi Ilmastonmuutoksen seurauksena Suomen lämpötilat nousevat, sademäärät kasvavat, lumipeiteaika lyhenee ja myös routaa on aiempaa vähemmän. Lisäksi Itämeren pinta nousee ja jääpeite kutistuu. Laskelmien mukaan ilmasto näyttää muuttuvan enemmän talvella kuin kesällä. Suomen ilmaston ennustetaan muuttuvan enemmän talvella kuin kesällä Suomen lämpötila nousee tulevaisuudessa enemmän ja nopeammin kuin maapallolla keskimäärin . Lämpötila kohoaa Etenkin talvilämpötilat kohoavat . Sademäärät kasvavat Etenkin talvipuolella vuotta sateet lisääntyvät , ja tulevat yhä useammin vetenä .Kesällä rankkasateet voimistunevat enemmän kuin keskimääräiset sateet.Talvella ja keväällä pisimmät sateettomat jaksot lyhenevät jonkin verran. Myrskytuulissa tapahtuu muutoksia Lumipeite ja routa vähenevät Lumipeiteaika lyhenee.Lumen vesiarvo ja paksuus vähenevät.Routaa on nykyistä vähemmän. ,Lauhojen ja sateisten talvien aikana maaperä on usein märkä ja sen kantavuus on huono . Pilvisyys lisääntyy ja auringonpaiste vähenee
Klimatanpassningsspelet | SMHI Klimatanpassningsspelet handlar om att rusta den fiktiva staden Väderköping och dess omgivningar för ett förändrat klimat. Här får du lära dig mer om hur klimatet påverkar vårt samhälle och hur man kan hitta lösningar. Det ger träning i att förstå komplexa sammanhang, förmåga att analysera och lösa problem. Du kan spela på webben eller i Minecraft-miljö. Det går att välja mellan svenska och engelska som språkversioner. Spela på webben Webbspelet, som är fritt tillgängligt, är självinstruerande och enkelt att komma igång med. Till Klimatanpassningsspelet på webben Spela i Minecraft Här krävs nedladdning av programvara. Så laddar du hem spelet i Minecraftmiljö Play in English Follow the link below to get to the English web version of the game. Vi har utvecklat spelet Klimatanpassningsspelet har utvecklats av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI i samarbete med Linköpings universitet och med gymnasielärare.
Ta tempen på klotet - testa din kunskap - SVT Nyheter Smältande glaciärer, stigande havsnivåer, en temperatur som höjs. Den globala uppvärmningen är en av vår tids ödesfrågor. Den genomsnittliga temperaturen på jorden har stigit sedan 1850. Det påverkar bland annat vädret och havsnivån vilket i allra högsta grad påverkar både människor, djur och växtriket. Hur mycket tror du temperaturen har stigit med sedan 1850? Dra i grafiken och gissa. Isen på Arktis har i många år varit lika stor som Australien. Hur mycket mindre har Arktis blivit sedan 1979? Den stigande havsnivån gör att det blir allt vanligare med översvämningar i kustområden både i Norden och globalt sett. Hur mycket har havsnivån stigit sedan 1900? FN:s klimatpanel har arbetat hårt för att få ner användningen av fossila bränslen globalt, och visst har det gett resultat. Hur många gånger större var investeringarna i förnyelsebar energi år 2015 jämfört med år 2004? Sverige har i enighet med EU-beslut åtagit sig att höja sin användning av förnyelsebar energi till 49 procent till år 2020.
Life on Earth is getting a major redistribution, and the consequences are serious Last year in Paris, for the very first time, English sparkling wine beat champagne in a blind tasting event. Well established French Champagne houses have started buying fields in Britain to grow grapes, and even the royal family is investing in this new venture. At the same time, coffee-growing regions are shrinking and shifting. Farmers are being forced to move to higher altitudes, as the band in which to grow tasty coffee moves up the mountain. The evidence that climate change is affecting some of our most prized beverages is simply too great to be ignored. Dramatic examples of climate-mediated change to species distributions are not exceptions; they are fast becoming the rule. These changes are already having serious consequences for economic development, livelihoods, food security, human health, and culture. Species on the move Species have, of course, been on the move since the dawn of life on Earth. Why does it matter? Knock-on effects Winners and losers
Malena Ernman: 11 tips - så kan DU rädda klimatet 1. Åk mindre bil Bild: Gorm Kallestad/scanpix Bäst är ingen bil alls. Näst bäst är att använda sin befintliga bil så lite som möjligt. Elbilen finns idag och fungerar hur bra som helst. Gillar du det vi gör? 2. Kan du inte bli vegan, bli vegetarian (som jag). 3. Twitter styr nyhetsflödet och nyhetsflödet styr opinionen, vare sig vi vill eller inte. Att sluta äta kött är att skapa opinion. 4. Bild: Henrik Montgomery / TT Helst vind och solel. 5. Skaffa solpaneler eller hyr ut ditt tak till ett elbolag om du har möjlighet. 6. Bilder: Henrik Montgomery / TT Köp bara kläder och saker du behöver. 7. För väldigt många svenskar är flygandet vårt i särklass största klimatavtryck. 8. Klimatkrisen innebär också oändliga möjligheter. 9. Gör allt det enkla och självklara som ingen enda människa kan motsätta sig. 10. Bild: Fredrik Sandberg / TT Byt till grönt sparande. 11. Kom ihåg att de verkliga miljöhjältarna inte är sådana som jag. De verkliga miljöhjältarna finns överallt.
Ilmari-oppituntimateriaalin sisältö Sisältö on mitoitettu 90min mittaiselle tunnille. Aloitus Osion kesto: n. 20 min. Moi kaikille, minun nimeni on xxxx ja olen täällä nyt muutaman suomalaisen ympäristöjärjestön edustajana. Mitä teidän opettajanne on sanonut, että tällä tunnilla tehdään? Okei. Kertokaa te kuitenkin ensin, keitä olette. sanoo nimensä lisäksi jonkin Euroopan ulkopuolella olevan maan. Minä aloitan, olen Pinja niin kuin Paraguay. Hyvä, kiitos. Mieti 3 asiaa, jotka sinulle tulevat mieleen sanasta tulevaisuus. Mieti aikaa enintään kahdenkymmenen vuoden päähän, kun olet vähän yli kolmekymppinen. Venni Tämän tunnin päähenkilö on tässä [näyttää kuvan dialta]. Nyt Venni on lähdössä matkalle tutustumaan erilaisiin ihmisiin, jotka ovat tehneet tulevaisuuden kannalta kiinnostavia ratkaisuja. Koska Venni on samanikäinen kuin te, luultavasti ajattelette monista asioista samaan tapaan kuin hän. miettii tulevaisuudesta. Aurinkopaneeleja Nigeriassa Osion kesto: n. 12 min. “Ne on meidän aurinkopaneelit”, Delia sanoo. Ryhmätehtävä
Rätt diet för den klimatoroliga Just nu figurerar en rad olika sätt att räkna på livsmedels klimateffekter och många gamla sanningar är inte så självklart sanna. Ekologiska odlingar gör av med större marker än traditionell odling, det krävs fler portioner av grönsaker än av kött för samma näringsvärde och transporter kan vara miljövänligare än att odla känsliga grönsaker i växthus nära. Dessutom är de riktigt stora miljöbovarna matsvinnet och hur jordbruket och transporterna bedrivs, så det är lätt att misströsta som enskild konsument. Men finns det några bra knep för den som vill vara klimatsmart i sin kosthållning? Enkla råd Line Gordon, hållbarhetsforskare och chef för Stockholms Resilience center, bästa råd är att inte krångla till det. 1) Kött – ät mindre mängder. Kött-, ägg- och mjölkproduktion gör av med 70 procent av all jordbruksmark globalt. 2) Frukt- och grönsaker – välj hårda grödor i säsong, som växer i fält eller i träd. Kål och äpplen är bra exempel. 4) Fisk och skaldjur – inget som trålas.
What's Really Warming the World? Climate deniers blame natural factors; NASA data proves otherwise Climate scientists tend not to report climate results in whole temperatures. Instead, they talk about how the annual temperature departs from an average, or baseline. They call these departures "anomalies." The simulation results are aligned to the observations using the 1880-1910 average.
Rapport: Mer plast än fisk i haven år 2050 | SVT Nyheter – Jag välkomnar att nya siffor tas fram. Det belyser verkligen vilken absurd situation vi har och att något måste göras omgående för att minska tillförseln, säger Mårten Wallberg, vice ordförande på Naturskyddsföreningen. Det är välgörenhetsorganisationen Ellen MacArthur Foundation som i dag presenterade de nya siffrorna under Världsekonomiskt forum i schweiziska Davos. Enligt rapporten har produktionen av plast ökat från 15 miljoner ton år 1964 till 311 miljoner ton år 2014. Dessutom används 95 procent av plastförpackningar bara en gång. – Som det framgår i rapporten är förpackningsindustrin den stora boven. Om människan fortsätter att sprida plast i naturen i samma takt som vi gjort de senaste decennierna kommer haven att bestå av mer plast än fisk år 2050 står det i rapporten. – Rapporten utgår från att det kommer att finnas lika mycket fisk år 2050 som i dag. Europeiska länder är bättre på att återanvända plast än övriga i världen, något som är avgörande för nedskräpningen av haven.
What the World Would Look Like if All the Ice Melted De har ställt om sina liv för klimatet Lämnade kontorsjobbet i USA för minihus En barndomskärlek förde Eliza Roxendal till Stjärnsund och ett helt nytt liv närmare naturen. Hon lämnade ett kontorsjobb i USA för självhushållning och hårt arbete. Sedan tre år tillbaka bor hon och maken David i ett minihus med dass och vatten på dunk. Men huset är välordnat som en husvagn och har nedfällbar tv och hembyggd köksfläkt. – Jag ville vara mer självförsörjande, vara utomhus mer istället för att vara fast framför en dator, närmare naturen. - Jag tror inte att alla plötsligt kan bli självförsörjande och omställning löser inte allt. – Jag försöker undvika att tänka på vart vi är på väg för det gör mig lätt deprimerad, men jag tror att den här livsstilen är på väg tillbaka. Webbutvecklaren som valde livet på landet David Roxendal lämnade livet som webbutvecklare i storstan för ett liv på landet. – Vi vill ju inte vara bortkopplade från samhället, utan att det ska utvecklas och bli mer hållbart. Miljöingenjören: ”Omställning betyder allt”