Mötessjukan på jobbet gör oss sjuka Om tre minuter i Aktuellt anses vara jättemycket tid borde samma sak gälla också under ett möte, skriver Jörgen Dyssvold. En genomsnittlig tjänsteman lägger minst en tredjedel av sin arbetstid på möten och bara hälften anses vara bra. Dåliga möten kostar svenska arbetsgivare 170 miljarder årligen, fyra gånger så mycket som den så kallade ”skenande kostnaden för sjukpenningen” vilken debatteras friskt. Att råda bot på mötessjukan skulle minska båda dessa kostnader. För många och dåliga möten gör nämligen människor sjuka, bland annat beroende på att man på grund av dem inte hinner göra arbetet under arbetstid och får ”jobba ikapp” på fritiden. Mötessjukan beror till stor del på en kombination av rättvisa och Jante. LÄS MER: Fler företag borde införa fria arbetstider Att komma till rätta med mötessjukan går men kräver en kulturförändring på flera områden. ■ Möten behöver bli kommunikation på mottagarnas villkor ■ Möten ska ha tydliga roller, syfte och mål ■ Alla behöver inte vara med
12 nya begrepp inom Educational Technology #EdTech | ExploreCurate Utbildningsvärlden är mitt i en digital omställning (som så många andra branscher) och nu börjar det gå riktigt snabbt. Det finns många nya begrepp och flera ny pedagogiska koncept att hålla reda på. Det är helt klart att utbildning och teknik skapar nya möjligheter, både för att dela och ta till sig kunskap och för nya affärsmodeller. Här har vi samlat 12 nya begrepp med tillhörande videos som gör att du kommer in i matchen. 1. 2. 3. 4. 6. 7. 8. 9. 10. 12. Källa: Educatorstechnology.com Läs mer:
”Digitaliseringen är inte något digitalt” | Lärarnas tidning Alla säger att skolledaren är viktig, ja helt avgörande för att digitaliseringen i skolan ska lyckas. Men hur gör man rent konkret? Det ville Malin Frykman visa och skrev därför en bok för att dela sin bild av processen. Med sig in i boken tog hon sina tidigare erfarenheter – som rektor på en en-till-en-skola, som regional skolutvecklare och som utvecklingsledare. – Digitaliseringen är inte något digitalt. När samhället blir alltmer digitalt måste skolan vara i takt med samhället. Börja arbetet med att skapa en samsyn på skolan utifrån styrdokumenten om vad som är skolans uppdrag. Så lyckas du med digitaliseringen Konkreta råd till skolledare Stödmaterial finns på: skolledareiendigitalvarld.se Malin Frykman har sett några gemensamma nämnare för skolledare som lyckas väl. – Man måste inte kunna allt, men man ska våga vara lärande ledare och våga göra fel. Utifrån detta bygger man den lärande organisationen mycket medvetet, så att alla drar åt samma håll.
Ett samtal med John Kotter om förändringsarbete i en snabbrörlig värld – Att leda digital transformation John Kotter är en av världens mest inflytelserika kunskapsledare[1] inom ledarskap och förändring. Med utgångspunkt i hans över 40 år långa forskning har han skrivit 18 böcker och är upphovsman till Åttastegsprocessen (8-Step Process for Leading Change). Hans bok Leading Change utsågs av tidningen Time till en av de 25 mest inflytelserika managementböckerna genom alla tider. Kotters syn på förändringsledning är också ett av fundamenten till vår arbetsmetodik, Digital Maturity Matrix. Intervjun med Kotter skedde via Skype i början av sommaren 2015. Din forskning visar att 70 procent av allt förändringsarbete misslyckas. ”De enskilt största misstagen sker i början av förändringsprocessen. Om du bara visste så många vd:ar jag träffat som tror de skapat tillräcklig sense of urgency i sin organisation.– John Kotter Hur vet man då om man har tillräcklig sense of urgency? ”Man mäter det. Vad är anledningen till att vi saknar ledare och ledarskap? ”Det är väldigt enkelt. ”Inte långt. Läs mer
Edtech förändrar världen men Sverige har inte fattat det än - Breakit För några veckor skrev jag en debattartikel till SVT Opinion om att vi borde lägga ner all barnuppfostran. Delar av artikeln redigerades bort eftersom det ansågs vara “reklam”. Jag fick inte berätta om Katarina Gospics och min egen podd som vi hittills inte tjänat en enda krona på, jag fick inte skriva om Alex&Sigges fantastiska podcast och jag fick inte skriva om Schoolido. Det gick däremot utmärkt att skriva om och länka till Ted Talks. Av detta kan vi lära oss att det är okej att göra reklam för utländska företag i SVT: kanaler, men inte svenska. Detta är förstås provocerande dumt, men så blir det när höga chefer är livrädda för att göra fel. Jag blev mest ledsen att texten om Schoolido censurerades eftersom poängen i min artikel om barnuppfostran försvann. I stället för att alla elever i en klass, framförallt i grundskolan, ska läsa samma bok exakt samtidigt kan var och en studera i sin egen takt. Du kan lära dig via film, quiz, forum med mera. För att nå detta krävs
"Elevernas behov ska styra lärarnas fortbildning" Lärare ska fortbildas i grupp, alltid utgå ifrån elevernas behov och är beroende av ett starkt och tydligt pedagogiskt ledarskap. Det är kärnbudskapet i Helen Timperleys forskning, som bland annat består av metaanalyser som hon genomfört tillsammans med kollegor på University of Auckland i Nya Zeeland, där hon är professor i pedagogik. Resultaten presenterades i boken Det professionella lärandets inneboende kraft (på svenska 2013), som snabbt fått stor spridning. – Sedan den kom har jag arbetat ännu mer med skolledare och fått insikter om vikten av att sätta upp mål för personalen, vara specifik med sina förväntningar och utarbeta en viss typ av möteskultur. Just nu jobbar jag med ledarskapspraktiker för rektorer i Australien. Jag skulle kunna skriva en ny bok om det, men den blir nog inte av, säger Helen Timperley. Hon är en efterfrågad föreläsare med fullbokat schema. Slutsatsen blev tydlig: – Lärare måste lära i grupp, en ensam lärare kan inte vända resultaten på en skola.
Nationell strategi för digitalisering av skola och förskola Skolverket lämnade den 4 april 2016 förslag på en strategi för förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet och den obligatoriska skolan till regeringen. Digitaliseringen ska bidra till att verksamheterna förbättras och effektiviseras. Alla barn och elever ska få en mer likvärdig möjlighet utveckla en digital kompetens. Strategin anger de förutsättningar och insatser som krävs för detta. Strategin omfattar förskolan förskoleklassen grundskolan grundsärskolan specialskolan sameskolan fritidshemmet För att visionen ska gälla krävs att: Läroplaner och kursplaner tydliggör uppdraget att ge eleverna adekvat digital kompetens. Förslag för att nå visionen 2022 Förskolans, förskoleklassens, skolans och fritidshemmens läroplaner och kursplaner tydliggör uppdraget att ge eleverna adekvat digital kompetens. För att nå visionen krävs insatser av många olika aktörer. Förslag på nationell strategi för digitalisering, skolan och förskolan Kontakt
Härryda kommun tilldelas Guldtrappan 2017 - Härryda kommun Digital infrastruktur i världsklass Det blev startskottet på en otrolig resa, som nu prisats med utmärkelsen Guldtrappan. Härryda kommun är inte längre bara en kommun som arbetar hårt med digitalisering – vi ligger i framkant bland alla Sveriges kommuner. En stor del i framgången har Härryda kommuns IT-avdelning, som hela tiden har stöttat den digitala satsningen och sett till att vi i dag har en digital infrastruktur i absolut världsklass. – Tittar man på de nationella strategier som Skolverket tagit fram så ligger vi väldigt bra till i Härryda kommun. Vi har exempelvis verksamhetsutvecklare på heltid i både förskola och grundskola. Förskolan sticker ut jämfört med andra kommuner En viktig del bakom juryns beslut är den digitala infrastruktur som finns i Härryda kommun, där alla våra förskolor och skolor har fiberuppkoppling och trådlösa nätverk, samt att bärbara datorer och läsplattor är en del av vardagen.
Rektors roll när eleverna får egen dator Heidi Sundelin, rektor på Hjalmar Strömerskolan i Strömsund Hjalmar Strömerskolan i Strömsund är en gymnasieskola med både högskole- och yrkesförberedande program, med cirka 330 elever. Skolan bedriver även vuxenutbildning, Sfi och en yrkeshögskola för vindkraftstekniker. – Inför budgetåret 2010 frågade våra politiker oss vad vi skulle vilja önska att göra om vi fick mer medel i vår budget, berättar Heidi Sundelin. För att öka måluppfyllelsen önskade vi oss att kunna ge alla elever en egen bärbar dator. De digitala hjälpmedlen skulle underlätta lärandet men också göra skolan mer attraktiv och öka antalet sökande till gymnasieskolan. Under hösten 2010 startade satsningen med två pilotklasser och hösten 2011 fick slutligen alla elever i årskurs 1 varsin dator. Råd till rektorer inför en-till-en-satsningar Heidi Sundelin delar gärna med sig av några råd till skolledare som planerar att införa en-till-en-lösningar på sina skolor. Stora tekniska utmaningar Pedagogiska utmaningar med it
Så får du högpresteraren att stanna – Chef.se Du kommer snart att tappa din bästa medarbetare. Och varken beröm, högre lön eller tjänstebil lär ändra på saken. Steg ett: identifiera vem som är högpresterare. Steg två: följ den här metoden. En högpresterare på jobbet kan vara upp mot 400 procent mer produktiv än en medelproduktiv medarbetare. Det skrev Karie Willyerd i Harvard Business Review nyligen i artikeln What high performers want at work. Det kan till och med vara så illa att en av fem högpresterare byter jobb inom ett halvår. Denna text är ett samarbete mellan HR-systemutvecklaren Workday och tidningen Chef. Bör ekvationen vara orsak till panik? ”Humankapitalet har aldrig varit så viktigt som i dag. Läs också: Suad Alis krönika: ”Våga tänka om – nu!” ”Samtidigt måste dagens arbetsgivare acceptera att människor byter jobb oftare i dag – det gäller i synnerhet högpresterarna”, säger hon. Så vad är då det bästa sättet att behålla högpresterare? Läs också: Googlestudie: Snällhet skapar dreamteam 1. 2. 3. 4. 5. 1. 2. 3. 4. 1. 2. 3.
Den fysiska lärmiljöns betydelse för skolans digitalisering | RISE ICT 12 May, 2017 - 17:01 Tillgången till infrastruktur och teknik är sedan länge självklara punkter när skolans digitalisering diskuteras. Nu börjar även betydelsen av kompetensutveckling och strategiskt ledarskap lyftas fram. Rummets möjligheter och begränsningar Forskningen kring hur den fysiska lärmiljön påverkar den pedagogiska användningen av it och digitala medier är fortfarande ett relativt nytt område. Det traditionella klassrummet, med kateder och svart tavla längs fram och eleverna i räta bänkrader, är en av skolans få konstanter genom åren. När klassrummet ser ut som det gör, blir det svårt att tänka om och göra nytt. Evidensbaserad design Peter Lippman, som också är arkitekt, brukar tala om att skolan borde arbeta med evidensbaserad design när lärmiljön utformas. Digitaliseringen av skolan innebär att undervisningen ska förändras för att möta de allmänna samhällsförändringarna och för att hjälpa eleverna att utveckla de kunskaper och förmågor som de behöver. Trygghet och variation
Att organisera för 1:1 och modernt lärande Ylva Pettersson är gymnasielärare och programansvarig. Foto: Ulf Jämterud Flippat klassrum skapar flexibel undervisning År 2007 inleddes ett pilotprojekt med 1:1 på Katedralskolan i Skara. – När vi fick våra första elevdatorer började vi flippa klassrummet, långt innan begreppet ens fanns, berättar Ylva Pettersson som är gymnasielärare och programansvarig för det estetiska programmet. – Vi började filma danserna och uppvärmningarna så att eleverna med lång resväg kunde ta med sig filmerna hem och öva på egen hand, fortsätter Ylva Pettersson. Behöver styra över arbetstiden När allt fler lärare började filma kursinnehåll och övningar, ökade också lärarnas behov av att kunna styra över sin arbetstid. – Våra arbetsrum har öppna dörrar och eleverna är alltid välkomna. Hon menar att om lärarna ska kunna göra bra filmer till eleverna, måste de kunna styra över sin egen arbetstid. – Istället för att styra med ramarna har vi kommit överens om att vi ska styra med utvärderingarna.
Ny forskningsrapport: Digitala lärverktyg bidrar till förbättrade skolresultat - Digitala läromedel från Digilär Start » Aktuellt » Ny forskningsrapport: Digitala lärverktyg bidrar till förbättrade skolresultat Nyligen släpptes Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) en forskningsrapport som visar att användning av digitala lärverktyg bidrar till förbättrade skolresultat inom matematik och vissa delar av språkinlärning. Störst nytta av digitala lärverktyg har lågpresterande elever. Carla Haelermans som står bakom rapporten har genomfört åtta experimentella studier på högstadieelever i Nederländerna för att undersöka hur de digitala verktygen påverkar elevernas skolresultat. Resultaten visar på statistiskt säkra effekter inom matematik och inom vissa moment i språkinlärning. Individualisering gör digitala arbetsredskap effektiva Forskningsrapporten slår fast att användning av digitala lärverktyg bidrar till förbättrade skolresultat inom matematik och vissa delar av språkinlärning. I naturvetenskapliga ämnen används datorsimuleringar som är utmärkta redskap för att skapa ökad förståelse.