background preloader

Hjärnforskare vill att skolan tänker om

Hjärnforskare vill att skolan tänker om
Kunskapen om hjärnan och lärandet exploderar just nu. Torkel Klingberg,professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet, hoppas att en ny vetenskap ska utvecklas genom att smälta samman kunskap från neurovetenskap, psykologi, pedagogik och informationsteknologi. De stora vinnarna skulle vara framtidens skolbarn. Och därmed hela samhället. – Jag vill se en ökad förståelse för var individuella skillnader kommer ifrån, och hur olika problem hänger ihop: Hur arbetsminnet ser ut, mekanismer bakom läsförståelse, varför det kan vara svårt med matematik och vad dyslexi och dyskalkyli kan bero på. Läs SvD digitalt i 3 månader utan kostnad, därefter 185 kr/mån tillsvidare. Betalsätt: Efter din kostnadsfria provperiod är uppsägningstiden en månad.

https://www.svd.se/hjarnforskare-vill-att-skolan-tanker-om

Related:  idrottHjärnan

Samling för daglig rörelse Utbildningsminister Gustav Fridolin, minister för forskning och högre utbildning Helene Hellmark Knutsson samt folkhälso- och idrottsminister Annika Strandhäll presenterade idag Samling för daglig rörelse, insatser för att fler barn och unga ska röra på sig varje dag. Det råder fullständig samsyn om vikten av att barn och ungdomar ges goda möjligheter till fysisk aktivitet. Det är bra för välbefinnandet, för folkhälsan och för skolresultaten. Ändå vet vi att barn och unga rör på sig alldeles för lite och är stillasittande en alldeles för stor del av dagen. För att komma till rätta med det här samhällsproblemet krävs en bred kraftsamling från flera aktörer. Föreläsarbanken: Anna Tebelius Bodin Anna Tebelius Bodin är pedagog, föreläsare, författare och utbildad i inlärningspsykologi vid Harvard University. Hennes föreläsningar är lika kända för sitt intresseväckande innehåll som för hennes pedagogiska sätt att beröra deltagarna. Hon har själv arbetet på grundskolan och gymnasiet och gett över 500 föreläsningar runt om i Sverige och utomlands.

Rastverksamhet-i-6-steg.pdf Innehåll Inledning ....................................................................................................................................2 1. Uppstart..............................................................................................................................2 1.1 Planeringsgrupp ........................................................................................................2 1.2 Grundarbete...............................................................................................................3

Kognitiva funktioner « Kognitiva funktioner och hjärnan - Teknikstöd Att ha problem med minnesfunktioner kan skapa en kaotisk tillvaro. Det finns flera modeller och teorier för att beskriva vad minne är och vad som händer i hjärnan. Gemensamt är att vi delar in minnet i korttidsminne och långtidsminne. När vi lär oss något så lagras det i något av långtidsminnets områden. FUNtasiFabriken Vi är många som arbetar med brain breaks för att effektivisera vår undervisning och skapa bättre förutsättningar för elevernas koncentration. Vi har alla en begränsad tid att orka hålla oss fokuserade, barn och ungdomar har lite kortare tid än vuxna. En paus på 4-5 min är väldigt effektfull och kan göra stor skillnad i undervisningen på flera sätt.

Bli en mästare på bemötande med hjälp av hjärnforskning - Suntarbetsliv Bättre samarbete och minskad stress. Det blir resultatet när chefer och medarbetare lär sig hur hjärnan fungerar och blir mer medvetna om vad de sänder ut och vad andra kan ta emot. På kontaktcenter i Stockholms stad fick alla medarbetare gå en kurs i Talkmap. Talkmap - en forskningsbaserad metod för bemötande Idrottsdidaktisk forskning Dans är ett viktigt inslag i idrott och hälsa. Men vad gör man när man som lärare har fullt sjå med att dansa själv, fullt sjå att ha koll på sina egna fötter? En studie som har tagit just detta som utgångspunkt är Béatrice Gibbs Licentiatuppsats vid GIH i Stockholm. Gibbs har genomfört en pedagogisk intervention där dans-Tv-spel används som läromedel under ett antal lektioner. Lektionssekvensen avslutas med ett moment där eleverna visar upp egenskapade danser, men hela tiden under lektionerna används Tv-spelen som ’instruktör’, som ’mentor’ eller som ’pedagog’. Medan läromedlet används på detta sätt får läraren tid just att undervisa, tid att fungera som lärare.

Ny hjärnforskning hjälper lärare i undervisningen Att hjärnträning fungerar syns med hjälp av magnetkamera och EEG. Träning påverkar hjärnans arkitektur, och barns hjärnor är extra formbara. Numera finns vetenskapliga bevis på hur inlärning fungerar och alltså hur undervisningen bör utformas. I aktuella amerikanska dokumentären ”Bästa skolan”, som visas i två delar i ”Vetenskapens värld” (SVT och SVTplay), skildras den senaste hjärnforskningen och hur den kan användas för att skapa en mer likvärdig skola. Gör intervallträningen hyfsat bekväm! Intervallträning kan för många framkalla lite lätt ångest. Bilden många har är att det ska springas så att mjölksyran känns i benen och man har blodsmak i munnen. Men är det sanningen om intervallträning?

Skola har skapat regler för föräldrar Prata positivt om skolan och ställ inte viktiga frågor om skolans verksamhet under hämtning eller lämning. Det är två av punkterna i förväntansdokumentet som Engelbrektsskolan på Östermalm i Stockholm har skapat för föräldrarna. Läs även: ”Rika föräldrar är en arbetsmiljöfara” – Det har hänt att föräldrar ställt lärare mot väggen och ställt krav på hur vi ska sköta våra jobb, vilket resulterat i att lärare brutit ihop. Så vi skapade dokumentet som en del av en process där vi vill förmedla hur olika sätt att kommunicera med oss i skolan kan få olika konsekvenser, säger rektor Tomas Hultquist. Förväntansdokumentet har funnits på Engelbrektsskolan sedan hösten 2016 och pressen från föräldrarna har minskat, men förekommer fortfarande, säger Tomas Hultquist.

META-ANALYS! 31 studier visar att fysisk aktivitet förbättrar koncentration och akademiska resultat hos barn! Det släpps vetenskapliga forskningsrapporter nästan varje dag. Ibland pekar de på olika resultat. Vilka är bra? Meta-analyser är en studie om studier inom samma område. En meta-analys på 31 studier på barn mellan 6-12 år gav följande resultat:Positive effects were found for physical activity on executive functions, attention and academic performance in preadolescent children.

Hjärnan, inlärning och motivation Föreläsare: Anna Tebelius Bodin är en av skolsveriges mest anlitade föreläsare inom inlärning och pedagogik. Anna är pedagog, föreläsare, skribent och Harvard Graduate i inlärningspsykologi. Anna har arbetat på gymnasiet och grundskolan som lärare och specialpedagog i Stockholm. Föreläsningen: Detta är en kväll/halvdag i högt tempo med mycket interaktion, övningar och dialog. Aktiva pauser och brain breaks har en positiv effekt på elevers prestationer Idag vet vi att det finns många saker som påverkar hjärnans förmåga till inlärning. En av de sakerna är fysisk aktivitet och motion. Studier har visat att extra fysisk aktivitet i skolan har en positiv effekt på elevers prestationer i exempelvis svenska, engelska och matematik. Konditionsträning har till exempel visat sig vara bra för arbetsminnet. Det ökar blodflödet i hjärnan och stimulerar nybildningen av nervceller i hippocampus, vilket kan förbättra minne, inlärning och koncentrationsförmåga.

Skolbarns hjärnor är inte tillräckligt mogna En efter en visar internationella undersökningar att svenska elever presterar avsevärt sämre i dag än under mitten av 1990-talet och tidigt 2000-tal. Den negativa utvecklingen i skolan torde delvis kunna förklaras av att dagens undervisning inte är anpassad efter hur elever tillgodogör sig nya kunskaper. Modern hjärnforskning visar att nötning, flit och träning, är de studietekniker som får elever att tillägna sig bestående kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Sålunda skriver professorn vid Karolinska Institutet Martin Ingvar i boken Hjärnkoll på skolan, att ”repetition är den breda vägen till kunskaper”. Det finns inget annat sätt att lära sig och utvecklas inom ett ämne än ständig repetition och att målmedvetet bygga färdigheter som stödjer inlärning.

Related: