Idrottslärarna - Fri frakt hos Länna Sport Föreläsarbanken: Anna Tebelius Bodin | Lärarförbundet Anna Tebelius Bodin är pedagog, föreläsare, författare och utbildad i inlärningspsykologi vid Harvard University. Hennes föreläsningar är lika kända för sitt intresseväckande innehåll som för hennes pedagogiska sätt att beröra deltagarna. Hon har själv arbetet på grundskolan och gymnasiet och gett över 500 föreläsningar runt om i Sverige och utomlands. Läs mer om hur du bokar Anna Tebelius Bodin. Föreläsningar för lärare och skolledare Vad varje pedagog bör veta om hjärnan, inlärning och motivation, ca 3 tim Föreläsningen kretsar kring inlärning och hur hjärnan bearbetar information. Vad mer varje pedagog bör veta (steg 2), ca 3 tim Denna föreläsning är en fortsättning på föreläsningen Vad varje pedagog bör veta om hjärnan, inlärning och motivation.
"Satsa så här i alla Enköpings skolor" - Enköping - Enköpings-Posten Förslaget kommer från Mattias Hertz, idrottslärare på Hummelstaskolan. Hösten 2014 startade det omtalade femårsprojektet MEIH, Mer energi i Hummelsta, tack vare 2,5 miljoner kronor från den kommunala potten för sociala investeringar. Genom att ta tid från raster och en något förlängd skoldag utökades tiden där eleverna är ombytta till idrottskläder från två till fem pass i veckan. Varje dag. Aktiviteter där eleverna tränar och blir svettiga, men inte betygsätts, sker varje dag eleverna inte har ämnet idrott och hälsa. Projektet har passerat halva tiden och på låg- och mellanstadieskolan i tätorten väster om Enköping skolan vittnar man om kraftigt förbättrad kondition och motorisk förmåga hos eleverna och en ökad kämparanda. – Däremot är det för tidigt att säga vad det betyder för skolresultaten. Forskare från Karolinska institutet är involverade i projektet. Nu föreslår han att övriga skolor i kommunen ska ta efter Hummelstaskolans satsning.
Kan man lyssna på musik när man pluggar? – Anna Tebelius Bodin Kan man lyssna på musik när man pluggar? Det korta och enkla svaret är: tänker du på musiken kan du inte samtidigt tänka på det du läser. Det finns dock ett längre svar som avslöjar att det är lite mer komplext än så. Vissa kan lyssna på musik när de pluggar för att de inte tänker på musiken. Den utgör då mer en ljudvägg som stimulerar lillhjärnan och därmed det autonoma nervsystemet, vilket är positivt. Andra lyssnar på musik när de pluggar för att de helt enkelt inte har ambitionen att tänka på vad de läser samtidigt, utan pluggar mer ”mekaniskt”/oreflekterat, vilket avspeglas i vilket resultat man får i förhållande till nedlagt arbete. Skillnaden mellan dessa grupper märks dels på resultatet och dels på hur mycket musiken engagerat. Instrumental musik är troligen lättare att ha som ljudvägg. De flesta överskattar sin benägenhet att tänka och tycker sig därför kunna göra mycket annat samtidigt som de pluggar.
Samling för daglig rörelse Utbildningsminister Gustav Fridolin, minister för forskning och högre utbildning Helene Hellmark Knutsson samt folkhälso- och idrottsminister Annika Strandhäll presenterade idag Samling för daglig rörelse, insatser för att fler barn och unga ska röra på sig varje dag. Det råder fullständig samsyn om vikten av att barn och ungdomar ges goda möjligheter till fysisk aktivitet. Det är bra för välbefinnandet, för folkhälsan och för skolresultaten. Ändå vet vi att barn och unga rör på sig alldeles för lite och är stillasittande en alldeles för stor del av dagen. För att komma till rätta med det här samhällsproblemet krävs en bred kraftsamling från flera aktörer. Riksidrottsförbundet, Gymnastik- och Idrottshögskolan, Svenskt Friluftsliv samt Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund/Svenska Idrottslärarföreningen är några av de aktörer som bidragit med kunskap och erfarenhet som har lett fram till att regeringen idag kan presentera initiativet Samling för daglig rörelse. 1. 2. 3. 4. 5. 6.
Kognitiva funktioner « Kognitiva funktioner och hjärnan - Teknikstöd Att ha problem med minnesfunktioner kan skapa en kaotisk tillvaro. Det finns flera modeller och teorier för att beskriva vad minne är och vad som händer i hjärnan. Gemensamt är att vi delar in minnet i korttidsminne och långtidsminne. När vi lär oss något så lagras det i något av långtidsminnets områden. Hur ska vi fördela vår uppmärksamhet? Långtidsminne I långtidsminnet lagrar vi våra minnen, kunskaper om hur saker hänger ihop i världen och alla de erfarenheter som gör oss till personligheter. Procedurellt minne eller vaneminne. Perceptuellt minne. Semantisk minne eller Faktaminne. Episodiskt minne. Prospektivt minne är förmågan att minnas det som ska hända i framtiden. Korttidsminne Korttidsminnet används då vi håller information i minnet en kort stund. Arbetsminnet är delvis detsamma som kontrollerad uppmärksamhet. Arbetsminnet är nära sammankopplat med de exekutiva funktionerna.
De viktigaste siffrorna handlar om barns rörelse Det finns mer eller mindre alarmerande rapporter och mer eller mindre allvarliga trender. Den mest alarmerande och mest allvarliga handlar inte om långtidsarbetslösheten hos nyanlända, bristen på långräckviddigt luftvärn eller något annat av de mörka ämnen som dominerar just nu, utan om barns rörelse. Ämnet är politiskt och socialt känsligt eftersom det sista en stillasittande ungdom behöver är en skuldbeläggande debatt. På samma sätt som Sverige länge teg om de ökande ohälsotalens effekt på sjukskrivningarna är barns och ungdomars bristande motion ett märkligt frånvarande ämne. Många lever också i tron att problemet löser sig självt. Visst är villaområdena tomma på lekande barn, men låt barn vara barn så ordnar det sig. Det är ingen bra lösning, visar en bedövande faktainsamling förmedlad via folkhälsoforskaren Daniel Berglind på Karolinska institutet. •Alla sitter mycket mer i dag än för bara några år sedan. •Rörelse hos barn följer med. •Inaktiviteten ökar när barnen börjar skolan.
Hälsoeffekter av sömnbrist (PI Benedict) - Uppsala universitet Sömnforskargruppen kombinerar neurovetenskapliga och kardiometaboliska metoder (-omics, neuropsykologiska tester, sömnutredning, Actiheart, endokrinologiska mätningar, mobilapp, etc) för att öka förståelse om hur samspelet mellan hjärnan och kroppen påverkas av sömnrubbningar, och därmed bidrar till utveckling av folksjukdomar, såsom Alzheimers sjukdom, depression, fetma, och typ-2-diabetes. Forskningen stöds huvudsakligen av HjärnfondenNovo Nordisk FondenAFA FörsäkringVetenskapsrådet (unga forskare, medicin)Åke Wiberg FondenWABI (Wallenberg Advanced Bioinformatics Infrastructure) Utvalda publikationer Gruppmedlemar: Nuvarande: Christian Benedict, docent i neurovetenskap (sömngruppledare, h-index 35, 4600 citeringar)Jonathan Cedernaes, postdoktorand (läkare)Xiao Tan, postdoktorandFrida Rångtell, doktorandOlga Titova, doktorandLieve van Egmond, studentFaye Leilah Keller, student Alumni:
Rastverksamhet-i-6-steg.pdf Innehåll Inledning ....................................................................................................................................2 1. Uppstart..............................................................................................................................2 1.1 Planeringsgrupp ........................................................................................................2 1.2 Grundarbete...............................................................................................................3 2. 2.1 Utlåningssystem ........................................................................................................4 2.2 Skolgårdskarta...........................................................................................................5 2.3 Bodvärdar...................................................................................................................5 3. 4. 5. 6.
Bli en mästare på bemötande med hjälp av hjärnforskning - Suntarbetsliv Bättre samarbete och minskad stress. Det blir resultatet när chefer och medarbetare lär sig hur hjärnan fungerar och blir mer medvetna om vad de sänder ut och vad andra kan ta emot. På kontaktcenter i Stockholms stad fick alla medarbetare gå en kurs i Talkmap. Talkmap - en forskningsbaserad metod för bemötande Du kan läsa mer om Talkmap på den här webbplatsen. Talkmap presenteras också i boken Bemötandekoden. I en examensuppsats från Högskolan Väst intervjuar Anna Andersson sju chefer om hur de utvecklat sitt bemötande med hjälp av Talkmap. På Kontaktcenter i Stockholms stad, fick alla gå en utbildning i Talkmap, som handlar om bemötande och samtalsteknik. När människor ringde till kontaktcentret för att få hjälp brukade handläggarna svara att just den stadsdelen inte hade telefontid just då, vilket ofta väckte irritation hos den som ringde. – Istället för att tala om att stadsdelen inte hade telefontid, berättade vi vilka tider det gick att ringa. Bygger på forskning om bemötande
Lärare Stresshantering i skolan Stressade lärare och elever är en av de största arbetsproblemen vi har idag inom skolans värld. Lärare, som är otroligt engagerade, orkar inte med de allt högre kraven som ställs på en modern lärare idag. Att i ett tidigt skede kunna se över sin arbetssituation, att eventuellt försöka hitta smartare lösningar, kanske organisera sitt arbete på ett annat sätt, utan att tumma på kvalitén , är oerhört viktigt för att en lärare idag ska orka och dessutom trivas med sitt jobb. Elevers psykosociala hälsa är tyvärr inte bra idag. De är satta under en enorm press och stressen gör sig påmind varje dag. Vi föreläser inom den senaste forskningen, bakgrunden, vad är stress, smarta lösningar, workshops, uppföljningsarbete med dokumentation, muntliga examinationer, ledarskapet etc.
Var tredje 16-åring är kroniskt stressad - Stockholms universitet Illustration: Karin Schraml Problemen, som bland annat yttrar sig som känslomässig och fysisk utmattning, inlärningssvårigheter och kognitiva problem, kan ge hälsoproblem senare i livet. – Det har länge varit känt att stress bland unga är ett växande problem. Studien i min avhandling visar att problemen för individen är större än vad vi tidigare trott. I studien, som har omfattat drygt trehundra 16-åringar som läst första året på gymnasiet, identifieras följande faktorer som främsta orsaken till ungdomars stress: • känsla av höga krav kombinerat med bristande socialt stöd, • låg självkänsla, • sömnproblem. Även så kallad social jetlag, avvikelsen mellan kroppens biologiska klocka och det dagliga schemat, utgör ett stort problem för många unga. Unga kvinnor mest stressade Studien visar även att problemen med stress är tydligt större bland unga kvinnor än bland unga män. – Detta är ett stort problem bland unga kvinnor som kan få konsekvenser för hela livet. Länk till avhandlingen
FUNbreaks | FUNtasiFabriken Vi är många som arbetar med brain breaks för att effektivisera vår undervisning och skapa bättre förutsättningar för elevernas koncentration. Vi har alla en begränsad tid att orka hålla oss fokuserade, barn och ungdomar har lite kortare tid än vuxna. En paus på 4-5 min är väldigt effektfull och kan göra stor skillnad i undervisningen på flera sätt. Det finns en uppsjö av bra tips på övningar att hitta på nätet, på olika ställen... Vi vill samla riktigt bra brain breaks på ett ställe, presentera dem på vårt sätt, i vårt format - se till att de inte bara är användbara utan också RIKTIGT roliga att utföra! Våra FUNbreaks ska vara ett komplement till undervisningen, ett härligt avbrott men också en utmaning att klara av samt ge möjlighet att förfina - förbättra. Vår plan är att släppa några FUNbreaks varannan vecka, de flesta är bra att introducera under en tvåveckorsperiod, tillsammans utgör de sedan en härlig bank att välja ur!
Ny hjärnforskning hjälper lärare i undervisningen Att hjärnträning fungerar syns med hjälp av magnetkamera och EEG. Träning påverkar hjärnans arkitektur, och barns hjärnor är extra formbara. Numera finns vetenskapliga bevis på hur inlärning fungerar och alltså hur undervisningen bör utformas. I aktuella amerikanska dokumentären ”Bästa skolan”, som visas i två delar i ”Vetenskapens värld” (SVT och SVTplay), skildras den senaste hjärnforskningen och hur den kan användas för att skapa en mer likvärdig skola. – Man kan inte låtsas att alla har samma förutsättningar, men vi ska inte ha fokus på det utan fokus är på vad vi kan göra för att kompensera för olikheterna. Han är professor i kognitiv neurovetenskap, samt författare till flera böcker om hjärnvetenskap och barns lärande. Dokumentären visar att det är vanligt att amerikanska barn från svåra socioekonomiska förhållanden har svårare att koncentrera sig i skolan, det är helt enkelt inte en värdefull kunskap i deras miljö. Men det visar sig också att känslor har stor betydelse.