S-particip Varje slipad översättare från engelska vet att det engelska presensparticipet, -ing-formen, långt ifrån alltid ska återges med ett svenskt presensparticip. He was sitting in his armchair, reading a book blir på idiomatisk svenska han satt i fåtöljen och läste en bok, inte läsande en bok. Men i dag både säger och skriver unga människor han satt i fåtöljen, läsandes en bok. Det är inte fråga om ett eller annat exempel som språkforskaren förundrad kan notera. Tvärtom vimlar det av dessa s-particip. "Man kan inte störta fram genom livet litandes på sina medmänniskor, dom är ju för fan inte kloka nån av dom!" Vad är det som har hänt? Under det klassicerande 1700-talet kom formerna på -s att betraktas som talspråkliga och bonniga och bannlystes ur högre stil, allt medan de s-lösa formerna kom att bli karakteristiska just för den högre stilen, som motsvarigheter till latinets och franskans satsvärdiga uttryck: "Turenne, seende tillfällets fördelaktighet, gav order om anfall."
I spåren av SKAM – sjösättning av projektet Den norska serien SKAM har ju blivit omåttligt populär bland ungdomarna, något som jag vill använda mig av i svenskundervisningen. Eller ungdomarna, hm.. själv har jag också plöjt de tre säsongerna och kan förstå vad det är som gör serien så populär. (Säsong 2 är bäst för övrigt). Men det är förstås inte precis alla i klassen som inser seriens storhet så därför har jag försökt skapa ett projekt som kan inspirera både inbitna SKAM-fans och övriga. Projektet har funnits med mig sedan terminsstart och är nu redo att sjösättas. I spåren av SKAM är ett arbetsområde i tre delar: Läsprojekt där böckerna är inspirerade av karaktärerna i SKAM Nordiska språk och språkhistoriaTräna på att utveckla sitt resonemang, fokus på området identitet På tisdag ska jag presentera hela arbetsområdet för klassen och därefter inleda den första delen, läsprojektet, som i huvudsak kommer ske som hemarbete. Cecilia
Undervisning i nordiska språk Grannspråk: övningar i danska och norska Alla övningar lämpar sig att arbeta med inom svenskämnet. Flera av dem passar också bra till ämnesintegrerade arbetspass. Grannspråk: övningar i danska och norska Norden i skolan En samnordisk undervisningsplattform som ger lärare och elever stöd i att arbeta med danska, norska och svenska, både i grundskolan och på gymnasiet. Undervisningsplattformen Norden i skolan Bildordboken Lexin Med hjälp av att klicka på bilder från olika teman så som familj, människokroppen eller väder kan du få orden upplästa på en mängd olika språk, däribland bokmål, nynorska, danska, finska, syd- och lulesamiska, grönländska samt färöiska. (4-6, 7-9, Gy) Bildordboken Lexin, norsk startsida, webbplatsen drivs av forskningsinstitutet Uni Reserach Spela spel på nordiska språk På webbplatsen Paxel123 kan du spela olika ord- och räknespel. Spela spel på nordiska språk på webbplatsen Paxel123 Små faktaböcker på nordiska språk Fakta om Norden Fakta om Norden på webbplatsen norden.org
Brevet till mig själv Sammanfattning Eleverna skriver ett brev till sig själva som de sedan får öppna en tid senare. Roligast blir det om eleverna glömmer bort vad de har skrivit. Så här gjorde jag Läs ett brev högt för klassen så att eleverna får en bild av hur ett brev kan se ut och vad det kan innehålla. Uppgiften går ut på eleverna ska skriva ett brev till sig själva i framtiden. Hälsningsfras. Försäkra eleverna om att ingen annan än de själva kommer att läsa breven.
Norden i Skolan - sv Arbeta med valet 2018 - textfrågor, diskussionsuppgifter, skrivuppgifter och bildanalys Lektionsåtgång: Ämne: , Sva , Svenska , Samhällskunskap Årskurs: , Gym , Vux Tema: , Lättläst , 8 sidor Uppgifter: , Reflektion , Skrivövning , Eget arbete , Presentationsövning , Funderingsfrågor Ladda ner lektionsmaterialet Den andra söndagen i september vart fjärde år är det val i Sverige. I detta arbetsmaterial ges förslag på hur man kan arbeta med Valet 2018 i undervisningen. Textfrågor till Valskolan 2018Diskussionsuppgift: Elevernas egna tankar om valDiskussionsuppgift: Politiker – vad krävs för att vi ska få förtroende för dem? Den här lektionen är skriven av Jenny Edvardsson. 2015 fick Jenny Edvardsson Amy-priset som är MTM:s tillgänglighetspris och 2017 Svenska Akademiens svensklärarpris.
BLOGG Arbetsområdet I spåren av SKAM befinner sig nu i slutuppgiften om nordiska språk. I det här inlägget beskriver jag vad vi har arbetat med. När jag introducerade delen om språkhistoria kom jag och klassen fram till att vi behövde lära oss om några närliggande språk för att sedan kunna jämföra svenskan med dessa. Vi valde att fokusera på norska och danska och nosa lite på finska. En pyttestund för finska, en lektion för danska och två för norska fick det bli. Introduktion Norden i Skolen har ett spel som de kallar Rap it up! Norska Vi såg ett avsnitt av SKAM. SKAM-fansen tyckte att det skulle vara lättare att övertyga icke-fansen om seriens storhet genom att visa en del av andra säsongen så så fick det bli. Jag gjorde Quizlet-övningen Vi lär oss norska från SKAM med ord och uttryck från serien. Jag utnyttjade också det faktum att Noora och William läser ur Ibsens Et dukkehjem i avsnitt 12 av säsong 2. Avslutningsvis såg vi informationsfilmen om norska från Norden i Skolen. Finska Danska Sådär.
Nordens sprog - med rødder og fødder Simple search Advanced search Statistics EnglishSvenskaNorsk Nordens sprog - med rødder og fødder CiteExportLink to record Permanent link Direct link Cite Citation style More styles Language More languages Output format Nordens sprog - med rødder og fødder Stampe Sletten, Iben Torp, Arne Häkkinen, Kaisa Svonni, Mikael Show others and affiliations Responsible organisation Nordic Council of Ministers, Nordic Council of Ministers Secretariat 2005 (Danish)Book (Other academic) Abstract [da] Har alle folk i Norden engang kunnet forstå hinanden uden videre? Place, publisher, year, edition, pages København: Nordisk ministerråd , 2005. , p. 128 Series Nord, ISSN 0903-7004 ; 2004:010 Keywords [fi] Koulutus, kielet Keywords [da] Uddannelse, Sprog Keywords [is] Menntun, Tungumál Keywords [no] Utdanning, Språk Research subject Education; Language Identifiers Available from: 2014-03-04 Created: 2014-03-04 Last updated: 2019-01-21 Open Access in DiVA 5148 downloads
Marteus: Eleverna måste sluta lata sig | Ann-Charlotte Marteus Svenska elever tror i hög grad att talang och bra lärare avgör om de lyckas. Men egen ansträngning spelar stor roll. Varför är engelska det ämne där svenska elever är bäst, enligt nationella proven? Ignorerar de föräldrarnas desperata rop på fredagsmys för att i lönndom nöta engelska glosor? Är engelsk grammatik den lektyr våra barn släpar med sig till stranden om somrarna? Förmodligen inte. Om de tillbringade mindre tid i den förföriska anglo-amerikanska underhållningssoppan och mer tid med sina matte-, fysik- och kemiböcker, skulle de vara betydligt bättre på NO. Behöriga lärare Det är förstås lätt att öva in en färdighet när det är lustfyllt. Många elever får i realiteten vara glada om de har en behörig lärare. Men de elever som har fantastiska NO-lärare kommer knappast att hasta in på kittlande kemisajter efter plugget, lyssna på kvantmusik eller se filmer där Pi jagar Cosinus över New Yorks regnvåta hustak. Elever som slarvar Nej, så säger de inte särskilt ofta.
Landskap i Finland Finlands landskap är sedan 2010, då länen avskaffades, den högsta nivån i Finlands administrativa indelning. För varje landskap finns ett landskapsförbund, en samkommun som arbetar med regional utveckling och fungerar som intresseorganisationer för landskapet och landskapets kommuner. Beskrivning[redigera | redigera wikitext] Det finns nio historiska landskap (se artikeln Historiska landskap i Finland), men i samband med 1997 års länsreform infördes en ny kommunalrättslig enhet i form av sekundärkommuner, som benämns landskapsförbund (finska: maakuntaliitto eller maakunnan liitto). Landskapsförbunden fungerar som samkommuner, bevakar sina landskaps och medlemskommuners intressen, arbetar med regional utveckling, handlägger kulturfrågor för sin befolkning och upprätthåller landskapsplaner. Landskapsförbund i Finland[redigera | redigera wikitext] Se även[redigera | redigera wikitext] Källor[redigera | redigera wikitext] Webbkällor Noter Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
En samling minilektioner Så här i slutet av terminen, eller mellan två längre projekt, är det perfekt att ha något kreativt, roligt och annorlunda att ta till. Samtidigt som det såklart ska kännas givande och meningsfullt. Förra terminens samling av kortisar finns här: Topp 10 miniprojekt. Håll till godo, vårens samling topp 10 kommer här! Leka med bokstäver Att leka med bokstävernas färg och form. Poesi med boktitlar Annika Sjödahl tipsar: Att leka med ord och skapa poesi med hjälp av boktitlar. Twitterpoesi Jenny Edvardsson: Att träna på att uttrycka sig poetiskt kärnfullt! Textens tomrum Att göra inferenser, leva sig in i texten och föreställa sig i en sång. Balloon Kids Malin Clarström använder Banksy som förebild när eleverna gör egna bilder. Tolka bilder Annika Sjödahl använder sagobilder för att eleverna ska träna inferenser och öka ordförrådet. Så mycket bättre Anki Mårtensson tipsar: Tolka en text, bearbeta den och skapa en ny och alternativ version av den ursprungliga texten. Skriv en psykologisk thriller
Våga vara pluggis: SKAM - träna norska med ungdomsserie Den norska ungdomsserien Skam har tagit både ungdomar, recensenter och lärare i nordiska språk med storm. Först hyllades serien i Danmark och sedan några veckor tillbaka, när SVT lade upp den första säsongen på sin playkanal, har hajpen även nått oss. När du ska visa serien i klassrummet är det NRK som gäller. Där kan man titta på alla tre säsonger med norsk text. Att se avsnitten med norsk text bidrar stark till en ökad förståelse av norskan. Här hittar du första avsnittet! Om eleverna tittar på serien hemma eller om man har tid att visa många avsnitt i klassrummet så öppnar sig många möjligheter.
Hur kan jag ge stöd i undervisningen för källkritiskt resonemang? Hur är man källkritisk? Hur kan du få elever att träna på att välja ut trovärdiga källor? Och hur kan eleven visa att de kan använda de källor som de valt ut? Hur för man egentligen ett resonemang? Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från /…/ källor och för då /…/ resonemang om informationens trovärdighet och relevans. (Svenska/Sva åk9, Lgr11) Samma kunskapskrav återfinns i en rad andra ämnen så ta gärna del av stödfraserna och arbeta om utifrån hur resonemanget ska ske i ditt ämne. Planeringen utgår från att ge eleverna stöd När jag nu fick nya sjuor var nivån på förkunskaperna väldigt ojämn då de kommer från fem olika avlämnade skolor. Jag fattar inte! Källan tog upp både för och nackdelar med ….Källan är trovärdig för att avsändaren är…Sidan är mindre trovärdig för att…Texten försöker få oss påverkad att…Följande fakta i artikeln är fel ”…” … och det betyder att…Det saknas information kring…Texten stämmer mot frågeställningen Bedömningsaspekterna Att ge stöd PS!