Björn Ranelid: Avbryt genast det svenska språkets förfall Det tycks vara en dygd för många individer att stympa och förkorta olika ord. Dessutom älskar de att föra in engelska ord när det är helt onödigt och inte tillför det svenska språket någonting, skriver Björn Ranelid. Ordet väger ingenting och likväl är det mäktigare än allting annat på Jorden. Det har aldrig varit viktigare än vad det är nu. Många människor orkar springa långa sträckor, lyfta tyngder och hoppa högt över en ribba, men de orkar inte säga eller skriva fullständiga ord såsom "informera", "kontrollera", "personligt", "maximum", "introduktion" med flera uttryck. Artister medverkar inte i den svenska Melodifestivalen. Det tycks vara en dygd för många individer att stympa och förkorta olika ord. LÄS MER: Vi behöver inte nya könsord i språket Varför säger man "att det är fine", när det är klokare att säga "att det är bra, fint eller utmärkt"? Någon säger: Hon har fina moves på dansgolvet. På vilket sätt är det bättre att använda det engelska ordet än det svenska som är rörelser?
svenska – Cecilia Jalkebo Arbetsområdet I spåren av SKAM befinner sig nu i slutuppgiften om nordiska språk. I det här inlägget beskriver jag vad vi har arbetat med. När jag introducerade delen om språkhistoria kom jag och klassen fram till att vi behövde lära oss om några närliggande språk för att sedan kunna jämföra svenskan med dessa. Vi valde att fokusera på norska och danska och nosa lite på finska. En pyttestund för finska, en lektion för danska och två för norska fick det bli. Lite fakta och lite kul var min grundtanke. Introduktion Norden i Skolen har ett spel som de kallar Rap it up! Norska Vi såg ett avsnitt av SKAM. SKAM-fansen tyckte att det skulle vara lättare att övertyga icke-fansen om seriens storhet genom att visa en del av andra säsongen så så fick det bli. Jag gjorde Quizlet-övningen Vi lär oss norska från SKAM med ord och uttryck från serien. Jag utnyttjade också det faktum att Noora och William läser ur Ibsens Et dukkehjem i avsnitt 12 av säsong 2. Finska Danska Sådär. /Cecilia
Texttyper SVA åk 9 Trouble viewing this page? Go to our diagnostics page to see what's wrong. Prova Livet i Bokstavslandets material för åk 2 Tjuvar i farten är rubriken i kapitel 5A, som vi arbetat med under svenskan i veckan. Inför varje nytt kapitel högläser jag texten och vi använder oss av läsfixarna för att öka förståelsen. När vi går igenom nytt kapitel tittar vi alltid på rubrik och bilder först och förutspår vad eleverna tror ska hända (spågumman). Under högläsningen stannar vi vid lässtopp och reder ut oklarheter, t.ex. nya ord och uttryck (detektiven). Vi sammanfattar texten med hjälp av att återberätta till bilderna, som finns i arbetsboken (cowboyen). I arbetsboken finns begrepp och bilder (smileys) som beskriver olika känslor. Sedan sjunger vi om att alla är olika genom nya låten Rocka sockorna och tränar med tecken till. Kika gärna på nya provlektionen från just detta kapitel med massa material från lärarhandledning, läsebok och arbetsbok för åk 2. Länktips: Skrivövningar om skolanCirkelmodellen kring beskrivande texter om djur och natur Cirkelmodellen i berättelseskrivande, åk 2 Olika texttyper i åk 2 Välkommen!
Sju timmar om... Samtalsledaren leder arbetet. Dokumentationsansvarig för anteckningar i den dokumentationsmall som finns till varje utvecklingspaket. Dokumentationen är central i kommunikationen med förskolans/skolans ledning. Instruktioner för samtalsledare och dokumentationsansvarig finns i steg 1 för respektive paket. Total tidsåtgång: cirka sju timmar Rekommenderat för cirka fem till åtta deltagare För att arbeta med materialet krävs att du har Acrobat Reader samt Word 2007 eller senare. Öppna andra webbaserade bilagor och länkar i ny flik i din webbläsare, så du inte tappar bort var du är. Så fungerar Sju timmar om... Ni börjar efter er inledande analys (se ovan) i steg 1 med att utse roller, (se ovan) och ta del av vad styrdokument och forskning har att säga om den fråga ni bestämt er för att arbeta med. I steg 2 tar ni del av material i form av till exempel texter, kortfilmer och ljudfiler. I steg 3 diskuterar ni det material ni har tagit del av.
Vi tjejer vill också se maffiga och coola ut | Aftonbladet Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet. Julia Essell, 14: Jämställdhet är viktig – även i dataspelsvärlden Halvnakna kvinnor, miljontals spelare. Vill du som kvinna spela ett onlinespel där din karaktär inte behöver gå runt halvnaken? Jag är en 14-årig tjej som tillbringar all min fritid framför datorn. Frågan är hur vi ska åstadkomma detta när spel på spel släpps utan någon som helst förändring. Vi kämpar för jämställdheten i vad vi kallar det verkliga livet, men en ungdom i dag spelar tillräckligt mycket för att ta åt sig av spelen. Jag som tjej kallas en ”kvinnlig gamer”, som man tydligen benämns när man råkar ha en vagina. Tharos Gröning skriver att en undersökning som gjorts i lajv-Sverige berättar att 86 procent av alla unga flickor som börjar lajva gör det som blodsslav i ”Vampire” eller prostituerad eller piga i något fantasylajv. Julia Essell DEBATTÖREN: Julia Essell, 14, Kungsbacka.
Minnas klassrum: Skrivande som leder till tänkande - hos både skribent och mottagare Terminen har fortsatt i skrivandets tecken och efter kortnoveller var det dags för eleverna att skriva lite längre noveller med någon form av koppling till Nyköping. Eleverna var väl förberedda att ta sig an uppgiften efter allt tidigare arbete vi ägnat oss åt för att bekanta oss med och bli säkra på novellen som texttyp. De elever som ville fick sedan sina noveller publicerade i en "Åttologi", dvs en antologi bestående av noveller skrivna av elever i 8:an. "En liten droppe bläck som blänker leder till att andra tänker" Ett citat från Lord Byron som jag har haft i bakhuvudet när vi under våren fortsatt med skrivande, denna gång den argumenterande texttypen. När det handlar om att bekanta sig med en texttyp behöver eleverna först och främst förstå SYFTET med texten - VARFÖR den har skrivits eller ska skrivas. Arbetet med argumentation genomfördes både i helklasser i svenska i åk. 8 där det finns svenska som andraspråkselever integrerade och i en grupp elever med enbart SVA-elever.
Apptips för att öva tidsord och berätta saga | Skolpeppen För att få elever att utveckla sin förmåga att berätta sagor på ett lustfyllt sätt är appen Story wheel ett bra tips. Appen slumpar fram olika bilder efter givna teman, rymden, prinsar och prinsessor och pirater. Eleverna kan prata in till varje framslumpad bild och till sist har de en hel saga som kan sparas. För att utveckla detta kan man även låta eleverna öva på att använda andra tidsord än ”sen”. Innan eleverna sätter igång med sitt berättande är det viktigt att de tillsammans resonerar kring huvudpersonen i deras saga, vad ska hen heta? När eleverna har berättat in hela sagan i storywheel kan de spara ner hela storyn och maila den till sin lärare.
Klassrumskommunikation - 1. Starta Målgrupp: Lärare i grund- och gymnasieskola Sju timmar om klassrumskommunikation med digitala verktyg Upplägget av samtliga paket hittar ni här: Sju timmar om... Vad säger styrdokument? I läroplanerna för grundskola, grundsärskola, specialskola och sameskola skrivs i kapitel 1 under rubriken Skolans uppdrag: "Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. I samtliga läroplaner för svensk ungdomsskola (grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola) skrivs i kapitel 2 Övergripande mål och riktlinjer under underrubriken 2.2 Kunskaper: "läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga, upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt, får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling," Samtalet som form för lärande och utveckling finns också beskrivet i många kurs- och ämnesplaner.
Vi lever trots allt i nutid – inte i dåtid - DN.Åsikt Publicerad: 2017-10-06 Vi är de ungdomar som Tomas Nilsson skriver om. Vi jobbar med elektroniska verktyg hela dagarna. Vi vet hur mycket vi lär oss. Vi känner till alla fördelar. Vi går i åttan i Östra grundskolan i Skogås och vi känner att vi måste lägga in vår åsikt här. Tomas vill återgå till papper och penna, post it-lappar och understrykningspennor. I dagens samhälle är källkritik viktigare än någonsin. Tomas skriver också att vi ska ta tillvara på flera hundra år gamla inlärningsmetoder och fortsätta som vi alltid har gjort. Dessutom kommer vi att använda mer och mer digitala läromedel i framtiden. Att arbeta under tystnad i upplyst läsesal kanske fungerar ibland. Slutligen Tomas så måste vi poängtera att vi är alla olika, även när det gäller inlärning. Huvudinlägg:Tomas Nilsson: Skolan borde sluta med tekniska inlärningsexperiment