background preloader

Stärkt digital kompetens i läroplaner och kursplaner

Stärkt digital kompetens i läroplaner och kursplaner
I dag, torsdag 9 mars, har regeringen beslutat om förtydliganden och förstärkningar i bland annat läroplaner, kursplaner och ämnesplaner för grundskolan och gymnasieskolan. Syftet är att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens. Ändringarna rör bland annat rektorers och lärares uppdrag, skolbibliotekets roll och undervisningen i enskilda ämnen. Den tekniska utvecklingen och digitaliseringen innebär förändringar i arbetslivet och samhället i övrigt. Det leder i sin tur till allt större krav och förväntningar på skolväsendets förmåga att ge alla elever, unga som vuxna, en god digital kompetens. - Alla elever ska få med sig kunskaper att förstå och kunna påverka världen. - Vi ändrar i gymnasieskolans ämnesplaner så att programmering läggs till i flera matematikkurser. - Skolan måste bli bättre på att ge eleverna förutsättningar för att fungera som medborgare i en tid när digitaliseringen förändrar samhället, arbetsmarknaden och våra sätt att leva och vara. Related:  programmering

Äntligen en plan för skolan – eleverna som digitala superusers Redan 2015 formulerades ett startuopmanifest av en grupp driftiga kvinnor och profiler på området. De hade redan då kommit fram till att svenska elever måste ha möjlighet att bli digitala superusers. Skolan måste prioritera kunskap kring digitalisering, programmering och entreprenörskap. Så äntligen plockar regeringen upp taktpinnen. Delar av skolfolket jublar, medan många samtidigt frågar sig hur det ska gå till? Startupscenen och företagen, menar att det är en liten början men att programmering måste bli ett eget ämne, av flera olika anledningar. – Det blir ingen digitalisering om vi inte har kompetensen i form av riktigt skickliga programmerare som lägger grunden för all digitalisering. Alla behöver förstå hur kod fungerar. Bland nyheterna, som syftar till att öka digitaliseringen av skolan, finns också utbildning i digital källkritik. – Mobile Stories är en publiceringsapp och en medieplattform som hjälper unga att större plats i samhällsdebatten.

Webbinarium om skolans digitalisering Titta på webbinariet Programpunkter Peter Karlberg: om nationella strategier Lars Lingman: om att leda digitalisering Olof Andersson: om förändringar av styrdokumenten Jessika Paulsson: om kompetensutvecklingsresurser Webbinariets powerpointpresentation (pdf) Skolans digitalisering (2,9 MB) Frågor och svar under webbinariet Vad innebär egen utrustning i detta fall? Vilka räknas som personal i grundskolan? Hur långt fram i tiden är det innan NP blir digitala? När väntas beslut tas? När beräknas kommentarmaterialen till förändringarna i kursplanerna komma? Kan man redan nu se föreslagna förändringar i kursplanerna? Varför inga förslag för ändringar i bild och musik? Det står att den skall gälla från 2017-2022 och då bör det väl vara dags att ta beslut snart? Det kommer krävas en ENORM kompetensutvecklingssatsning för att detta ska gå. Kommer webbkurs om programmering att ligga under lärportalen när den publiceras? Är det bra att alla elever har datorer eller surfplattor?

Programmering införs i läroplanen- hur ska jag få koll? – IKTsidan Stärkt digital kompetens i skolans styrdokument Regeringen har beslutat om förtydliganden och förstärkningar i styrdokument – bl.a. i läroplaner för grundskolan och gymnasieskolan– för att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens. Ändringarna rör rektorers och lärares uppdrag, skolbibliotekets roll och undervisningen i enskilda ämnen. Ändringarna ska tillämpas senast från och med den 1 juli 2018. Huvudmännen kommer att kunna välja när de ska börja tillämpa ändringarna inom ett ettårigt tidsspann från och med den 1 juli 2017. Sammanfattningsvis avser ändringarna: Nu närmar det sig, hur ska jag få koll? Hur kan jag lära mig mer om programmering? Jag har försökt samlat ihop lite material här som jag brukar använda: Onlinekurser (samtliga förslag från iis.se) Introducera programmering för dina eleverEn kurs för lärare och pedagoger som vill introducera hur kod fungerar för en grupp elever. Litteratur (mina favoriter) Webbresurser Scratch Blockprogrammering. Appar

Mobilen i skolan och i klassrummet | Swedish ICT 21 December, 2016 - 17:47 Kan mobilen bli en integrerad del av det pågående arbetet med skolans digitalisering? Eller borde den kanske hellre förbjudas? Bland dem som varnar för skolans ordningsproblem har mobilen under de senaste par åren blivit en viktig symbolfråga. Det är inte ovanligt att politiker och andra beslutsfattare instämmer i kritiken och ställer sig positiva till möjligheten att begränsa eller förbjuda användning av mobiler i skolan. Om vi ser på samhället i stort, är det tydligt att mobilen spelar en allt större roll för allt fler av oss. Mobilen är ett mångsidigt verktyg som både ger oss nytta och nöje och börjar bli en omistlig del av den dagliga tillvaron. Mobiler är också vanliga bland barn och ungdomar. Riksdagen kommer under våren att anta nationella strategier för digitaliseringen av skolan som lyfter fram behovet av att använda it och digitala medier i undervisningen. Detta är något som forskaren Elza Dunkels sedan länge pekar på. Läs mer

VR i undervisningen – Patricia Diaz Hur kan lärplattformar förändra undervisning och lärande? – Omvärldsbloggen Förra hösten skrev jag om det pågående arbetet i Danmark med Brugerportalsinitiativet – en nationell mjuk infrastruktur för grundskolan. Användarportalen ska samla alla tjänster som skolledare, lärare, elever och föräldrar behöver ha snabb och enkelt tillgång till. Single sign-on och standardiserad metadata gör det möjligt att nå informationen direkt i kommunens lärplattform när satsningen står klart 2019. Den nationella mjuka infrastrukturen ingår i den reform av den danska grundskolan som trädde i kraft 2014. Innan årets slut ska alla danska kommuner ha köpt in och börjat använda lärplattformar för sina respektive skolor. Forskningsprojektet Anvendelse af digitale læringsplatforme og læremidler, som avslutas i april, bedrivs för att underlätta kommuners och skolors användning av lärplattformen i sitt didaktiska och pedagogiska arbete. Syftet med forskningsprojektet är att försöka besvara centrala frågor som rör användningen av lärplattformar i undervisningen.

”Skapa myndighet med ansvar för digitalisering” Vi föreslår att Sverige etablerar en myndighet med ansvar för attfrämja digitalisering. Vi lever i en spännande och intressant tid! Vi är nu mitt inne i en digital transformation som förändrar nästan allting: vad vi gör, hur vi gör det och framförallt vad som går att göra. 1. 2. 3. 4. Det digitala samhället innebär ett antal nya förutsättningar. Digitaliseringen ger stora möjligheter till att förbättra vårt samhälle, exempelvis genom att utveckla bättre välfärdstjänster eller att underlätta hållbar produktion och konsumtion. Vårt arbete pekar vidare på att de nya möjlig­heterna att analysera data på mikronivå och den ökande individuali­seringen kommer innebära att offentliga insatser kan utformas med högre kvalitet för individen och större effektivitet för samhället. Sammantaget påverkar digitaliseringen sam­hällets grundläggande delar, hur vi skapar tillväxt och hållbarhet, välfärd och jämlikhet, trygghet och demo­krati. Jan Gulliksen ordförande för Digitaliseringskommissionen kanslichef

Strategies for digital reading Many people are concerned about the effect digital devices are having on our reading ability, in particular our ability to read deeply and focus on longer and more complex texts. The most common issue is that when we read digital texts we are usually online and thus vulnerable to the sirens' call of social media. Digital reading has certainly helped to improve certain reading skills such as skimming, browsing and checking links and references but when you need to concentrate and read deeply then print has a clear advantage. Reading a text on an online device could be compared to reading a book in the living room where the rest of the family are watching TV, playing, chatting and generally trying to attract your attention. However if we eliminate the distractions is there any difference in reading a longer text in print or on a tablet or laptop? We read both print and digital texts every day and I don't see that changing any time soon.

annulfves | Här kan du få tips om hur du kan börja med programmering. Tio kritiska frågor om skolans digitalisering – Omvärldsbloggen Skolans digitalisering behöver eftertanke, menar professor Neil Selwyn, och därför har han sammanställt tio kritiska frågor att diskutera. Han var en av de två brittiska forskarna på en pop up-konferens om skolans digitalisering den 19 juni som arrangerades av tre institutioner och en forskningsmiljö vid Göteborgs universitet gemensamt på Pedagogen i Göteborg. Fler inlägg från konferensen publiceras på bloggen framöver. Neil Selwyn är professor vid Monash University i Melbourne, Australien. Förra våren gav jag en kort inblick i Selwyns kritiska perspektiv på skolans digitalisering och hans betoning av värdet med att problematisera det som synes självklart. Neil Selwyn inledde med att konstatera att BETT, SETT och liknande mässor är marknadsplatser och mötesplatser där entusiasmen flödar kring den digitala teknikens möjligheter i skolan. För fem år sedan publicerades en samling förord, artiklar och essäer av William Gibson under samlingsnamnet Distrust That Particular Flavor.

DATORN i UTBILDNINGEN ÅSA KARLSSON AV-Media, Region Kronoberg E-post: asa.m.karlsson@kronoberg.se Kronoberg: IT-strategi Kulturkrock mellan IT-avdelning och utbildningsförvaltning ”De pratar ju aldrig så man förstår!” Känner du igen dig? – I hela processen har det varit väldigt lite motstånd och gnäll. – Det var vilda västern innan. Per Gustavsson, IT-stödjare i Alvesta och en av ”Årets nätspridare 2016”, var tidigare SO-lärare på Hagaskolan i Alvesta och ansvarig för kommunens pilotprojekt med Chromebooks. Det första uppdraget för Carolina Sanderberg var att skriva en IT-strategi. För att lyckas med en kommunal IT-strategi för skolan måste man inse att IT-avdelning och utbildningsförvaltning har olika kulturer. I IT-strategin såg Carolina över de formella kraven, nuläget, ekonomin och gjorde en behovsanalys. – Det är viktigt att vi uppfyller de formella kraven i undervisningen. För att få en samsyn kring hur man ville arbeta och vad som var målet engagerades kommunens pedagoger med IT-ansvar.

Introducera Scratch (Koda i skolan, Kom igång som lärare) – Kodboken Här beskrivs hur du som lärare kan introducera Scratch för dina elever. Vi rekommenderar att du går igenom hur Scratch fungerar vid en storskärm, steg för steg. Du kan även göra de första stegen i uppgiften till Scratch i en gemensam mobbprogrammering, vilket betyder att du styr kodandet framme vid en visningsskärm men att du låter eleverna vara med och bestämma hur och vad du ska koda. Förbered dig gärna genom att göra temats Scratchuppgift själv, för att kunna introducera eleverna till Scratch och sedan handleda dem när de ska börja med uppgiften. Skapa nytt Scratchprojekt Öppna webbläsaren och surfa till Ändra språk till Svenska med jordgloben uppe till vänster, om det inte är förinställt. "Nu går vi in på Scratch webbsida och klickar på Skapa för att börja på ett första projekt och lära oss om Scratch. Hitta i Scratch Gå igenom de olika arbetsytorna som finns i Scratch och beskriv hur de används. Scen med bakgrunder (inklusive bibliotek) Ta bort katt-sprajten

Vad händer när en robot kommer till skolan? – Omvärldsbloggen Såväl Nao som enklare robotar som kan användas för att träna elever i programmering och datalogiskt tänkande används på en del håll i Sverige. Det har också nyligen inletts försök med den svenskutvecklade sociala roboten Furhat, som är tänkt att fungera som ett hjälpmedel i undervisningen. Vad händer när en robot kommer till skolan? Vad används den till? Bidrar den till att utveckla och förbättra undervisningen? Vad krävs för att de tekniska möjligheterna ska utnyttjas så bra som möjligt? Rapporten är en redovisning av Robotter i folkeskolen, ett mindre projekt som bedrivs inom ramen för det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet Fremtidsteknologi, kultur og læreprocesser. I projektet Technucation analyserade Hasse och hennes kollegor under fyra år vad lärares och sjuksköterskors teknologiförståelse betyder när deras yrkesverksamhet digitaliseras. I rapporten betonas att det rör sig om en mindre studie och att slutsatserna därför ska tas med visst förbehåll.

Related: