Planera för svårigheter så får du fler att lyckas! | Förstelärare i Svedala Tänk dig en solig försommardag vid en sjö. På stranden trängs tonåringarna för att utföra ditt uppdrag, att ta sig över till den andra stranden. Du har undervisat dem grundligt i all teori, det har torrsimmats, övats rörelser och teknik, precis som du har gjort med så många andra klasser genom åren. Pang! Startskottet går, eleverna slänger sig i vattnet och är på väg. Efter några minuter ser du resultatet; snabbsimmarna springer glädjestrålande upp ur vågorna, efter en stund kommer en hel hög ungdomar som klarat av uppgiften och ytterligare lite senare hasar sig några trötta upp på stranden. Nu är jag ju inte simlärare, men väl språklärare med många år i yrket och jag känner igen att elever får uppgifter där vi på förhand kan förutspå resultatet. Tänk om det med små medel trots allt går att påverka resultatet i rätt riktning? Under vårterminen skulle min 7:a och jag syssla med temat Sagor som avslutas med att eleven får i uppgift att skriva sin egen saga. 1. Så planerade jag Resultat?
Resan – Årskurs 3 ASL inspirerande arbete – hela paketet Då vi precis är i avslutet på vår resa, så tänkte jag i det här inlägget presentera hela upplägget. Hur tankarna är bakom det och vad som ingår i hela Resan. Ett omfattande inlägg där jag försökt beskriva rätt detaljerat hur arbetet fungerar. Jodå, det blir ett långt inlägg Bakgrundstankar: Då jag och klassen arbetat med arbetssättet ”Att skriva sig till läsning” från årskurs ett med bokstavsscheman som grunden och vidare till årskurs två med ”Deckarscheman” så ville jag hitta ett liknande arbete även i årskurs tre. Jag tog en idé som en av mina kollegor presenterade och gjorde om den till ett sätt som jag och mina elever är vana med och satte mig ner och funderade på vilka bitar jag vill ha med och vilka ämnen som passade att integrera i det här arbetet. Där låg listan om vad jag ville nå. Arbetsscheman: En av de stora fördelarna med arbetsscheman är att eleverna får en bra struktur på vilka uppgifter de ska göra. Skriva Det finns oftast två skrivdelar på varje schema. Loggboken Destination:
RESAN FacebookTwitterGoogle+Pin ItBuffer Lärarhandledning – resan del 1 Resan – schema 1Kaptenens logg 1Lastlistan Lärarhandledning – resan del 2Kaptenens logg del 2Kaptenens logg del 2 – markeradResan – schema del 2 Resan – schema del 3Lärarhandledning-resan-del-3kaptenens-logg-del-3kaptenens-logg-del-3-markeradkompassövningar lärarhandledning-resan-del-4resan- schema – del-4kaptenens-logg-del-4kaptenens-logg-del-4-markeradkaptenens-logg-del-4-enklare-typsnittKarttecken Schema resan-del-5lärarhandledning-resan-del-5kaptenens-logg-del-5kaptenens-logg-del-5-markeradkaptenens-logg-del-5-enklare Resan del 6Lärarhandledning – resan del 6Kaptenens logg del 6Kaptenens logg del 6 – lättlästKaptenens logg del 6 – markerad ASL och mycket mer Rapportera felaktigheter
"Writing prompts" som stöd för skrivandet Har dina elever svårt för att komma igång med skrivande eller vill de bara träna sig på att utveckla sitt skrivande? Då kan en fördel vara att använda sig av olika börjor eller sk writing prompts. Det finns hur många olika som helst om du söker. Jag tänkte tipsa lite kort i detta inlägg om de som jag provat med mina elever. Skrivandet blir ganska kravlöst samtligt som eleverna tränar på sin skriftliga förmåga – en förmåga många behöver utveckla mer. Story in a jar Ett sätt att få igång fantasin på kan vara att använda små lappar som finns i en glasburk – sk story in a jar. 365-day-challenge På denna sidan hittar du korta börjor som passar för de som vill ha en nya skrivuppgift per dag. Extend your thinking Här finns några som utgår från hypotetiska frågor som Om jag…, eller Jag önskar.., eller Vad jag tycker om… på så sätt tränar eleven även på att tänka vilket är en utmaning i sig. Vad är historien bakom bilden? En bild säger ju som bekant mer än tusen ord. Olika slumpgeneratorer
En sko på vägen I somras åkte familjen till havet för en utflykt. Halvvägs passerade vi en sko som tilldrog vår uppmärksamhet och nyfikenhet. Tillsammans började vi spåna vad den gjorde där, vem som var dess ägare och hur länge den hade legat där. Vi pratade om vad som var mest sannolikt, men tillät fantasin skena iväg till de mest absurda och läskigaste historierna. Pallnit och snabbt ut ur bilen. Autentiska uppgifter blir oftast de bästa. Jag berättar min lilla sommaranekdot om utflykten och den ensamma skon. Vem är skons ägare? Eleverna får därefter berätta sina ”skohistorier” för resten av klassen. Ramen är bestämd. Del 1: På morgonen, i en bilDel 2: Efter lunch, vid havetDel 3: På kvällen, i skogen Novellen ska antingen börja eller sluta med…. Har du också tagit något foto under sommaren som kan användas i undervisningen?
Räkna ord och analysera text - Ordräknare.se Lärande i cirkelmodellen – Kooperativt Lärande Kooperativt Lärande (KL) passar väldigt bra att använda tillsammans med genrepedagogik och cirkelmodellen. Cirkelmodellen är en modell som utgår från Vygotskijs proximala utvecklingszon – att det som görs med hjälp idag kan göras själv imorgon. Gibbons (2006) skriver om hur lärare med hjälp av stödstrukturer (scaffolding) kan hjälpa eleverna att utvecklas. Gibbons beskriver vidare hur man med hjälp av cirkelmodellen kan bygga upp elevernas kunskap på ett sätt så att de till slut klarar av det själva. Cirkelmodellen består av fyra faser. Dessa faser kan kombineras med kooperativa strukturer för att förstärka lärandet och främja samarbete. Fas 1 För att ta reda på elevernas förförståelse kan man använda sig av flera olika strukturer för kunskapsdelning, till exempel Brainstorm, EPA, Karusellen, Runda bordet, Mina ord dina ord, Turas om, Berättaren och Par på tid. För att ta reda på fakta och skaffa mer kunskap om ämnesområdet passar strukturen Pussel bra. Fas 2 Fas 3 Fas 4 Källor: I "Allmänt"
Vilse Att bygga upp en berättande text Idag har vi repeterat hur man bygger upp en berättande text. Vilka delar ska vara med? Först fick vi tre små texter som vi skulle lista ut vad vi skulle göra med. Vi förstod nästan på en gång att det skulle bli en saga. Vi la textdelarna i rätt ordning. Sedan funderade vi på HUR vi visste vilken del som skulle komma först, sedan och sist. 1. Vi förstod alla att den texten som skulle komma först var den här: Det var en gång en pojke som hette Ivar. Vi visste det av tre anledningar. sagor brukar börja med Det var en gångi början av en saga berättar man om huvudpersonen (VEM)i början av en saga berättar man om miljön (VAR) 2. Vi förstod att den här texten skulle komma i mitten: Människorna i byn hade ett problem. Vi visste det för att: det måste vara ett problemproblemet måste komma innan slutetdet fanns med en hjälparelösningen måste också komma innan slutet 3. Vi förstod att den här texten skulle komma sist: Drakmamman blev jätteglad.
Magister Björn 302 Moved Temporarily Språket är det viktigaste redskapet för lärande. Innehåll och strukturer i texter skiljer sig från ämne till ämne. Därför behöver lärare i alla ämnen utveckla strategier och kompetenser som rör undervisning om skrivande och texter i sina undervisningsämnen. Modulen syftar till att stödja lärare i att utveckla undervisningen så att eleverna får möjlighet att skriva i alla ämnen. En central utgångspunkt är att skrivande främjar elevernas kunskapsutveckling. Modulen bygger på en modell, Skrivhjulet. Modulens två centrala modeller är Skrivhjulet och Texttriangeln. Primär målgrupp: Lärare i alla ämnen i åk 4 - 6 Ansvarigt lärosäte: Linnéuniversitetet
Planering – Förbjuden kärlek Hur kan en planering se ut? Den mycket intressanta diskussionen fördes i en FB-grupp häromdagen. Det finns såklart lika många förslag som det finns lärare. Det är många saker som kanske är viktigare, till exempel undervisningens innehåll, men hur planeringen ser ut är intressant ur både ett lärande- och elevperspektiv. Steg – för – steg – planering Efter den övergripande planeringen följer en mer detaljerad. Läsa balkongscenenOmröstning: snyggaste kärleksförklaringenVad är en liknelse? Att presentera en avslutande uppgift – Trailer på temat Förbjuden kärlek Vi inleder med att titta på Romeo och Julia, andra trailers som Fucking Åmål och Jalla Jalla visas för att upptäcka andra ingångar på temat förbjuden kärlek. Fundera ut “filmens” drama/konflikten: Varför kärleken är förbjuden (se lista nedan).Gör en tankekarta om huvudpersonerna: Vilka är de? SläktfejderGängtillhörighetEkonomiStatusReligionEtnicitetSexualitetGeografiska skillnaderÅldersskillnad Vecka 6 (tre lektioner)