All Quotes Coloring Pages Here are all quotes coloring pages. I have had so much fun drawing these and hope you can find joy in coloring them in and displaying them. There are quite a few, so I am sure you are going to be able to find at least a couple that will get you inspired and motivated. Just click on the picture below, download and print. Make sure you share these with your family and friends. They are a great pick-me-up whenever ever you're having a bad or discouraging day. Mental Discipline Focus and discipline are required when coloring these pages. Relaxation Coloring can be a huge relaxation technique. Creation You aren't just coloring, you are creating art. Fun At the end of the day coloring is fun. Enjoy this page of All quotes coloring pages Return from All quotes Coloring Pages to Quotes Coloring Pages
Kul utan censur | Alfa När Eva Fjellander skriver ”grammatik” på tavlan hörs besvikna stön från klass 7B på Åsenskolan i Anderstorp: Nej! Fan! Inte sant! Eva Fjellander är inte ett dugg förvånad; det är precis så här det brukar börja. Hon vänder sig mot klassen. – Vad är egentligen grammatik? Svaren droppar in rätt håglöst: Regler. Eva fortsätter: – Vad får ni för tankar och känslor när ni hör ordet grammatik? Nu kommer svaren snabbare och Eva skriver för brinnande livet. När Eva själv kompletterar med ”gillar” och ”kul” drar 7B efter andan. Och plötsligt är diskussionen i gång om alla de känslor som g-ordet väcker. – Kommer ni ihåg några ordklasser? Jodå, från sexan minns de flesta vad substantiv, adjektiv och verb är för något, och efter en kort repetition delar Eva Fjellander ut läxan: Tänk ut tio ord var från varje ordklass till nästa gång! Lektionen därpå blir det trängsel framme vid tavlan, som Eva har delat in i tre spalter. Arbetet vid tavlan pågår under fniss och storskratt. – Kolla vad jag skriver! – Yes!
9 av de olyckligaste förkortningarna i svensk historia Det här med att förkorta saker kan vara väldigt smidigt – men det kan också vara en livsfarlig fälla. Här är 9 svenskar som försökte, men förkortade fruktansvärt begränsad framgång. Kredd: Skyltat.se. 1. Vad tycker du om det här smeknamnet, Carl Philip? 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. Aktiv läsförståelseundervisning för att träna tänkandet och ge strategier I mitt förra inlägg skrev jag om hur man kan synliggöra för eleverna vad som är läsförståelse. Jag tänkte i detta inlägg utveckla det med att visa hur jag gör för att utveckla elevernas läsförmåga. Vi vet att förmågan att förstå en text grundar sig i antalet strategier man har med sig. Med strategierna menar man att eleven använder ett visst antal verktyg för att tolka och förstå en text. Några strategier är t ex att ha ett engagemang och vilja att läsa och tänka kring sin läsning. För det första måste vi veta vilka läsförmågor som eleverna behöver kunna och vilka frågor man kan ställa för att synliggöra vad som är vad. Hitta efterfrågad infoDra enkla slutsatserSammanföra och tolka information och idéer samt reflekteraGranska och värdera innehåll, språk och textuella drag Den första förmågan att hitta efterfrågad information är den enklaste och till den gör du oftast en sökläsning. Bedömning När vi har koll på läsförmågorna är det lättare att synliggöra vad eleven behöver utveckla.
INTRODUCTION ”The Magic Finger” by Roald Dahl. Årskurs 4 läser just nu ”The Magic Finger” av Roald Dahl. Eleverna har själva fått välja om de vill läsa lite snabbare eller lite långsammare med mer tid för tolkningar och frågor. Målet med uppgiften är att: – Kunna läsa boken på engelska, tolka den för att förstå innehållet. – Kunna analysera innehållet för att bearbeta och diskutera. – Kunna använda olika strategier för att förstå och kommunicera. – Kunna kommunicera sin läsupplevelse. Arbetsgång: PLANERING & INTRODUKTION (Läs mer…) Presentation av boken och författaren Roald Dahl för hela klassen. GRUPP B (Läs mer…) Alla elever har ett eget exemplar av boken och en papperskopia för att kunna göra egna anteckningar direkt i texten. GRUPP A (Läs mer…) Alla elever har ett eget exemplar av boken. EXTRA (Läs mer…) Vid behov har några elever fått med sig en bok hem. Kommentarer: Kommentarer och tankar före, under och efter arbetet.
Stöttning för skrivande av egna sagor med nya perspektiv Mina senaste inlägg har handlat om sagotema med fokus på att träna läsförståelse med strategier och hur vi kan synliggöra detta. Du hittar inläggen här: Synliggöra vad läsförståelse är så att eleverna når ett kunnande och Aktiv läsförståelseundervisning för att träna tänkandet och ge strategier. Jag har nu i detta inlägg tänkt dela mitt upplägg kring skrivandet kopplat till de texter vi läst och upplevt för att göra tolkningar och sätta dem i perspektiv. Följande kunskapskrav utgör planeringen för undervisningen: Eleven kan skriva olika slags texter med /…/ språklig variation, /…/ textbindning samt /…/ fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. Eleverna fick samla ner de sagoingredienser som vi mött genom de olika texterna. Pdf för utskrift: hur-man-kokar-ihop-en-saga För att ge eleverna nya perspektiv har vi valt att läsa några fler sagor som jag inte nämnt i de tidigare inläggen. Själva instruktionen för uppgiften är denna: Skrivuppgift sagor Modern version
Killar och tjejer Det är otroligt viktigt att läsa, fundera på och samtala om olika fördomar och ”sanningar”. Ibland är ”sanningarna” så djupt rotade hos oss själva och eleverna att det inte ens upplevs som något problem. Vadå skillnader mellan killar och tjejer? Det spelar väl ingen roll? Det är ju bara så! I filmen Tusen gånger starkare framställs killar och tjejer schablonmässigt och generellt, men det är just det som gör att det blir så tydligt och leder till många bra diskussioner. Sammanfatta och förklara Vad handlar berättelsen om? Signe Hur förändras Signe? I filmen – under ytan Innan Saga gör entré verkar det trots vissa anspänningar råda harmoni i skolan. Utanför filmen Känner ni igen er i filmen? Vi går vidare med att eleverna får fundera på vilka leksaker de använde som barn. Vi undersöker leksakskatalogen Besök Vilka färger dominerar på sidorna? Vilka färger dominerar på sidorna? Frågor att fundera på Att fundera vidare
Tolka bilder för att träna inferenser och öka ordförrådet När jag arbetade med sagotemat med mina sjuor ville jag öka deras strategier för att göra inferenser. En bra utgånspunkt är att använda sig av bilder. Om du vill veta mer om detta kan du läsa kunskapsköversikten av Barbro Westlund Att läsa och förstå där hon skriver att om ”eleverna har problem att göra inferenser kan bilderböcker /…/ helt eller nästa helt utan text, användas. Det är utifrån bilderna som en slutledning ska dras eller en muntlig berättelse ska formuleras. ” (sid 51). Jag valde att testa detta och anpassade det utifrån sagotemat genom att använda sagoillustrationer. Att tolka en bild När du tolkar bilder kan du göra det genom att titta både i bilden, utanför bilden, känslospråk och författaren i bilden samt du själv i bilden. Sätt ord på det du ser i bilden: Jag ser… Jag ser färgen… Bilden föreställer… Jag ser en/ett… Jag ser dessa detaljer… Sätt ord på det du inte ser: Jag ser inte… Det finns inget… Om jag hade funnits i bilden hade jag varit detta… Sätt ord på känslor:
Hur textsamtalet kan utveckla läsförståelsen I det här inlägget tänkte jag skriva om en metod som utvecklar läsförståelsen och utgår från samtalet. Upplägget går helt sonika ut på att organisera en bokcirkel och jag tänkte dela med mig av hur jag gör så du kan testa själv om du inte redan gjort det. Först tänkte jag ge en anledning till varför att jag tycker att man ska föra ett samtal kring det man läst gemensamt i klassen. En metod för samtalet är att planera för en bokcirkel till där man delar in klassen i olika roller för att de ska arbeta med boken under läsandet. En bra idé kan vara att låta eleverna föra loggbok under läsandet som man tittar i för att ha lite koll på deras anteckningar så de inte halkar efter. Jag tycker också att det är en idé att ställa frågor som ger eleverna lite stöd för innehållet och som de kan ha stödanteckningar till i sina loggböcker om de kör fast eller är ovana läsare. Pdf: lasformagor Några förslag på roller att dela in i är: Diskussionsledare Persongranskare Miljöbeskrivare Ordgranskare Illustratör
Lärande i cirkelmodellen – Kooperativt Lärande Kooperativt Lärande (KL) passar väldigt bra att använda tillsammans med genrepedagogik och cirkelmodellen. Cirkelmodellen är en modell som utgår från Vygotskijs proximala utvecklingszon – att det som görs med hjälp idag kan göras själv imorgon. Gibbons (2006) skriver om hur lärare med hjälp av stödstrukturer (scaffolding) kan hjälpa eleverna att utvecklas. Gibbons beskriver vidare hur man med hjälp av cirkelmodellen kan bygga upp elevernas kunskap på ett sätt så att de till slut klarar av det själva. Cirkelmodellen består av fyra faser. Dessa faser kan kombineras med kooperativa strukturer för att förstärka lärandet och främja samarbete. Fas 1 För att ta reda på elevernas förförståelse kan man använda sig av flera olika strukturer för kunskapsdelning, till exempel Brainstorm, EPA, Karusellen, Runda bordet, Mina ord dina ord, Turas om, Berättaren och Par på tid. För att ta reda på fakta och skaffa mer kunskap om ämnesområdet passar strukturen Pussel bra. Fas 2 Fas 3 Fas 4 Källor: I "Allmänt"
4. Exempel på textanalys För att visa hur man kan analysera en skönlitterär text presenterar jag här min egen analys av Hjalmar Söderbergs novell Pälsen. Läs novellen först, innan du läser min analys. Då blir det lättare för dig att hänga med i mina resonemang, och du kan också själv ta ställning till mina synpunkter: håller du med mig eller inte? Läs novellen här först! a) Fabeln Berättelsen handlar om doktor Henck, som råkar ut för en olycka när han är på väg hem. b) Konflikter och problem Det finns ett konkret problem i berättelsen, nämligen att doktor Hencks rock går sönder. Även de här problemen verkar lösas när han får låna pälsen av Richardt. c) Personerna Huvudpersonen är doktor Gustav Henck, som verkar vara en rätt nedstämd figur. Häradshövding John Richardt beskrivs som Hencks motsats: han är förmögen och framgångsrik. Hustrun Ellen har ganska lite utrymme i berättelsen: vi får egentligen inte reda på så mycket om henne. d) budskapet a) Berättarperspektiv Novellen berättas ur doktor Hencks perspektiv.