Hur textsamtalet kan utveckla läsförståelsen - Annika Sjödahl I det här inlägget tänkte jag skriva om en metod som utvecklar läsförståelsen och utgår från samtalet. Upplägget går helt sonika ut på att organisera en bokcirkel och jag tänkte dela med mig av hur jag gör så du kan testa själv om du inte redan gjort det. Först tänkte jag ge en anledning till varför att jag tycker att man ska föra ett samtal kring det man läst gemensamt i klassen. Vi vet att elever som lämnas själva i sin läsning inte utvecklar en djupare läsförståelse men genom samtalet kan man stötta de som behöver mer hjälp genom att eleverna lär av varandra. I kunskapsöversikten Att läsa och förstå skriver Barbro Westlund att ”väl organiserade och strukturerade textsamtal ger eleverna betydligt större möjligheter till skolframgång än om sådana samtal inte förs.” (sid 71). En metod för samtalet är att planera för en bokcirkel till där man delar in klassen i olika roller för att de ska arbeta med boken under läsandet. Pdf: lasformagor Några förslag på roller att dela in i är:
All Quotes Coloring Pages Here are all quotes coloring pages. I have had so much fun drawing these and hope you can find joy in coloring them in and displaying them. There are quite a few, so I am sure you are going to be able to find at least a couple that will get you inspired and motivated. Just click on the picture below, download and print. Make sure you share these with your family and friends. Mental Discipline Focus and discipline are required when coloring these pages. Relaxation Coloring can be a huge relaxation technique. Creation You aren't just coloring, you are creating art. Fun At the end of the day coloring is fun. Enjoy this page of All quotes coloring pages Return from All quotes Coloring Pages to Quotes Coloring Pages
Kul utan censur | Alfa När Eva Fjellander skriver ”grammatik” på tavlan hörs besvikna stön från klass 7B på Åsenskolan i Anderstorp: Nej! Fan! Inte sant! Eva Fjellander är inte ett dugg förvånad; det är precis så här det brukar börja. Hon vänder sig mot klassen. – Vad är egentligen grammatik? Svaren droppar in rätt håglöst: Regler. Eva fortsätter: – Vad får ni för tankar och känslor när ni hör ordet grammatik? Nu kommer svaren snabbare och Eva skriver för brinnande livet. När Eva själv kompletterar med ”gillar” och ”kul” drar 7B efter andan. Och plötsligt är diskussionen i gång om alla de känslor som g-ordet väcker. – Kommer ni ihåg några ordklasser? Jodå, från sexan minns de flesta vad substantiv, adjektiv och verb är för något, och efter en kort repetition delar Eva Fjellander ut läxan: Tänk ut tio ord var från varje ordklass till nästa gång! Lektionen därpå blir det trängsel framme vid tavlan, som Eva har delat in i tre spalter. Arbetet vid tavlan pågår under fniss och storskratt. – Kolla vad jag skriver! – Yes!
Jenny på Wendes: Har du några frågor till romanen.... Under senare delen av hösten och nu i samband med julledigheten har jag fått en del frågor av kollegor i det vidgade kollegiet. Flera av dem har frågat efter litteraturtips och i nästa mening om jag också har frågor och uppgifter till böckerna som jag precis tipsat om. Under denna vecka har jag tänkt på det här med frågor och uppgifter till skönlitterära böcker. Varför inte dela med mig av det som jag har tagit fram? Då jag är lite av en "all-läsare" finns det frågor och material till lättlästa böcker, till prisade böcker, till böcker för vuxna, unga vuxna och barn från kanske 12 års ålder. Den fria rörligheten av Karolina Ramqvist (unga vuxna/vuxna) Var la jag min man? Den allvarsamma leken (unga vuxna/vuxna/lättläst version) Bedragaren (unga vuxna/vuxna/lättläst) En man som heter Ove (unga vuxna/vuxna/lättläst version) Fallet Anna Frid (unga vuxna/lättläst) Utvandrarna (unga vuxna/vuxna/lättläst version) Invandrarna (unga vuxna/vuxna/lättläst version) Axel var idiot (unga vuxna/vuxna)
Ett upplägg för textsamtal av faktatexter - Annika Sjödahl I mitt förra inlägg skrev jag om hur man kan arbeta med textsamtal för att stötta läsandet av skönlitterära texter. Detta ger eleverna stöd för förståelsen av det som de läser och de kan använda varandra som lärresurser för varandra. Jag tänkte i detta inlägg ge tips på metoder för att genomföra samtal av läsning av faktatexter som kanske kommer fler lärare till del än svensk- eller språkläraren som är den som oftast arbetar med skönlitteräraverk. Eleverna möter oftare faktatexter och här finns det också möjligheter till stöd för att lära tillsammans genom samtalet. Forskning visar på att läsupplevelsen uppstår i dialogoch samtal. Jag läste för ett par år sedan en dansk artikel om läsning där en lärare valde att dela in eleverna i olika grupper vid läsandet av faktatexten som påminner mycket om boksamtalet. Roller vid läsning av faktatexter en som högläseren som skriver ner nyckelorden som återberättaroch en som antecknar Stafettläsning Få aktiva elever som äger sin läsupplevelse
INTRODUCTION ”The Magic Finger” by Roald Dahl. Årskurs 4 läser just nu ”The Magic Finger” av Roald Dahl. Eleverna har själva fått välja om de vill läsa lite snabbare eller lite långsammare med mer tid för tolkningar och frågor. Det blev till slut två ganska jämna grupper (i alla mina tre klasser). TMF Målet med uppgiften är att: – Kunna läsa boken på engelska, tolka den för att förstå innehållet. – Kunna analysera innehållet för att bearbeta och diskutera. – Kunna använda olika strategier för att förstå och kommunicera. – Kunna kommunicera sin läsupplevelse. Arbetsgång: PLANERING & INTRODUKTION (Läs mer…) Presentation av boken och författaren Roald Dahl för hela klassen. GRUPP B (Läs mer…) Alla elever har ett eget exemplar av boken och en papperskopia för att kunna göra egna anteckningar direkt i texten. GRUPP A (Läs mer…) Alla elever har ett eget exemplar av boken. EXTRA (Läs mer…) Vid behov har några elever fått med sig en bok hem. Kommentarer: Kommentarer och tankar före, under och efter arbetet.
Stöttning för skrivande av egna sagor med nya perspektiv Mina senaste inlägg har handlat om sagotema med fokus på att träna läsförståelse med strategier och hur vi kan synliggöra detta. Du hittar inläggen här: Synliggöra vad läsförståelse är så att eleverna når ett kunnande och Aktiv läsförståelseundervisning för att träna tänkandet och ge strategier. Jag har nu i detta inlägg tänkt dela mitt upplägg kring skrivandet kopplat till de texter vi läst och upplevt för att göra tolkningar och sätta dem i perspektiv. Följande kunskapskrav utgör planeringen för undervisningen: Eleven kan skriva olika slags texter med /…/ språklig variation, /…/ textbindning samt /…/ fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. Eleverna fick samla ner de sagoingredienser som vi mött genom de olika texterna. Pdf för utskrift: hur-man-kokar-ihop-en-saga För att ge eleverna nya perspektiv har vi valt att läsa några fler sagor som jag inte nämnt i de tidigare inläggen. Själva instruktionen för uppgiften är denna: Skrivuppgift sagor Modern version
Ett maraton att bli en läsare - Maria Björsell Snart påsklov och jag har uppdaterat texten och länkarna med utmaningar som passar under påsken. Varför inte ta efter våra grannar i väst och deras Påskkrim? Varför inte ladda upp med några härliga deckare att läsa eller lyssna på? Forskning säger att vi behöver läsa ca 43 km text för att bli en läsare. Det är lika långt som ett maraton. Den här utmaningen står alla barn framför. Jag tänker spinna vidare på dessa forskarrön och passa på och göra liknelser mellan barns läsande och sport. Barnets egna väg till läsning börjar i 6 års åldern, när hen ska försöka knäcka läskoden. En helt ny värld En helt ny värld öppnar sig! Det är också nu som några kommer känna att det här inte går. Som klasslärare har jag alltid uppmuntrat mina elever att läsa eller lyssna hemma. Som förälder vill jag att mina egna barns lärare gör detsamma. Hur det går för barnen i läsmaraton Hur ska det gå för Valter och alla andra nykläckta läsare och deras maraton på 43 km text? Uppmana och uppmuntra Påskpyssel
Sitting drama, estetiska uttryck och multimodalt berättande - Annika Sjödahl Jag har under läsåret utmanat mina elever med olika sätt att arbeta med sin läsförståelse för att variera min undervisning och anpassa den så att eleverna engageras och utvecklas genom lite olika ingångar. Vill ni ta del av några av de arbetssätten hittar ni dels ett som handlar om boksamtal här, men även hur de kan skriva och reflektera utifrån citat. I detta inlägg tänkte jag ge er ett upplägg för hur man kan arbeta med dramatisering av den litteratur man läst i en metod som heter sitting drama men först lite kort om varför valet föll på dramatisering och vad som egentligen står i läroplanen. I syftestexten till ämnet svenska kan man läsa att undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Jag fastnar på begrepp som estetiska uttrycksformer och estetiskt berättande när jag läser syftestexten. Så här lade vi upp sitting dramat När planerade för syftet med undervisningen som jag nämnde i början av texten föll valet på sitting drama. Så vad gav sitting dramat?
Betygsinflation och missförstånd - Nicklas Mörk Skolverket gick den 2:a maj ut med ett förtydligande och en utvidgad tolkning av begreppet “till övervägande del” som används för betygen D och B. Det dröjde inte länge innan rubrikerna i tidningarna gav intrycket att det nu blivit mycket lättare att få höga betyg.Det dröjde heller inte många timmar innan missuppfattningarna kring förtydligandet började cirkulera. Inte blev det bättre idag när SVT.se publicerade en artikel om att betygen skapar oro och irritation. Den knapphändiga och otydliga informationen från Skolverket till skolorna i kombination med att förändringen genomförs så tätt inpå betygsättning har lett till att rektorer,lärare föräldrar och elever på vissa håll missförstått förändringen på samma sätt som SVT gjort. Vad gäller? Det Skolverket gick ut med var inga nyheter. Fortfarande gäller för betyget D att hela kunskapskravet för betyget E ska vara uppfyllt och att kunskapskravet för betyget C är uppfyllt till övervägande del. Sprid informationen Nicklas Mörk & Sara Bruun
Lärande i cirkelmodellen – Kooperativt Lärande Kooperativt Lärande (KL) passar väldigt bra att använda tillsammans med genrepedagogik och cirkelmodellen. Cirkelmodellen är en modell som utgår från Vygotskijs proximala utvecklingszon – att det som görs med hjälp idag kan göras själv imorgon. Gibbons (2006) skriver om hur lärare med hjälp av stödstrukturer (scaffolding) kan hjälpa eleverna att utvecklas. Gibbons beskriver vidare hur man med hjälp av cirkelmodellen kan bygga upp elevernas kunskap på ett sätt så att de till slut klarar av det själva. Dessa faser kan kombineras med kooperativa strukturer för att förstärka lärandet och främja samarbete. Fas 1 För att ta reda på elevernas förförståelse kan man använda sig av flera olika strukturer för kunskapsdelning, till exempel Brainstorm, EPA, Karusellen, Runda bordet, Mina ord dina ord, Turas om, Berättaren och Par på tid. För att ta reda på fakta och skaffa mer kunskap om ämnesområdet passar strukturen Pussel bra. Fas 2 Fas 3 Fas 4 Källor: Gibbons, Pauline (2006). Klassexempel I "Allmänt"