background preloader

De fem lässtrategierna: Reda ut oklarheter - UR Skola

De fem lässtrategierna: Reda ut oklarheter - UR Skola
Related:  helenaforsbergBetyg o Bedömning

Othello John McCullough som Othello Othello (originaltitel Othello) är en tragedi av William Shakespeare. Tillsammans med Hamlet, Kung Lear och Macbeth brukar den räknas till Shakespeares mogna tragedier. Tillkomsthistoria[redigera | redigera wikitext] Datering[redigera | redigera wikitext] Pjäsens källor[redigera | redigera wikitext] Pjäsen tros vara tillkommen med viss hänsyn till kung Jakob I:s intresse för kriget mellan Republiken Venedig och Osmanska riket som kom till uttryck i ett poem om slaget vid Lepanto. En inspirationskälla tros ha varit Seneca den yngres hämndtragedier.[3] Intrigen är i huvudsak hämtad från Giovanni Battista Giraldis (Cinthio) novellsamling Hecatommithi från 1565. Tryckningar och text[redigera | redigera wikitext] Första gången pjäsen publicerades var i en kvarto 1622 som publicerades av Thomas Walkley. Handling[redigera | redigera wikitext] På Cypern skall det firas att den turkiska flottan gått under i en storm. Othello frågar Desdemona om näsduken.

Bästa och sämsta extra anpassningen? Skolinspektionen har granskat. Den vanligaste frågan jag får är; vilken extra anpassning är den bästa? För en tid sedan fick jag en klurig fråga på Twitter; vilken är den sämsta extra anpassningen? Lagändringen om extra anpassningar skulle underlätta för lärare och skolan vad gäller dokumentation. Man såg att antalet åtgärdsprogram hade skjutit i höjden. På vissa skolor var andelen elever med ÅP större än andelen utan ÅP. Extra anpassningar skulle också innebära att flytta ansvaret för elevens svårigheter från eleven själv till undervisning och lärmiljö. Skolinspektionens rapport om skolans arbete med extra anpassningar (160826) ger mycket information om vad som görs, vad som inte görs och vad som borde göras. Enligt rapporten visar studier att nära 40% av eleverna får specialpedagogiskt stöd någon gång under sin grundskoleutbildning. Först ett klargörande för att komma fram till svaret på frågan om vad som är den bästa respektive den sämsta extra anpassningen. Vilken är alltså den sämsta extra anpassningen?

Tio topplistor du inte vill vara utan | Gränslöst digitalt lärande Att listor är populära på internet rådet det ingen tvekan om. Av någon anledning tilltalas vi av att få information färdigförpackad och gärna rangordnad. Jag har tidigare erkänt att jag gillar katter på internet, nu får jag lov att erkänna att jag gärna tittar på olika listor också. I detta inlägg får ni därför en liten hyllning till alla listor som florerar på internet och här har jag samlat tio listor som en geografilärare och SO-lärare verkligen kan ha nytta och glädje av. 1. Vad vore en geografilärare utan sina kartor? 2. Det finns massor av inspirerande och lärorika TED-talks. 3. Att upptäcka världen genom litteraturen är fantastiskt! 4. Twitter är en guldgruva när det kommer till fortbildning. 5. När vi jobbar med handel så har vi låtit eleverna undersöka olika varor utifrån produktion, transport och konsumtion. 6. I en blogg kan du få inspiration och även mer utförliga beskrivningar av ny forskning. 7. 8. 9. Helt enkelt en perfekt film att se när man jobbar med sårbara platser.

Vårens bästa lektioner – novellerna om FLYKT | Josef Sahlin Det har blivit som ett mönster att jag (ibland tillsammans med kollegor) varje vår drar igång ett undervisningsprojekt som utmanar vad skola kan vara. Denna vår var det dags för källkritikprojektet riktigtsant.se. Det blev kalasbra, men något som bliv minst lika bra utan att vara särskilt nyskapande var novellarbetet på temat flykt. Förutom fantastiska berättelser av alla elever i åk 6 på Årstaskolan så var arbetet lätt att koppla till kunskapskrav och det lirade bra ihop med nationella proven. Så här gick det till: Jag ville att eleverna skulle vara förberedda på själva formen på ett nationellt prov i svenska. Eleven kan skriva olika slags texter med ... innehåll och ... fungerande struktur samt ... språklig variation. Eleverna skrev och fick mejla in texten efter ca 80 minuter. Till detta fick de ett bedömningsunderlag som jag sett till att göra likt det som lärare använder i bedömning av nationella prov i berättande text. Eleverna hann olika många texter på ca 45 minuter. Lycka till!

Novellen är litteraturens nya stjärna ”Det är den lyckliga morgonen till en ond dag, ty denna dag skall ett barn dödas i den tredje byn av en lycklig man.” Redan i fjärde meningen kopplar Stig Dagerman detta fasansfulla grepp om sin läsare; ett grepp man sedan aldrig riktigt krånglar sig ur. Novellen ”Att döda ett barn” från 1948 hör onekligen till de svenska klassikerna i största allmänhet, men är i synnerhet ett prov på novellkonst när den är som allra bäst. Är perfektionen i Dagermans ”Att döda ett barn” karakteristisk för novellgenren som sådan? Novellistiken i Sverige har mer eller mindre alltid varit en både upphöjd och förbisedd genre; samtidigt som Lo-Johanssons uppfattning om kraven som ställs på det korta formatet varit utbredd, har tendensen varit lika stark att betrakta romanen som Den Riktiga Litteraturen. Det har snart gått femton år sedan tidskriften 10-tal, då 00-tal, gav ut ett nummer med tema noveller. Betyder det att vi befinner oss i en ny novellboom?

Det är inte våra barn som saboterar smöret | Alex Schulman Jag är väl som de flesta andra när det gäller smörpaketen. Man vill ju att det ska vara snyggt där inne i paketet, man vill att det ska se inbjudande ut när man plöjer ner kniven för att ta sin morgonmacka. Därför ser jag det som en självklarhet att skyddspappret är kvar. Det gör att smörkaos undviks, att det förblir snyggt och fräscht under hela smörpaketets livslängd. Det händer ibland, allt ­oftare, att någon i familjen dragit bort skyddspappret och kastat det. Men så häromdagen såg jag det med egna ögon. Jag rusade fram till henne där hon stod vid diskbänken och frågade vad hon höll på med egentligen. Och jag frågade varför och hon svarade att det var ”äckligt” med det där pappret. ”Herregud”, tänkte jag, ”min fru är efterbliven”. Men så tänkte jag att jag nu äntligen ska ta ett större grepp på missförhållandena i vår familj, att jag ska ställa saker till rätta en gång för ­alla, för det finns många ­saker i hushållet som hon missförstått. Vi sköljer! Vi byter inte med varandra! Så.

Systemisk funktionell grammatik – ett av genrepedagogikens tre ben Genrepedagogikens tre ben Vår undervisning ska enligt skollagen grunda sig på vetenskap och beprövad erfarenhet. Michael Hallidays systemisk funktionella grammatik (SFG) är en teori om språk och ett av genrepedagogikens tre ben. Min grammatikhistoria När jag gick i skolan på 80-talet, så sa lärarna att vi skulle lära oss grammatik och ta ut ordklasser och satsdelar, för att man senare i livet skulle kunna läsa språk. När genrepedagogiken gjorde sitt intåg i min undervisning 2007, när jag arbetade med andraspråkselever, insåg jag att en del saker blir tydligare om man undervisar explicit om det. Systemisk funktionell grammatik – vad är det? Michael Halliday, professor i allmän språkvetenskap, utvecklade den systemisk funktionella grammatiken (SFG) i England och senare Australien på 60-och 70-talet. Deltagare, process och omständighet Istället för att prata om subjekt, predikat eller substantiv, verb osv benämner man fältet, det talade eller skrivna, med deltagare, process och omständighet.

En mening och hundra ord Anne-Marie Körling har flera enkla och mycket användbara lektionsidéer på Körlings ord. Jag har testat flera med både bra resultat och nöje. Liksom andra goda grundidéer finns det möjligheter att utveckla dessa idéer åt lite olika håll. Jag börjar med att välja en mening för att låta eleverna associera till andra ord. Eftersom de flesta elever gillar gaming lägger jag till ett litet tävlingsmoment – vi ska samla 100 hundra ord på fem minuter! Efteråt får eleverna förklara för varandra hur de associerat. Topp fem associationer – ord som har den logiskt starkaste kopplingen till meningenTopp fem – klurigaste associationerTopp fem – associationer som berör mest Med hjälp av de nya ordmolnen skapar eleverna meningar som de läser för varandra. Sedan går eleverna vidare med att gruppera ord som på något sätt hör ihop. Lektionen är ett ordbad och häftigt tankearbete där ordkedjor bildas och sammanlänkas.

Böcker att läsa med ungdomar | enligt O Jag är inte bara boknörd, utan lärare också och tänkte därför lista böcker som jag tror är bra att läsa i skolan tillsammans med eleverna. Jag tror på läsning av gemensamma böcker, antingen i helklass eller i mindre grupper. Alltid med stöd av läraren. Det här är böcker som bör passa på högstadiet och gymnasiet. George av Alex Gino George kanske ser ut som en pojke, men hon vet att hon är en flicka. Lite ihop av Johanna Lindbäck Lite ihop är en ganska klassisk bok om vänskap i sexan. Passar troligen bäst i år 5-6 De tysta stegen bakom av Jonna Björnstjerna En klassisk skräckis där huvudpersonen och hennes familj flyttar till ett gammalt hus där det verkar spöka. Passar troligen bäst i år 5-6, eller tidigare som högläsningsbok Skuggan i väggen av Kerstin Lundberg Hahn Skuggan i väggen är i första hand en läskig historia om ett hus där det spökar, men den handlar också om hur det är att flytta mycket och om vänskapen mellan en mycket ung och en mycket gammal person. Undret av R.

Related: