background preloader

Den oändliga historien del 1 av 8 10 juli kl 10:45 - Drama för unga

Den oändliga historien del 1 av 8 10 juli kl 10:45 - Drama för unga
Related:  Svenskaläsa

Svenskanoveller Wiki - Wikia prickigapaula Att läsa och förstå Läsförståelsen påverkar möjligheterna att tillägna sig kunskaper i alla skolämnen genom hela skoltiden. Redan under de första skolåren behöver eleverna få möjlighet att utveckla en djupare förståelse för olika typer av texter. Forskning visar att läsförståelsen påverkar möjligheterna att tillägna sig kunskaper i alla skolämnen. Men vad kan skolan göra för att stödja elevers läsförståelse genom hela grundskolan? Den här kunskapsöversikten belyser vad rektor, lärare och elever gemensamt kan göra för att aktivt arbeta med läsförståelse. Kunskapsöversikten kan läsas och användas av både lärare och rektorer i hela grundskolan och dess motsvarande skolformer. LyssnaLadda ner som PDF (1005 KB)

Han härmar 50 dialekter på tolv minuter Zappat Det finns förmodligen lika många dialekter som det finns orter i det här landet. Imitatören Gustav "Gurra" Karlsson river av 50 på tolv minuter. Gustav "Gurra" Karlsson slog igenom 2001 när han deltog i TV4:s program "Talang" och bland annat drev med jurymedlemmen Bert Karlsson. Förra året släppte han en video där han härmade 18 lokala landsmål. Nu är han alltså tillbaka med imponerande 50 dialekter. Och av kommentarerna på Facebook och Youtube att döma så lyckas han riktigt bra. "Bor typ i Uddevalla och de va verkligen som att du lät härifrån", kommenterar en Denniz. "Jävligt bra öländska", säger Ludvig. "Född o uppvuxen på Gotland! Vi kontaktade "Gurra" för att få veta mer om hur han jobbar för att härma dialekter. Beskriv hur du gör när du går in i rollen för att imitera Göteborgsdialekten? – Den är förhållandevis enkel att efterlikna då jag är ifrån Vetlanda i Småland, göteborgsdialekt och vetlandamål har i stort sett samma melodi i språket. Vilken dialekt är svårast att imitera?

Genrepedagogik och cirkelmodellen – att utmana och stötta | Förstelärare i Svedala ”Idag ska vi skriva sagor. Ta nu fram era sagoböcker och låt fantasin flöda”. Så här kunde det nog låta i mitt klassrum, innan jag fick upp ögonen för genrepedagogik och cirkelmodellen. Fokus låg på lust, fantasi och skrivregler, men för att kunna skriva behövs så mycket mer. Barnen ska i årskurs 1-3 möta flera olika texttyper; berättande, poetiska, beskrivande och instruerande. Cirkelmodellen består av fyra faser. I den första fasen bygger man upp förkunskaper om ämnet. I fas två studerar man texter inom genren för att få förebilder och vi laborerar med text. Vi läser på många olika sätt. I närläsningen läser vi en del av en text tillsammans på projektorn (OH-apparaten fungerar också). Nu är det dags att skriva en gemensam text och då har vi kommit fram till den tredje fasen. Vi öppnar en lucka i taget och skriver först presentationen av aktören, därefter öppnar man lucka två och beskriver miljön osv. Att diskutera: 1.

Grafisk roman och poesi - hur hänger det ihop? Jag har haft den stora förmånen att få delta på NCS (Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling) höstkonferens. Som vanligt fick jag med mig en massa nya tankar och idéer och en del av dem omsatte jag direkt i min egen undervisning. Du ska snart få ser hur! Under konferensens andra dag fick jag bland annat lyssna på Stefan Lundström, som pratade om det vidgade textbegreppet och elevernas textvärldar utanför undervisningen, och Katarina Lycken Rüter, som lyfte Shaun Tans Ankomsten och den funktionella grammatiken. Under dagens lektion var tanken att eleverna skulle få skriva egna dikter som en replik på en annan dikt MEN efter konferensen tänkte jag om. Jag plockade ut tre bilder och till varje bild kopplade jag en ordklass (substantiv, verb och adjektiv). Eleverna fick utifrån första bilden samla substantiv. I steg 2 fick eleverna se en ny bild och till denna skriva ner alla verb. I steg 3 var det dags att samla adjektiv. I steg 6 fick eleverna reflektera. Hur gick det då?

Lärande i cirkelmodellen – Kooperativt Lärande Kooperativt Lärande (KL) passar väldigt bra att använda tillsammans med genrepedagogik och cirkelmodellen. Cirkelmodellen är en modell som utgår från Vygotskijs proximala utvecklingszon – att det som görs med hjälp idag kan göras själv imorgon. Gibbons (2006) skriver om hur lärare med hjälp av stödstrukturer (scaffolding) kan hjälpa eleverna att utvecklas. Gibbons beskriver vidare hur man med hjälp av cirkelmodellen kan bygga upp elevernas kunskap på ett sätt så att de till slut klarar av det själva. Cirkelmodellen består av fyra faser. I fas 1 utgår läraren från elevernas förkunskaper och bygger från dem upp ny kunskap. Dessa faser kan kombineras med kooperativa strukturer för att förstärka lärandet och främja samarbete. Fas 1 För att ta reda på elevernas förförståelse kan man använda sig av flera olika strukturer för kunskapsdelning, till exempel Brainstorm, EPA, Karusellen, Runda bordet, Mina ord dina ord, Turas om, Berättaren och Par på tid. Fas 2 Fas 3 Fas 4 Källor: Klassexempel

För lärare – så kan du använda spelet Marvinter med din klass! - Julkalendern 2017: Marvinter På denna sida har vi samlat tips och diskussionsfrågor om hur spelet kan användas med din klass. Spelet är utvecklat på ett inkluderande sätt och kan spelas utan grafik eller utan ljud. Om klassen har tillgång till surfplattor så kan du som lärare använda spelet som ett sätt att prata om hur vi kan uppleva berättelser på olika sätt med olika sinnen. Förutsättningar Surfplattor. Utrymme på surfplattorna. Uppkoppling. Hörlurar. Innan lektionen Förbered surfplattorna och dig själv. Nybörjarguide. Max fyra sparfiler. Del 1 – Spela första luckan Dela upp klassen i tre olika grupper som får spela första luckan i Marvinter på tre olika sätt: Grupp 1 spelar utan att slå på ljudet.Grupp 2 spelar med hörlurar utan att använda någon grafik. Del 2 – Gruppdiskussion Efter att alla i en grupp spelat klart diskuterar eleverna inom gruppen kring följande frågor: Vad handlar det här spelet om? Del 3 – Diskussion i helklass Eleverna samlas sedan i helklass och reflektionerna sammanställs från de olika grupperna.

Linas lärarrum - Läsmysteriet Jag hoppas att ni inte har missat UR:s nya serie Läsmysteriet som modellerar lässtrategier i form av roliga utmaningar. Jag läste om den här serien några månader innan den kom ut och väntade med stor spänning inför det första avsnittet. Nu har jag arbetat med de två första avsnitten med tillhörande uppgifter och mina elever i åk 5 älskar det. I övningarna de gör utgår de från sammarbete i grupp där de ska lösa ungefär samma uppgifter som i programmet. Eleverna får i uppgiften stöttning först av modellerandet som görs i programmet, sedan av att vi gör uppgiften i tillsammans i helklass och till sist arbetar eleverna i mindre grupper. Klicka på bilden så kommer du till programmet: Vi började lektionen med att repetera läsförståelsestrategierna som mina elever känner igen sedan tidigare. Första problemet i programmet går ut på att att använda spågumman, aktivera sina förkunskaper och lista ut vilket textutdrag som hör till vilken bok.

Related: