”Min fulla potential” fokuserar på barnen i skolan | Hjärnfonden – För att skapa en skola där alla barn ges samma möjligheter att nå sin fulla potential måste forskningsresultat och goda exempel spridas. Det finns många skolor som välkomnar alla, gör extra anpassningar och tar hänsyn till elevers olika behov. Det vill vi att fler ska ta efter, därför gör vi den här kampanjen, säger Anna Hemlin, generalsekreterare för Hjärnfonden. Ibland undrar jag om barnen finns i skolan för skolans skull, eller för barnens skull. Sätt barnen i centrum! Goda exempel finns redan Mindre grupper och anpassad undervisning – ESS gymnasium i StockholmTakplattor och dämpad belysning – Västervångskolan i LandskronaFärgkodat schema – Huddinge skola, Huddinge Om nfp Npf är ett samlingsnamn för olika diagnoser som adhd, Aspergers syndrom, Tourettes med flera. Stöd Hjärnfondens arbete med en gåva Du kan läsa mer om diagnoserna här Här hittar du minfullapotential Min vardag med adhd Vilhelm Nordström har adhd och han deltog på Hjärnfondens arrangemang Hjärnans dag 2015 .
ArchivedChat << Tillbaka till senaste chattarna Chatta om betyg Gabriel: Är ni för eller emot delmatriser under kursens gång? Det vill säga matriser i vilka betygen delas in delmål för varje moment. Pernilla, Undervisningsråd: Hej Gabriel, Det har vi lite svårt att ta ställning till. 15:53, 27 May 2015 Svensklärare: Om en del av ett kunskapskrav ligger på en D-nivå är det då stört omöjligt att kunna få ett högre betyg är D, trots att alla andra kunskapskrav är uppnådda på en C-A-nivå? Pernilla, Undervisningsråd: Hej Svensklärare, Kunskapskraven beskriver olika kunnigheter i tre nivåer - A, C och E. 15:54, 27 May 2015 Jo: Hur ska elever i åk 7 och 8 som börjat på denna skola i mitten/slutet av denna terminen betygsättas? Anna, Undervisningsråd: Hej Jo! Streck sätts bara om läraren saknar bedömningsunderlag på grund av att eleven varit frånvarande. 15:55, 27 May 2015 Erik, Undervisningsråd: Hej Fröken! 16:02, 27 May 2015 Johanna: Hej! Pernilla, Undervisningsråd: Hej Johanna, Välkommen till läraryrket!
Ågrenska Ågrenska, ursprungligen Ågrenska konvalescenthemmet[1], är ett av Socialstyrelsen upphandlat nationellt kompetenscentrum för sällsynta diagnoser.[2][3][4] Ågrenska fungerar som en mötesplats för barn, ungdomar och vuxna med olika funktionsnedsättningar samt för deras familjer. Ågrenska ligger på Lilla Amundön utanför Askim, strax söder om Göteborg. Historia[redigera | redigera wikitext] Grosshandlaren Axel H. Som en följd av att vårdmetoderna förändrades och väsentligt färre sjukdomsfall minskade behovet av långvariga vårdplatser för barn, och 1978 stängdes därför konvalescensverksamheten. 1989 inleddes dagens verksamhet på platsen som en samverkan mellan Ågrenska stiftelsen, kommunal- och landstingsledd vård- och omsorgsverksamhet, handikapprörelsen och skol- och socialnämnden i Göteborg. År 2014 tog Ågrenska emot en donation på 50 miljoner kronor från Sten A Olssons Stiftelse för Forskning och Kultur. Referenser[redigera | redigera wikitext] Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Tips & Råd Attention har tillsammans med Källbrinksskolan och ESS-Gymnasiet i Stockholm samlat in massor av handfasta tips och strategier för hur man får undervisningen för elever med NPF att fungera. Här har vi valt att sammanställa några av de vassaste: Arbeta aktivt med studieteknik. Låt eleverna träna studieteknik och bli mer medvetna om hur de på bästa sätt lär sig, och vad det innebär att de exekutiva funktionerna brister när man har NPF.Använd avprickningslista i punktform. Dela upp arbetet i korta, tydliga mål eller uppgifter, så att eleven kan pricka av allt eftersom och själv se sin arbetsinsats. Det kan användas både på lektioner och inför arbetsmoment.Två lärare i klassrummet samtidigt.
Hitta den inre motivationen Vad blir skillnaden om du får en belöning för att motionera, ringa ett säljsamtal eller skriva en text, jämfört med att själva springturen, säljsamtalet eller skrivandet blir en belöning i sig? Att kunna motivera sig själv är en ovärderlig förmåga. Att kunna ändra vanor, ha kul på jobbet och att få gjort det man egentligen vill få gjort. Men hjärnans inbyggda belöningssystem jobbar inte alltid åt det håll vi vill. Hjärnan dras till snabba belöningar och älskar sötsaker, soffor, gamla vanor och att skjuta upp krävande uppgifter. För att komma till rätta med det här jobbar vi ofta med mål. Men för att nå en långvarig förändring, och fortsätta känna motivation och inspiration är det inte säkert att det här räcker. Jag hade en gång en kollega som sa: ”Nu ska jag belöna mig själv med att ringa ett säljsamtal!”. Så hur gör man för att hitta den inre motivationen? Saker som ökar vår inre motivation innehåller ofta en känsla av: Använd yttre motivation som igångsättare! Du kanske också gillar:
Uppnå dina mål med SMART- metoden S.M.A.R.T-metoden som står för: S- Specfikt, använd ord som, Öka, Minska, Utveckla och undvik ord som, tillgodose, Ta hand om, ju tydligare desto effektivare.M- Mätbart, formulera vad som är eller kan vara mätbart och tänk igenom så det blir relevanta mått, i enheter tid, pengar eller procent. Du ska veta hela tiden hur långt du har kvar till att slutföra målet.A- Accepterat, målet ska sättas upp av dig som ska uppfylla det och det måste vara accepterande och inte gå ut över tex familj och vänner.R- Realistiskt, går det att uppnå detta mål? Är det möjligt med de resurser, kunskap & tid du har? Använder du dig av denna metod när du sätter upp dina mål är det mycket möjligt att du bli mer effektiv och få mer gjort, både privat och på jobbet.
Inre motivation positiv för elevers utveckling och lärande: Venue: Lärarutbildning: Linköpings universitet Tomas Jungert, Linköpings universitet Har yttre belöningar (exempelvis guldstjärnor i kanten av skrivboken) en negativ inverkan på elevers inre motivation? Minskar intresset för människor att engagera sig i eller prestera väl i en uppgift när yttre belöningar erbjuds? Flera meta-analyser har visat att så är fallet. n av de mest utmanande och kritiska uppgifterna i undervisningssituationer är att motivera elever. Yttre motivation är instrumentell till sin natur och refererar till att elever engagerar sig i en skoluppgift på grund av yttre krav eller för att nå ett yttre resultat, såsom ett högt betyg eller att undvika hot om att bli bestraffad, exempelvis att få underkänt. Self-determination theory (SDT) är en teori som såväl teoretiskt som praktiskt belyser hur lärare kan stödja elever för att öka deras inre motivation (Deci & Ryan, 2000). Inre motivation Olika grader av motivation Internalisering och grundläggande behov Att tillgodose de grundläggande behoven Avslutningsvis Referenser
Inre drivkrafter och motivation Arbetsglädje är bästa vägen att nå ökad produktivitet och lönsamhet. Då når ni inte bara framgång utan ni får en arbetsplats med engagerade och välmående medarbetare. För att lyckas krävs det att ni skapar rätt förutsättningar. Får både de hårda faktorerna och de mjuka på plats. HRinfo presenterar här en utbildningsserie på elva delar, baserad på boken Frigör kraften med värdebaserat ledarskap, som berör alla element som ni behöver arbeta med för att få engagerade medarbetare, ett gott samarbete och en stödjande struktur som säkerställer att alla gör rätt sak på bästa möjliga sätt. Det är stor skillnad mellan att drivas av inre drivkrafter och att drivas av yttre belöningar eller hot. Modell för de inre drivkrafterna För att väcka ditt eget och andras engagemang måste du förstå vad det är som driver oss. För att nå målen, skapa en meningsfull tillvaro och få behoven tillgodosedda använder vi oss av olika beteenden, de symboliseras av de röda pilarna i figuren.
Uttal.se Svenskt uttal - Sverige - Läromedel - Folkuniversitetets förlag Författare: Roland Burman Övningarna är av två slag: Lyssna och identifiera med flervalsövningar som tränar förmågan att uppfatta olika vokal- och konsonantljud. Hör och uttala med övningar av typ "lyssna, säg efter och jämför med det förinspelade uttalet". Varje övning består av ett antal ordkombinationer som till uttalet liknar varandra. Svenskt uttal är lämpligt att använda såväl i sfi-undervisningen som vid andra former av uttalsträning. Unni Brandeby Hör och härma – uttalsträning i svenska som andraspråk Hör och härma är ett enkelt och lättillgängligt material för vuxna och ungdomar, användbart från sfi-nivån och uppåt. Materialet vänder sig dels till lärare som hjälp vid handledning och träning i klassrummet, dels till studerande som vill jobba med sitt uttal helt på egen hand eller som extra träning utöver lektionerna i skolan. Innehållet omfattar alla vokaler, och de konsonanter som brukar vålla besvär. I båda böckerna är övningarna inlästa med paus för eftersägning. Nyhet: fri lyssning direkt i mobilen! Hittills har ljudet endast funnits tillgängligt på cd-skivor som medföljt boken. I fortsättningen kommer böckerna att säljas med eller utan cd-skivor. Röda boken – lite lättare riktar sig till alla som just ska börja lära sig svenska och ännu har ganska litet ordförråd. Modersmålsstöd: Att få texten översatt till sitt modersmål hjälper nybörjaren att förstå inte bara orden man uttalar, utan också hur och varför man ska träna.
Adhd/add i vuxen ålder - www.regionuppsala.se Enligt aktuell forskning kvarstår i vuxen ålder allvarliga problem hos 1/3 av dem som diagnostiserats i barndomen, 1/3 klarar sitt vardagsfungerande men mår inte särskilt bra, och 1/3 är symtomfria. Många får sina svårigheter diagnostiserade först i vuxen ålder och kan under lång tid ha haft kontakt med vården eller andra myndigheter, utan att ha fått adekvat behandling. Kärnsymtomen vid adhd/add Kärnsymtomen hos vuxna med adhd/add är liksom hos barn svårigheter med uppmärksamhet, impulsivitet och överaktivitet. Uppmärksamhetsproblem Uppmärksamhetsstörningen är det symtom som ofta finns kvar från barndomen hos vuxna med adhd/add. När motivationsnivån är hög klarar man av sina uppgifter, men det blir betydligt svårare att upprätthålla drivkraften när det är tråkigt och monotont. Impulsivitet Impulsivitet innebär svårigheter att ett hejda ett beteende, man saknar helt enkelt broms. Hyperaktivitet Samsjuklighet Könsskillnader Positiva sidor Diagnostik Stöd och behandling
Adhd och autism - förmågor och förutsättningar för lärande En person med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning har ofta annorlunda perceptuella och kognitiva förutsättningar, det vill säga hur sinnesintryck och information upplevs och bearbetas. Det kan få pedagogiska konsekvenser för lärandet i förskolan och skolan. De kognitiva funktionerna kan du läsa mer om på Lär om teknikstöd. Socialstyrelsen har även tagit fram en Kunskapsguide om adhd som bland annat innehåller en film om bemötande och förhållningssätt i skolan. En person som har adhd har främst svårigheter inom exekutiva funktioner, alltså områden som uppmärksamhet, överaktivitet och att kunna ta initiativ eller hejda impulser. Autism och andra autismspektrumtillstånd I diagnoserna inom autismspektrumtillstånd, där även Aspergers syndrom ingår, är även andra funktionsområden annorlunda eller nedsatta, som exempelvis förmågan att se sammanhangmentalisera (att föreställa sig det man inte ser och medvetenhet om sitt eget och andras tänkande)samordna sin uppmärksamhet med någon annan.