background preloader

Läs- och skrivportalen

Läs- och skrivportalen
Related:  svenskaSvenskasärskilda behov

Språk-, läs-, och skrivutveckling – Enköpings kommun Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kultur, livsåskådning, generationer och språk möts (Lgr11, s 222). I Enköpings kommun arbetar vi aktivt för att alla elever ska utveckla en god språk- läs- och skrivförmåga. Under hela skoltiden arbetar vi målmedvetet och strukturerat för att skapa lärmiljöer där de språkliga aktiviteterna – samtala, läsa, skriva – genomsyrar alla ämnen. Skolorna i kommunen skall sträva efter att arbeta förebyggande och språkutvecklande. Viktiga moment i elevernas läs- och skrivutveckling övervakas av läraren i den dagliga verksamheten. Projektet initierades av lektor Catharina Tjernberg och specialpedagog Annie Bernhardsson höstterminen 2014. Ansvariga för innehållet Mer om projektet Enköpings kommun - nyhet

Vårens bästa lektioner – novellerna om FLYKT | Josef Sahlin Det har blivit som ett mönster att jag (ibland tillsammans med kollegor) varje vår drar igång ett undervisningsprojekt som utmanar vad skola kan vara. Denna vår var det dags för källkritikprojektet riktigtsant.se. Det blev kalasbra, men något som bliv minst lika bra utan att vara särskilt nyskapande var novellarbetet på temat flykt. Förutom fantastiska berättelser av alla elever i åk 6 på Årstaskolan så var arbetet lätt att koppla till kunskapskrav och det lirade bra ihop med nationella proven. Ingenting kändes stressigt och jag upplevde att alla elever hajade vad de höll på med. Så här gick det till: Jag ville att eleverna skulle vara förberedda på själva formen på ett nationellt prov i svenska. Eleven kan skriva olika slags texter med ... innehåll och ... fungerande struktur samt ... språklig variation. Eleverna skrev och fick mejla in texten efter ca 80 minuter. Eleverna hann olika många texter på ca 45 minuter. Lektionen efter fick eleverna förbättra sina egna noveller. Lycka till!

Linas lärarrum - Läsmysteriet Jag hoppas att ni inte har missat UR:s nya serie Läsmysteriet som modellerar lässtrategier i form av roliga utmaningar. Jag läste om den här serien några månader innan den kom ut och väntade med stor spänning inför det första avsnittet. Nu har jag arbetat med de två första avsnitten med tillhörande uppgifter och mina elever i åk 5 älskar det. I övningarna de gör utgår de från sammarbete i grupp där de ska lösa ungefär samma uppgifter som i programmet. Som lärare har jag stor möjlighet att gå runt, lyssna och uppmärksamma vilka strategier eleverna använder sig av. Det här både för att bedömma och planera den fortsatta undervisningen för nedanstående kunskapskrav: Eleverna får i uppgiften stöttning först av modellerandet som görs i programmet, sedan av att vi gör uppgiften i tillsammans i helklass och till sist arbetar eleverna i mindre grupper. Klicka på bilden så kommer du till programmet: Böckerna lånade jag på biblioteket och sedan drog jag ut en kort avsnitt från varje bok.

”Min fulla potential” fokuserar på barnen i skolan | Hjärnfonden – För att skapa en skola där alla barn ges samma möjligheter att nå sin fulla potential måste forskningsresultat och goda exempel spridas. Det finns många skolor som välkomnar alla, gör extra anpassningar och tar hänsyn till elevers olika behov. Det vill vi att fler ska ta efter, därför gör vi den här kampanjen, säger Anna Hemlin, generalsekreterare för Hjärnfonden. Ibland undrar jag om barnen finns i skolan för skolans skull, eller för barnens skull. Sätt barnen i centrum! Goda exempel finns redan Mindre grupper och anpassad undervisning – ESS gymnasium i StockholmTakplattor och dämpad belysning – Västervångskolan i LandskronaFärgkodat schema – Huddinge skola, Huddinge Om nfp Npf är ett samlingsnamn för olika diagnoser som adhd, Aspergers syndrom, Tourettes med flera. Stöd Hjärnfondens arbete med en gåva Du kan läsa mer om diagnoserna här Här hittar du minfullapotential Min vardag med adhd Vilhelm Nordström har adhd och han deltog på Hjärnfondens arrangemang Hjärnans dag 2015 .

Tänka med pennan för att utveckla diskussionerna Ett sätt att få diskussionerna att gå på djupet är att låta eleverna tänka med pennan. Detta gör de först under tystnad. Det är ett utmärkt sätt att få med sig de elever som ogärna säger vad de tycker i en grupp. Samtidigt som de själva skriver kan de ta del av andras tankar då texten hamnar bredvid. Det går till så här: Något att tänka till kring Först måste man ha ett ämne att diskutera, en sk igångsättare. Eleverna arbetar i grupp om två eller tre individer och samtliga grupper kan få samma uppgift eller så har man olika igångsättare där en grupp får ett citat, en grupp en kortfilm och en annan något annat att diskutera till. Organisera tänkandet Sätt fast dikten, citatet eller länken till filmen i mitten på ett stort papper. Genomförandet av tänka med pennan Tänkandet ska ske under total tystnad. När tiden är ute byter eleverna uppgift och cirkulerar runt och tar del av de nya igångsättare och samtidigt kan de läsa de andras svar, frågor eller tankar. Lyfta diskussionen vidare

Uttrycksformer för upptäckare – inspiration Inom de naturvetenskapliga ämnena och teknik finns många spännande uttrycksformer som kan inspirera till utveckling av skriftliga och muntliga uppgifter inom olika arbetsområden. I det här materialet kan du hitta exempel och instruktioner kring 12 olika typer av texter och andra framställningar. Med exempel från det centrala innehållet i biologi, fysik, kemi och teknik beskriver materialet en rad naturvetenskapliga och tekniska texttyper som du kan använda i undervisningen. Materialet är tänkt som ett metodmaterial att plocka fritt ur. Digitala presentationer Många lärare har elever med stor vana vid att använda olika typer av digitala verktyg. . Journalistiska texter Att arbeta med vetenskaps- och teknikjournalistik kan vara lärorikt på flera sätt. Årskurs 1-3 Artikeluppslag (1,3 MB) Årskurs 4-6 Reportageuppslag (1,4 MB) Årskurs 7-9 Granskande uppslag (1,1 MB) Litterära presentationer Årskurs 1-3 Diktsamling (1,5 MB) Årskurs 4-6 Serie (5,6 MB) Årskurs 7-9 Novell (1,0 MB) Fler exempel

Brevet till mig själv | Förstelärare i Svedala Psykologen och forskaren Angela Lee Duckworth undersöker vad som får vissa att lyckas bättre än andra i livet. Hon menar att det är förmågan att arbeta uthålligt mot ett långsiktigt mål som är framgångsfaktor nummer 1. Hon kallar förmågan ”to grit”, på svenska ungefär ”bita ihop och kämpa på”. Det här är en övning där eleverna får fundera kring vem de är just nu och sedan skapa positiva, långsiktiga målbilder. Så här jobbade vi denna gången. Åter till 2015. Dags för eleverna att fundera över hur de är just nu, vilka intressen, vilken personlighet, vilka mål med skolan de har och vilka tankar de har kring sin egen framtid. Det är också roligt att väva in dagsaktuella händelser, både ifrån den lilla och stora världen. Mina sjätteklassare använde två lektioner för att skriva till sig själva och engagemanget var stort, så det gick åt mängder med brevpapper! Jag lovar att det känns lite som julafton när det tre år senare är dags för utdelning. Att diskutera: 1.

Öde ön- Skrivprojekt kapitelbok år 5 | Lär för livet! Här delar vi med oss av det Skrivprojekt som vi arbetat med i år 5. Eleverna har fått ett kapitel i veckan att skriva i dokumentet. Vi har använt oss av Classroom för att fördela uppdragen samt lätt ge eleverna återkoppling. Varje kapitel innehåller en tydlig instruktion för vad kapitlet ska handla om samt innehåller även en checklista för att eleven själv ska kunna bearbeta sin text. Vi har själva hittat på innehållet till öde ön. Slutprodukten kommer att bli färdiga böcker i Book Creator. Kapitel 1 Kapitel 2 Kapitel 3 Kapitel 4 Kapitel 5 Kapitel 6 Sista uppdraget ( checklista för hela boken, kriterier för kompisbedömning mm)

Ågrenska Ågrenska, ursprungligen Ågrenska konvalescenthemmet[1], är ett av Socialstyrelsen upphandlat nationellt kompetenscentrum för sällsynta diagnoser.[2][3][4] Ågrenska fungerar som en mötesplats för barn, ungdomar och vuxna med olika funktionsnedsättningar samt för deras familjer. Ågrenska ligger på Lilla Amundön utanför Askim, strax söder om Göteborg. Historia[redigera | redigera wikitext] Grosshandlaren Axel H. Som en följd av att vårdmetoderna förändrades och väsentligt färre sjukdomsfall minskade behovet av långvariga vårdplatser för barn, och 1978 stängdes därför konvalescensverksamheten. 1989 inleddes dagens verksamhet på platsen som en samverkan mellan Ågrenska stiftelsen, kommunal- och landstingsledd vård- och omsorgsverksamhet, handikapprörelsen och skol- och socialnämnden i Göteborg. År 2014 tog Ågrenska emot en donation på 50 miljoner kronor från Sten A Olssons Stiftelse för Forskning och Kultur. Referenser[redigera | redigera wikitext] Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Språkutvecklande arbetssätt - Skolverket Upload NCs webbplats NC andraspråk Loading... Working... ► Play all Språkutvecklande arbetssätt - Skolverket NC andraspråk7 videos1,650 viewsLast updated on Jul 21, 2014 Play all Sign in to YouTube Sign in History Sign in to add this to Watch Later Add to Loading playlists... #1066 Skriv brev till ditt framtida jag Skriv ett brev till ditt framtida jag. Du kommer garanterat att lära dig mycket nytt om dig själv, och fascineras av hur du över tid förändras som person. Börja brevet med att skriva vilket datum som du tidigast får läsa brevet! Själv har jag valt endast ett antal år fram i tiden, för att inte dö av nyfikenhet och väntan. Dessutom hinner det hända osannolikt mycket på endast ett fåtal år. Börja sedan skriv och rita hur ditt liv ser ut idag. Skriv sedan hur du tänker dig att din framtid kommer se ut. Ett sådant brev hittade jag för några år sedan i min skrivbordslåda. Inlägg: Lisa, 365-are 1 timme eller mindreGratisSjälvVarsomhelst

Att bygga upp en berättande text Idag har vi repeterat hur man bygger upp en berättande text. Vilka delar ska vara med? Först fick vi tre små texter som vi skulle lista ut vad vi skulle göra med. Vi förstod nästan på en gång att det skulle bli en saga. Sedan funderade vi på HUR vi visste vilken del som skulle komma först, sedan och sist. 1. Vi förstod alla att den texten som skulle komma först var den här: Det var en gång en pojke som hette Ivar. Vi visste det av tre anledningar. sagor brukar börja med Det var en gångi början av en saga berättar man om huvudpersonen (VEM)i början av en saga berättar man om miljön (VAR) 2. Vi förstod att den här texten skulle komma i mitten: Människorna i byn hade ett problem. Vi visste det för att: det måste vara ett problemproblemet måste komma innan slutetdet fanns med en hjälparelösningen måste också komma innan slutet 3. Vi förstod att den här texten skulle komma sist: Drakmamman blev jätteglad. Vi sammanfattade vad vi visste genom att sätta cirklarna på rätt plats.

Tips & Råd Attention har tillsammans med Källbrinksskolan och ESS-Gymnasiet i Stockholm samlat in massor av handfasta tips och strategier för hur man får undervisningen för elever med NPF att fungera. Här har vi valt att sammanställa några av de vassaste: Arbeta aktivt med studieteknik. Låt eleverna träna studieteknik och bli mer medvetna om hur de på bästa sätt lär sig, och vad det innebär att de exekutiva funktionerna brister när man har NPF.Använd avprickningslista i punktform. Dela upp arbetet i korta, tydliga mål eller uppgifter, så att eleven kan pricka av allt eftersom och själv se sin arbetsinsats. Det kan användas både på lektioner och inför arbetsmoment.Två lärare i klassrummet samtidigt.

Related:  Skolverket