background preloader

Språkutvecklande aktiviteter - lista med förslag.docx

Språkutvecklande aktiviteter - lista med förslag.docx

https://docs.google.com/document/u/1/d/1XzHOU57tVtMU-VwLWIvT8x7hIMDSWwbNOq8u1zu53w4/pub

Related:  språkutvecklande arbetssättkollegialt o språkutvecklande arbetssättPedagogik

”Alla ämneslärare i högstadiet måste undervisa i läsförståelse” Larmrapporter om svenska elevers sjunkande läsförmåga kommer med viss regelbundenhet och når sin höjdpunkt när Pisaresultaten publiceras, nästa gång i december. Men alltför sällan undersöks de bakomliggande orsakerna till nedgången utifrån ett ämnesdidaktiskt perspektiv, det vill säga hur undervisningen ska anpassas efter respektive skolämne. Ett exempel på detta är en larmrapport publicerad av Lärarnas riksförbund (LR) 2014, där grundskollärares uppfattningar om elevers läsförmåga undersöktes via enkätsvar. Resultatet visar att hela 40 procent av de 1.035 tillfrågade högstadielärarna, med ansvar för svenskämnet, anser att deras elever inte har tillräcklig läsförståelse när de börjar årskurs 7, vilket ansågs vara det mest alarmerande resultatet.

Struktur: Roller – Kooperativt Lärande I Kooperativt Lärande (KL) flyttas fokus från läraren till eleverna. Undervisningen blir en social process där elevernas aktivitet är i fokus och där de successivt lär sig att ta mer och mer ansvar för sin inlärning. För att främja detta använder man i KL ofta olika roller. Dessa används för att förtydliga för eleverna vad deras uppdrag och fokus är. UR Samtiden - Nyanländas lärande: Ett klassrum fyllt av möjligheter - UR Skola TVLärandets idéhistoria Dylan Wiliam om lärandets vitala verktyg Dylan Wiliam, professor emeritus vid Institute of education vid University of London, har under lång tid forskat på vad som utmärker framgångsrikt lärande och tagit fram en verktygslåda för arbete i klassrum. Alla lärare kan, och måste, ständigt bli bättre.

Nytt test fångar upp språkliga svårigheter hos 4-åringar – De material som används vid fyraårskontrollerna idag är inte normerade. De är dessutom från 70-talet och avspeglar dåtidens barnspråksforskning, säger Ann Lavesson, leg logoped och en av de tre som konstruerat Språkfyran. Hon berättar att BVC-kontrollerna idag fokuserar på barns uttal av ord, men att det inte är den tydligaste indikatorn på djupare språkliga svårigheter. – Om man ser språkutveckling som en trappa med kontakt och språkförståelse i botten, ordkunskap på mellanstegen och grammatik och uttal högst upp är faktum att ju lägre ner på trappan ens svårigheter ligger, desto svårare problem har man, säger Ann Lavesson. Gediget arbete Språkfyran är ett normerat och evidensbaserat screeningstest för 4-åringar, något som inte funnits tidigare.

Att tydliggöra språkliga mål Vikten av att tydliggöra mål och kunskapskrav är något som vi ofta lyfter som en framgångsfaktor, speciellt alla vi som på ett eller annat sätt arbetar med bedömning för lärande och de olika nyckelstrategierna. Men hur ofta lyfter vi vikten av att tydliggöra de språkliga mål som eleverna ska nå och de språkliga förmågor som undervisningen ska träna eleverna i? Språkliga mål, tänker ni.

Förstelärare i Svedala Du vet vilka jag talar om. Du har förstås mött dem. Eleverna som inte följer dina regler, inte rättar sig när du säger till, inte är intresserade av din undervisning, inte låter sig skrämmas av dina hot om konsekvenser, utan som snarare verkar anstränga sig för att motarbeta dig så ofta det går. Ibland hamnar vi i perioder när vi inte når fram. Ständiga konflikter leder till känslan av förlorad kontroll. Stress, ilska, uppgivenhet. Jenny på Wendes: Tema språk och språkutvecklande undervisning Jag har haft möjlighet att denna vecka först besöka Skolforum för att sedan vara en dag på SETT Syd. Jag gick på en del föreläsningar och när jag nu summerar mina dagar inser jag att alla föreläsningar på ett eller annat sätt hade med språk och språkutvecklande undervisning att göra. Intressant! Kanske har det att göra med att jag själv tänker mycket på hur jag i min egen undervisning kan arbeta för att stimulera elevernas språkutveckling.

Så här dukar jag fram Canvor Terminen är snart slut. Jag sorterar och gör bokslut. Så även i mitt klassrum. Det är dags att plocka ner gammalt material och sätta upp nytt för att de nya sjuor jag möter i höst. Jag har tidigare skrivit om hur jag använder Canvorna i mitt klassrum samt hur du själv kan skapa en Canva. Canvorna används regelbundet för att skapa struktur, målbild och för att konkretisera lärandemålen. Lässtrategier gav bättre resultat – för alla elever Efter 12 år som gymnasielärare i svenska och historia upplever Anna Nord att eleverna har fått allt svårare att sålla i en text och ta med sig de viktiga bitarna. När hon vidareutbildade sig för att ta en andra examen som speciallärare med inriktningen läs- och skrivutveckling började hon reflektera över sin ämnesundervisning. Till slut valde hon att som examensarbete forska på införandet av lässtrategier i den egna undervisningen. – Jag insåg att jag hela tiden hade varit mer intresserad av produkten än processen – läsningen var bara en väg fram till det som var viktigt.

Workshops Alla är vi människor, alla kan vi skriva – Sara JungerstenAtt utveckla elevernas skrivande genom genrepedagogik – Tiia OjalaLässtrategier och textsamtal – Anna SlotteStoryline – Ann-Catherine HenrikssonEn drake, några läsningar och sex steg på en didaktisk trappa – Katarina RejmanAtt välja texter – Gunilla MolloyMed Busfarfar i klassrummet – Ida-Lina NyholmAtt läsa och förstå multimodala texter – Katarina von Numers-EkmanStöda läsinlärningen med Fikonfnatt – Christel Svenfors-Store & Tiina CederströmPekplattan som verktyg i arbete med skönlitterära texter – Katrina ÅkerholmSpråkligt medvetna och nyfikna barn lär sig läsa – Johanna SallinenShaun Tans grafiska roman ”Ankomsten” som grund för multimodalt och ämnesöverskridande arbete – Sandra BernasTror du jag ska läsa bok?!! – Lisbeth ZittraDramaworkshop med Singer – Carina MoisioAlla har fantasi – Malin KlingenbergHur stöda språket med hjälp av pekplattor? Alla är vi människor, alla kan vi skriva Ha med dator eller papper och penna.

"Sätt ord på läsförståelsen" Larmrapporterna som varnar om svenska elevers bristande läsförståelse har duggat tätt de senaste åren. Men hur ska läraren egentligen göra för att ge eleverna rätt stöd? Den frågan har Barbro Westlund, lektor i läs-och skrivutveckling vid Stockholms universitet, undersökt i sin forskning. I den nya boken ”Aktiv läskraft – Att undervisa i lässtrategier för förståelse” ger hon en vetenskaplig grund i ämnet, men även konkreta exempel på hur forskningen kan användas i klassrummet. – Läsförståelse är ett komplext område, och det är lätt att man som lärare lockas av enkla recept och använder ett paket med färdiga lektionsupplägg.

Lektionsobservationer – NORDSTRÖM EDUCATION Skolinspektionen (2012) har utvecklat ett observationsschema som används vid inspektioner och kvalitetsgranskningar av undervisningen. Observationsschemat bygger på aktuell forskning om framgångsrik undervisning. Skolinspektionen (2012) har även gjort en forskningssammanställning om framgång i undervisningen. Strukturerat arbete och långsiktig planering är för mig A och O Jag tror att ett strukturerat, långsiktigt arbete ger resultat i längden. En tydlig planering, både läsårsplan och pedagogisk planering, underlättar för mig, barnen och föräldrarna och den får mig att känna mig trygg i min undervisning. Med en långsiktig plan, blir jag inte lika stressad. Under läsårets gång kommer den givetvis att justeras på grund av hur arbetet flyter på och vad vi behöver lägga mer eller mindre fokus på. Jag använder mig också av olika checklistor och stödstrukturer i planeringsarbetet, för en språkutvecklande ämnesundervisning. Planeringen går jag igenom på det första föräldramötet på hösten och många uppskattar att få en helhetsbild av året.

Related: