Vårens bästa lektioner – novellerna om FLYKT | Josef Sahlin Det har blivit som ett mönster att jag (ibland tillsammans med kollegor) varje vår drar igång ett undervisningsprojekt som utmanar vad skola kan vara. Denna vår var det dags för källkritikprojektet riktigtsant.se. Det blev kalasbra, men något som bliv minst lika bra utan att vara särskilt nyskapande var novellarbetet på temat flykt. Förutom fantastiska berättelser av alla elever i åk 6 på Årstaskolan så var arbetet lätt att koppla till kunskapskrav och det lirade bra ihop med nationella proven. Ingenting kändes stressigt och jag upplevde att alla elever hajade vad de höll på med. Så här gick det till: Jag ville att eleverna skulle vara förberedda på själva formen på ett nationellt prov i svenska. Eleven kan skriva olika slags texter med ... innehåll och ... fungerande struktur samt ... språklig variation. Eleverna skrev och fick mejla in texten efter ca 80 minuter. Eleverna hann olika många texter på ca 45 minuter. Lektionen efter fick eleverna förbättra sina egna noveller. Lycka till!
Att lyckas med gestaltningen så texten lyfter I ämnet svenska och svenska som andra språk finns det ett kunskapskrav som innebär att eleven ska behärska att skriva gestaltande beskrivningar där handlingen i en text byggs ut med mognad från att enbart behandla handling till en mer komplex uppbyggnad. Vad menas med att skriva gestaltningar och hur tränar vi eleverna i denna bedömningsaspekt? Räcker det med att ”slänga in ett par adjektiv” som jag hörde i ett sammanhang för att det ska räknas som gestaltning? Hur kan jag som lärare ta reda på vad jag ska lägga in i begreppet? Kunskapskrav i svenska/Svenska som andra språk: De berättande texter eleven skriver innehåller /…/ gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med /…/ uppbyggnad (åk 9).De berättande texter eleven skriver innehåller/…/ gestaltande beskrivningar och /…/ handling (åk 6).De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning (åk 3). Vad ger oss olika stödmaterial för vägledning i hur undervisningen kan byggas upp?
Planera dina karaktärer | Skrivguiden Att planera en kommande berättelse i förväg kan vara en bra idé, åtminstone så man har en liten aning om vart man är på väg. Men det kan nästan vara ännu viktigare att planera sina karaktärer, så man vet vem som skulle reagera hur i en viss situation, i vilken riktning de ska utveckla sig under berättelsens gång, osv. För att göra detta, gör en karaktärsbeskrivning. Det kan vara fråga om något så enkelt som en lista över karaktärsdrag eller något mer avancerat som till exempel en tankekarta. Det kan även vara en sammanhängande text, men då blir det ofta svårare att få en överblick. När du skriver din karaktärbeskrivning, ta med karaktärsdrag från följande områden, men använd bara vad som är relevant för historien: Den sista punkten är särskilt viktig i en karaktärsbeskrivning då karaktärernas utveckling är vad som gör en berättelse levande. Övning: Beskriv dina släktingar Välj ut ett par av dina släktingar – en som står dig riktigt nära, och en som är lite mer avlägsen.
Ingredients To Make A Good Friend | Teaching Ideas This assembly idea is to encourage children to think about what makes a good friend. A set of resources are available for download below. These could be shown on a large display or printed. The ingredients shown in the resources are: A jar of kindness, A spoonful of listening, A can of honesty, A tube of trust, A carton of patience, 1kg of forgiveness, A box of encouragement, A pot of respect, A bag of loyalty, and a bottle of fun. These could be used as part of a presentation in the form of a TV cookery show. Can your pupils think of anything else that makes a good friend?
Flash Fiction – ett undervisningstips! | UrFlippat Under de senaste två veckorna har eleverna fått arbeta med mikronoveller (igen). Senast var det när eleverna skrev på bloggen Hjälten och jag, förra årets spännande litteraturprojekt. Hur som helst – jag formligen älskar det formatet då det verkligen handlar om att laborera med språket. Den här gången kom min kollega dessutom på den briljanta idén att mikronovellerna skulle ta avstamp i den svenska låtskatten. Såklart tyckte vissa att uppgiften var svår eftersom orden inte räckte till allt de ville säga. Eftersom våra elever känner till genren sen tidigare kunde vi börja per omgående men om man inte har gjort det tidigare kan det vara bra att verkligen bena ut vad som gäller när man skriver flash fiction. Lycka till och mycket nöje! /Jannike Instruktion Exempel att härma
En droppe i taget | Gränslöst digitalt lärande Efter mycket vånda så valde jag att ställa upp i debattprogrammet SVT Opinion Live för att debattera mediebilden av skolan. Trots att programmet utger sig för att vara ett program där frågor fördjupas och där aktuella samhällsfrågor ges nya perspektiv, så förstärker de ofta den rådande mediebilden av viktiga frågor. Exakt vad redaktionen valde att göra med bilden av skolan. Under torsdagen hade jag fantastiska, elevledda utvecklingssamtal med mina fina mentorselever. Väl framme i Göteborg var det lite strul att hitta rätt plats till taxin och när jag kom fram till TV-huset fick jag direkt gå in till sminket. För en samhällskunskapslärare så var det en nyttig erfarenhet att få se media från insidan. För att komma tillrätta med grundproblemen i svensk skola så måste vi revidera det fria skolvalet och skolpengssystemet (bra förslag för det kan ni hitta här och här). Foto: Josefina Garcia Hultqvist
Ställ en fråga och välj en mening För att eleverna ska ges utrymme att tänka fritt brukar jag lägga in två enkla övningar som är snarlika varandra. Att ”tänka fritt” kan för en del elever vara svårt och ofta blir det inga tankar alls. Upplägget nedan ger det stöd som eleverna behöver utan att för den skull begränsa. Tillvägagångssättet är detsamma för båda aktiviteterna. Jag brukar alltid inleda med att visa hur jag gör genom att lyfta några exempel ur förgående kapitel. Efter läsningen väljer eleven en del ur texten, tänker, formulerar kommentarer eller frågor i huvudet.I mindre grupper (3-4 elever) presenterar eleven sin valda text, kommentarer och frågor. Ställ en fråga Stanna vid ett tillfälle i boken där en person gör, säger eller tänker något. Välj en mening Välj en mening ur texten som väcker dina tankar. ”Nils som brukar säga tre ord i kvarten ungefär, och nu babblar han plötsligt en hel massa på en gång”. Varför gör han det? ”Känns det annorlunda? Är det bara hon som har fått känslor?
Aktiv läsförståelseundervisning för att träna tänkandet och ge strategier I mitt förra inlägg skrev jag om hur man kan synliggöra för eleverna vad som är läsförståelse. Jag tänkte i detta inlägg utveckla det med att visa hur jag gör för att utveckla elevernas läsförmåga. Vi vet att förmågan att förstå en text grundar sig i antalet strategier man har med sig. Med strategierna menar man att eleven använder ett visst antal verktyg för att tolka och förstå en text. För det första måste vi veta vilka läsförmågor som eleverna behöver kunna och vilka frågor man kan ställa för att synliggöra vad som är vad. Hitta efterfrågad infoDra enkla slutsatserSammanföra och tolka information och idéer samt reflekteraGranska och värdera innehåll, språk och textuella drag Den första förmågan att hitta efterfrågad information är den enklaste och till den gör du oftast en sökläsning. Bedömning När vi har koll på läsförmågorna är det lättare att synliggöra vad eleven behöver utveckla. Aktiv läsförståelse undervisning Här finns de som pdf för utskrift: lasformagor Att utmana frågorna
Upphovsmän och deras uppsåt. | Skola 365 All information vi använder i skolan kommer självklart från olika källor, och dessa måste granskas av den som väljer ut den och den som vill använda den för att se efter till vad de går att använda. Huvudansvaret att gå igenom ett källkritiskt förhållningssätt med eleverna vilar oftast på svenskämnet i samarbete med skolbibliotekarie, där vi på vår skola har turen att ha en halvtidstjänst som innehas av en mycket duktig skolbibliotekarie där samarbete med lärare i alla ämnen ingår helt naturligt. För i alla ämnen där man låter eleverna hämta information från olika håll för att lösa sina uppgifter och redovisningar, måste läraren kunna bedöma om eleven har använt sig av och haft ett källkritiskt resonemang kring varierade källor på ett korrekt och genomtänkt vis. Senast jag arbetade med detta var precis före jul. Den sista uppgiften i temat ” Om det var krig i Norden” handlar om att försöka kritiskt granska de artiklar av olika slag som förekommit en tid om flyktingsituationen. Äkthet Tid
Våga vara pluggis: SKAM - träna norska med ungdomsserie Den norska ungdomsserien Skam har tagit både ungdomar, recensenter och lärare i nordiska språk med storm. Först hyllades serien i Danmark och sedan några veckor tillbaka, när SVT lade upp den första säsongen på sin playkanal, har hajpen även nått oss. När du ska visa serien i klassrummet är det NRK som gäller. Där kan man titta på alla tre säsonger med norsk text. Att se avsnitten med norsk text bidrar stark till en ökad förståelse av norskan. Här nedan hittar du fyra olika övningar som passar för att introducera nordiska språk och att träna norska med utgångspunkt i några avsnitt av serien. Här hittar du första avsnittet! Om eleverna tittar på serien hemma eller om man har tid att visa många avsnitt i klassrummet så öppnar sig många möjligheter.
En lektion i hur sociala medier påverkar oss Jag såg en ny serie på SVT som heter #hasthag och tittade på de tre första avsnitten i går. Jag såg direkt koppling till svenskämnet och tänkte därför dela med mig av det upplägg jag satte ihop igår där syftet är att: formulera sig och delta i samtal kring innehållet i serien där eleven ställer frågor, framför åsikter och argumenterar kring innehållet och kopplar detta till tid och orsakformulera sig i skrift genom att skriva en reflekterade text där eleven sammanfattar innehållet i serien och resonerar kring budskap och hur det påverkas av mediet och vad det kan få för konsekvenser Serien bygger delvis på en händelse som kallas för Instagramupploppet och som ägde rum i Göteborg 2012. Första delen av webbserien #hashtag sändes den 24 april 2016 och kommer att kunna ses till och med den 5 juli 2016. Planeringen ligger på min drive och den kan ni ta del av här. I planeringen finns förslag på filmklipp och artiklar som kan användas som komplement för att ge perspektiv.
Läsreflektion genom att välja citat och delge tanke Just nu är jag inne i en period då jag tänker mycket kring elevernas läsning och hur jag kan utveckla den. Jag har tidigare skrivit om detta bl a här utifrån bildtolkning men även här för att bena upp vilka frågor som är typiska för respektive läsprocess. I detta inlägg tänkte jag dela en idé jag fick och den är inte ny på något sätt men jag ville ge en ram för hur man skriver och vad som ingår i en Canva. Upplägget går ut på att synliggöra läsförståelsen i skrift för att se elevernas tankar och var de fastnade för i boken. Jag har också tidigare använt mig av upplägget att skriva för att få fram elevernas läsförståelse men jag ville nu koppla det till ett eget val av texten för att öka elevernas delaktighet. Upplägget går ut på att eleverna ska välja ett citat där de får tänka till kring innehållet. Stödfrågorna är följande: Detta citat fick mig att tänka…Jag valde detta för att…Det som har hänt är…De ledtrådar jag fått är… Här finns en pdf för utskrift: Bokcitat med tolkning
Hur textsamtalet kan utveckla läsförståelsen I det här inlägget tänkte jag skriva om en metod som utvecklar läsförståelsen och utgår från samtalet. Upplägget går helt sonika ut på att organisera en bokcirkel och jag tänkte dela med mig av hur jag gör så du kan testa själv om du inte redan gjort det. Först tänkte jag ge en anledning till varför att jag tycker att man ska föra ett samtal kring det man läst gemensamt i klassen. Vi vet att elever som lämnas själva i sin läsning inte utvecklar en djupare läsförståelse men genom samtalet kan man stötta de som behöver mer hjälp genom att eleverna lär av varandra. I kunskapsöversikten Att läsa och förstå skriver Barbro Westlund att ”väl organiserade och strukturerade textsamtal ger eleverna betydligt större möjligheter till skolframgång än om sådana samtal inte förs.” (sid 71). En metod för samtalet är att planera för en bokcirkel till där man delar in klassen i olika roller för att de ska arbeta med boken under läsandet. Pdf: lasformagor Några förslag på roller att dela in i är: