KL + cirkelmodellen: Argumenterande texter – Kooperativt Lärande Cirkelmodellen och genrepedagogik fungerar utmärkt tillsammans med Kooperativt Lärande. Vi har använt oss av ett flertal kooperativa strukturer när vi arbetat kring argumenterande texter för att främja lärandet och stärka samarbetet i klassen. Jag vill påpeka att detta inte är första gången klassen jobbar med argumenterande texter. I så fall hade vi gått långsammare fram. Lektion 1 Vi startade lektionen genom att ha hörnsamtal där eleverna fick välja ett hörn med ett ämne att diskutera kring. Sedan pratade vi om vad som behöver finnas i en argumenterande text. Rubrik (vad texten ska handla om)inledning (vem som skriver och vad hen tycker)argument (varför hen tycker så)sammanfattning (vad hen tycker en gång till) Vi pratade om att man också kan ha med motargument – vad någon skulle säga som inte håller med – och sen ett argument till. Eleverna delades upp i grupper om 3-4. Nu var det dags att komma på egna argument. Lektion 2: om nationella proven. Rondellen med roller: Vatten I "Allmänt"
US State Department Creates Illustrations Depicting Differences Between British And American English People in America and the UK both speak English, and while most words remain the same there are a few differences that could potentially create a misunderstanding. To help English speakers from all over the world better communicate, the US State Department created these useful illustrations that highlight key differences between British and American English. English originated as early as the mid-5th century, and has since been brought to a number of countries. Over the years many changes and adaptations have taken place, creating unique discrepancies in the English language all around the world. 1. americanenglish.state.gov 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. Legobygge – att skriva en instruktion – Terese klassrum På varje bord har ni fått en hög med legobitar samt 2 lego-hjulpar Varje grupp har i uppgift att bygga en legobil och skriva en instruktion. Uppgift: Bygg en legobilFota ert byggeSkriv en tydlig instruktionDemontera bilen och testa er instruktion genom att noga gå igenom steg för stegDemontera bilen igen och lägg bitarna ovanpå instruktionenByt instruktion med en annan gruppBygg bilen utifrån instruktionen. Vid eventuella oklarheter – ange i instruktionen vad som saknasJämför bygget med skaparnas modell, diskutera byggenaKorrigera instruktionerna utifrån responsen Utvärdera i er skrivbok utifrån följande punkter Vad gick bra?Vad var svårt?
Läs- och skrivprojekt Jag har samlat några av mina återkommande favoriter. De är mina favoriter för att texterna och uppgifterna når fram. Eleverna lyckas ofta bra i sitt läsande, tänkande, samtalande och skrivande. Något för nästa läsår kanske? Att våga vara sig självOm kärlekDet osynliga barnetTure SventonOm könsstereotyper En dystopisk mininovellVilseÖnSkriva mikronovellLivets lotteri Tack för att du läst! Responsark berättelse.doc Lektionsförslag: Den enklaste språkberikarlektionen börjar med begrepp och ord Detta är en mycket enkel lektion. Jag brukar visa den då jag föreläser. Finns inget enklare faktiskt. Du har en bok, en text, vilken som helst. Det kan vara en berättelse du läser, ett matematiktal du ska problematisera och undersöka med eleverna, en tidningstext du tänker ha i undervisningen eller något annat som ska läsas ihop. Jag använder min handstil eller så skriver jag med digital text: Dessa tre ord ska nu ut i klassen. Jag berättar inte varför jag skrivit upp orden, jag tycker om spänning och överraskningar, det retar hjärnanJag läser orden högtEleverna läser orden högt, unisontJag modellar nästa steg då jag säger välj ett ord och sätt in det i en mening; Rättvisa mellan syskon är ofta något syskon bråkar om. Syftet med detta är att involvera eleverna i språket. Som jag brukar säga: Körlings Ord
Lärande i cirkelmodellen – Kooperativt Lärande Kooperativt Lärande (KL) passar väldigt bra att använda tillsammans med genrepedagogik och cirkelmodellen. Cirkelmodellen är en modell som utgår från Vygotskijs proximala utvecklingszon – att det som görs med hjälp idag kan göras själv imorgon. Gibbons (2006) skriver om hur lärare med hjälp av stödstrukturer (scaffolding) kan hjälpa eleverna att utvecklas. Gibbons beskriver vidare hur man med hjälp av cirkelmodellen kan bygga upp elevernas kunskap på ett sätt så att de till slut klarar av det själva. Dessa faser kan kombineras med kooperativa strukturer för att förstärka lärandet och främja samarbete. Fas 1 För att ta reda på elevernas förförståelse kan man använda sig av flera olika strukturer för kunskapsdelning, till exempel Brainstorm, EPA, Karusellen, Runda bordet, Mina ord dina ord, Turas om, Berättaren och Par på tid. För att ta reda på fakta och skaffa mer kunskap om ämnesområdet passar strukturen Pussel bra. Fas 2 Fas 3 Fas 4 Källor: Gibbons, Pauline (2006). Klassexempel I "Allmänt"
Att arbeta med noveller Noveller är tacksamt att arbeta med – de är korta och man kan hinna med många av läroplanens mål under en lektion som läsa, diskutera, skriva och reflektera. När ni jobbar med noveller kan ni behöva ha ett analysschema tillhands för eleverna och här hittar ni ett. När jag arbetar med noveller med en klass så kan mjuka upp med att högläsa en lämplig novell, jag brukar ofta välja Maskrosen av Margit Bethlen där jag har frågor till som eleverna kan diskutera efter läsningen. Jag har novellen i Magasinet, men ni kan hitta den här också. Sedan kan man gå igenom vad som är typiskt för en novell med ett novellrecept. Novellrecept texten är kortkoncentrerad till en händelse med tillbakablickar för perspektivfå personerskrivs ofta i tredje-personkortfattad beskriven miljöutspelas under kort tidparallellhandling förekommer oftainre monolog är vanligthandlingen börjar ofta mitt i handligen – in medias resslutet innehåller en knorr eller poäng En snap-shot novell är Dublinbor av James Joyce.
Referera - inte plagiera! I klippet nedan kommer du att möta tre inlästa texter. Lyssna på texterna och ta del av tipsen. Läs sedan texten under. Avsluta med att klicka på länken längst ner i blogginlägget. Som nämns i klippet ovan så finns flera typer av texter som vi skriver i skolan som går ut på att blanda fakta och egna åsikter. På lektionerna i svenska kan det vara argumenterande texter som insändare och debattinlägg eller mer resonerande texter som krönika eller blogginlägg. I texter där du har med både egna åsikter och reflektioner, och blandar dem med fakta och information från andra, är det viktigt att du på ett tydligt sätt visar vad som är dina tankar och vad du hämtat från en källa. Fundera på följande frågor när när du skriver: Har jag kopierat något utan att redovisa det? I din text redovisar du vem som står för informationen/påståendet/åsikten med hjälp av referatmarkeringar: Författaren anser att... Citera bara om du vill visa ordagrant, d.v.s. ord för ord, vad någon har skrivit eller sagt.
Det var en gång - Binnova Nedan några kommentar om berättarkortleken"Det var en gång..." ”Barnen tycker korten har varit jättekul och mycket poppis, ett lyckokast med andra ord.” /Förskola ”Varje tisdag deltar jag i ett språkcafé för nyanlända. Vi kan använda spelet Det var en gång… på många olika sätt. ”Kortleken – Det var en gång… har visat sig vara en riktig hit för att få igång pratet och gruppgemenskapen i kända och okända sammanhang. Den funkar också som en snabb och kul ”dörröppnare” för stimulerande samtal vid allt från familjemiddagar, möten för att få igång kreativitet i arbetsteamet, ledarskapsutveckling – Samtalen blir härligt befriade från tävling och konkurrens och bilderna går rätt in i hjärtat i sin enkelhet.” ”Nu har vi provat ”Det var en gång…Storytelling” och det var väldigt kul. Har testat med en 7-åring och en 2-åring. Rekommendationen är från 3-100 år och det är nog klokt, men korten fungerar på andra vis även för yngre barn tack vare de tydliga och färgstarka bilderna.
Skrivarskola - Mediekompass Publicerad: 10 december 2018 Medie- och informationskunnighet – MIK – är centrala frågor i Skolverkets styrdokument och avgörande för vår förmåga och möjlighet att orientera oss i en komplex och föränderlig omvärld. Förståelse för och kunskap om det journalistiska uppdraget och arbetssättet är därför av stor betydelse i undervisningen för våra barn och ungdomar. Genom att låta eleverna själva arbeta med journalistiskt skrivande som ett led i undervisningen, ges de möjligheten att utveckla förmågor att förstå, värdera och tolka nyheter och information. Mediekompass Skrivarskola syftar till att underlätta för lärare som vill använda sig av det journalistiska arbetet som metod i sin undervisning. Centralt i Skrivarskolan är Publicistguiden som Mediekompass utvecklat tillsammans med Statens Medieråd. Här finner du Publicistguiden som nedladdningsbar PDF. Publicistguiden 2018 i helhet Inledning Press- & nyhetshistoria Tryck- & yttrandefrihet Upphovsrätt Vem gör vad på en redaktion? Medieordlista
Person plats problem - Lektionsbanken.se - Lärare inspirerar lärare Syfte Att stimulera elevernas fria skrivande. Övningen ger eleverna inspiration att komma igång med sitt skrivande. Läraren reflekterar Den här aktiviteten har jag använt i flera år och klasser med mycket bra resultat. Förberedelser Kopiera bifogad PDF i tre olika färger så att alla lappar med personer får samma färg, platser får samma färg och såklart även problem får en egen färg. Metod Jag introducerar materialet genom att dra tre kort, till exempel En gammal man – nere i källaren – svimmar. Nu vet eleverna hur korten ska användas. Att gå vidare – eleverna bidrar med material När läraren inte kommer på fler personer, platser och problem kan eleverna vara med och skapa materialet. LGR 11 (kopplingar åk 3) Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Centralt innehåll Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Kunskapskrav De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.
Planera för svårigheter så får du fler att lyckas! | Förstelärare i Svedala Tänk dig en solig försommardag vid en sjö. På stranden trängs tonåringarna för att utföra ditt uppdrag, att ta sig över till den andra stranden. Du har undervisat dem grundligt i all teori, det har torrsimmats, övats rörelser och teknik, precis som du har gjort med så många andra klasser genom åren. Pang! Startskottet går, eleverna slänger sig i vattnet och är på väg. Nu är jag ju inte simlärare, men väl språklärare med många år i yrket och jag känner igen att elever får uppgifter där vi på förhand kan förutspå resultatet. Tänk om det med små medel trots allt går att påverka resultatet i rätt riktning? Under vårterminen skulle min 7:a och jag syssla med temat Sagor som avslutas med att eleven får i uppgift att skriva sin egen saga. Efter att ha badat i mängder av sagotexter, diskuterat innehåll och uppbyggnad och lyssnat på skolbibliotekariens föreläsning om sagornas roll i litteraturen var det då äntligen dags för klassen att skriva sina sagor. Tre behovsområden blev tydliga: 1. 2. 3.
Två skrivuppgifter till skönlitterära texter Varje läsare går in i en bok med sin förförståelse och sina erfarenheter. Det gör att det finns lika många läsare som det finns elever i ett klassrum. När man tillsammans i en klass läser en bok fastnar eleverna för olika saker. Så är det och det är något som jag tycker är mycket spännande (jag har bland annat skrivit om det i boken Mötet med texten. Inkluderande läsundervisning, om du skulle vilja läsare mer). I sin läsundervisning kan man göra eleverna uppmärksamma på att vi alla fastnar för olika saker när vi läser en och samma text. De två skrivuppgifterna är båda dikt-uppgifter och de kallas "Jag-är-dikt" och "Miljö-dikt". Jag valde att utveckla Boglinds idé och la till uppgiften "Miljö-dikt". När eleverna skrivit sina dikter kan man dela in klassen i grupper. Skrivuppgifterna är enkla och kan användas till noveller och romaner. Du ska få ta del av en "Jag-är-dikt" och en "Miljö-dikt", som jag själv skrivit efter att jag läst en ungdomsroman. Jag-är-dikt Jag är en olus Miljö-dikt