Carol Dweck Explains The “False” Growth Mindset That Worries Her | MindShift | KQED News Carol Dweck has become the closest thing to an education celebrity because of her work on growth mindset. Her research shows that children who have a growth mindset welcome challenges as opportunities to improve, believing that their abilities can change with focused effort. Kids with fixed mindsets, on the other hand, believe they have a finite amount of talent that can't be altered and shy away from challenges that might reveal their inabilities. Dweck believes educators flocked to her work because many were tired of drilling kids for high-stakes tests and recognized that student motivation and love for learning was being lost in the process. But Dweck is worried that as her research became more popular, many people oversimplified its message. In an interview with The Atlantic, Dweck explained to reporter Christine Gross-Loh all the ways she sees growth mindset being misappropriated.
Kreativitet i skolan nyckel till en bättre framtid Debatt Träning i kreativitet måste bli en obligatorisk del i undervisningen på alla nivåer från grundskola till universitet. I annat fall slösas den mesta kunskapen bort, eftersom den inte kan användas effektivt, skriver professor Per-Olof Nilsson. När rymdfarare för första gången såg jordklotet på avstånd uppstod en kognitiv förändring i deras medvetande, ”översiktseffekten”, som gav betraktarna en ny insikt om människans situation. The Overview Institute bildades i USA, för att bättre förstå tillståndet i den tunna, sköra atmosfär vi alla lever i. Om man studerar statistik (HDI-index, FN) kan man tro att mänskligheten får det allt bättre. Teknologisk singularitet Kanske är det största hotet den teknologiska singulariteten som beräknats till 2045. Problemet med den framtida utvecklingen är enligt Ray Kurzweil att den går fortare och fortare (exponentiellt) och att det därför inte, som förr, är möjligt att tackla problem när de uppstår. Måste förändras i grunden Hjärnan plastisk omformbar
Creativity at Work | Home The skill you need now: presentation literacy – ideas.ted.com iStock You’re nervous, right? Stepping out onto a public stage and having hundreds of pairs of eyes turned your way is terrifying. But guess what? How can this be? It’s because there’s a lot at stake — not just the experience in the moment, but in our longer-term reputation. That’s what happened when Monica Lewinsky (TED Talk: The price of shame) came to the TED stage. “Nervous is too mild a word to describe how I felt. And yet Monica found a way to turn that fear around. The brilliant woman I am married to, Jacqueline Novogratz (TED Talk: Inspiring a life of immersion), was also haunted by fear of public speaking. Indeed, everywhere you look, there are stories of people who were terrified of public speaking but found a way to become really good at it, from Eleanor Roosevelt to Warren Buffett to Princess Diana, who was known to all as “shy Di,” but found a way to speak informally in her own voice, and the world fell in love with her. That’s the power of a single talk.
Vill du att ditt barn ska få höga betyg? Leta efter en stark rektor och lärare som vill samarbeta Fredrik Sandberg / TT De presenterade sin forskning under måndagen vid ett seminarium på Örebro universitet, på ett av Sveriges största utbildningsvetenskapliga möten: konferensen Resultatdialog. Under ett par dagar ska 30 olika studier presenteras, och det var många som hade hittat till sal 206 i Prismahuset för att lyssna till dragningen om hur en skola ska organisera sig för att bli framgångsrik vad gäller mätbar kunskap – alltså betyg. – Men det visar sig däremot att den rent formella organisationen inte har så stor betydelse, med lärarlag eller andra organisationsformer, sade Ulf Blossing vid presentationen. – Vi har till exempel träffat på lärare på en skola, som alla säger att de gör vad de kan för anpassa undervisningen efter just de eleverna som går på den här skolan, att alla slår knut på sig för att hitta undervisningsformer som fungerar, sade rapportens andra författare Maria Jarl. – Dessutom tycks skolledaren spela en viktig roll. Eva Ejdeholt
Sluta detaljstyra skolan | Lärarnas tidning Om debattören Rolf Ekelund är ämneslärare och skribent. Lärarna är förmodligen mer övervakade och granskade än utövare av något annat yrke. De krav som ställs på lärarna formuleras i skollagen samt i läroplanerna med detaljerade kursplaner, ämnesplaner, kunskapskrav och betygskriterier. Under de senaste åren har karriärtjänster inrättats och en större differentiering i lönesättningen börjat tillämpas. Tidigare var läraren tämligen fri i sin yrkesutövning. Allt var inte bättre förr. Enligt min uppfattning har det nu överlastade regelverket blivit kontraproduktivt. Det är nu hög tid att minska styrningen av undervisningen och återge lärarna det förtroende som tidigare visats dem, alltsedan folkskolan instiftades år 1842. Skriv du med Debattera hos oss! Välkommen att göra din röst hörd i Lärarnas tidning.
Skolan blir roligare med mobil och läsplatta i klassrummet NyheterPublicerad 15:22, 24 mar 2016 Musik. ”I min förra skola fick vi inte ens ha mobiltelefonen i klassrummet”, säger Josefine och Embla. Inga läxor. ”Läxor är en kvarleva från industrialismen. Anders Enström Är förstelärare i Matte, NO och teknik och mentor för klass 9B på Östra grundskolan i Skogås. Anders finns tillhands för sina elever dygnets alla timmar. I stället för att bli förskräckt av elevernas närvaro i sociala medier knyter Anders in det i undervisningen. Som vanligt är det ingen Hollywood-rulle med action hela tiden. Anders pausar youtubefilmen. – Frågor på det? Tamralech Molla är i gång med dagens övningsuppgifter, som finns att ladda ner i appen google classroom. – En uppgift går alltid att lösa på olika sätt. Går det att dra symmetrilinjer genom ett parallellogram? – Eller så kan jag tänka själv. Varning för falsk information Men det gäller att vara försiktig, på internet finns också falsk information. – Vi har lärt oss att jämföra information. Kunskapen finns där ute.
”Arbetsgivare vill ha mer än kunskap” Konsekvenserna betalas dock av våra barn som får se sin skolvardag utarmad genom ryckiga reformer och dåligt rykte för läraryrket. Det polemikerna inte vill kännas vid är att lärares vardag snarare handlar om att balansera mellan nödvändig teoretisk kunskap och praktiska moment som skapar motivation och engagemang hos eleverna. Enligt forskaren Linda Darling-Hammond så är en av lärarnas viktigaste uppgifter att balansera mellan kunskapsmålen och elevernas egna intressen, talanger och skiftande bakgrund. En annan förespråkare av balans är professor Anna Sfard på Haifa universitet i Israel. En stor lockelse i att ensidigt fokusera på teoretiska kunskaper är att det är enkelt att mäta dem. Men lärande är mer komplext än så, och i dag är många av världens forskare eniga om att man inte kan bygga ett fungerande utbildningssystem bara på det som är enkelt att mäta och koppla till belöningar och straff. Liberalernas partiledare Jan Björklund är det mest uppenbara fallet.
Lärare med studentcentrerad pedagogik använder IKT mer innovativt Lärarens pedagogisk grundsyn påverkar starkt hur de använder digitala medier i sin undervisning. Det visar en ny avhandling av Sadaf Salavati, Linnéuniversitetet, Use of Digital Technologies in Education: The Complexity of Teachers’ Everyday Practice. Genom att följa och intervjua flera lärare i sin vardag och intervjuer med skolledare har Sadaf Salavati försökt belysa komplexiteten i lärarens vardag och digitaliseringens utmaningar. Lärare som har en studentcentrerad pedagogisk syn är mer benägna att använda digitala verktyg på ett innovativt sätt en lärare som tillämpar mer traditionell pedagogik. Avhandlingen undersöker en rad faktorer som också spelar roll i hur digital teknik används av lärare: stöd eller brist på stöd från skolledningen, tillgång till IT-support, förväntningar från eleverna och andra intressenter (t ex föräldrar). En artikel på Forskning.se, Lärare med studentcentrerad pedagogik använder oftare digital teknik, summerar avhandlingen så här:
Därför kommer inte eleven till skolan trots anpassningar | Paula Tilli När jag föreläser om Aspergers syndrom och autismspektrumtillstånd för skolpersonal, har jag många gånger träffat lärare som försökt göra allt för att anpassa skolan för elever med speciella behov. Ibland har dessa anpassningar fungerat, men ibland inte och eleven har vägrat gå i skolan trots anpassningarna. Ibland har jag fått frågor från åhörare som frågat mig: ”Men vi har redan gjort allt, hur kommer det sig att eleven ändå inte kommer till skolan?” 1. 2. 3. 4. 4. 5. 6. Vad var det som gjorde mig så utmattad? Boka mig för en föreläsning Jag föreläser om Aspergers syndrom ur ett inifrånperspektiv. Mina böcker
How to Use Recycled Tech Devices as Learning Tools The idea of dissection in the classroom is nothing new. Science teachers have been delighting (and occasionally sickening) students for decades by giving them hands-on experience with organisms and tools. What is new, however, is the movement to create un-making spaces in the classroom. Giving kids access to old, broken-down electronics and a safe place to take them apart as they seek to answer why and how things work is an effective and environmentally-friendly teaching technique. Makerspaces and Un-Makerspaces In a recent (excellent) Edutopia article, fifth-grade teacher Scott Bedley describes how he created an un-makerspace. However, Bedley also spoke with the makers at the Bay Area Maker Faire and realized that many of them took things apart when they were kids, as he did. How to Create an Un-Makerspace Bedley shares the seven basic steps that he took to create his un-makerspace. How to Find Unwanted Electronics Incorporating Un-Making Into Your Lesson Plans Wrapping It Up
En annan du » Någon jävla ordning och respekt måste man väl ändå kunna kräva av ungarna i skolan?! Tänk dig en skolklass på utflykt. De kommer till en trappa. De måste gå uppför trappan för att komma till målet för utflykten. En flicka, Lisa, protesterar. Hon vill inte fortsätta. Läraren förklarar och lirkar med Lisa: ”Vi måste uppför den här trappan. När Lisa fortfarande inte kommer börjar läraren gå uppför trappan för att visa henne hur man gör. Lisa slutar skrika och övergår till ett mer gnällande läte samtidigt som hon tar fram äpplebitar ur en påse och börjar kasta på sina klasskamrater. Lisa börjar skrika högljutt igen, men rör sig inte ur fläcken. Hon tar ett fast grepp om Lisas rullstol och rullar tillbaka henne till skolhuset. Nej, det här skulle förstås aldrig hända Och om det ändå hände skulle protesterna inte låta vänta på sig. Men alltså, vilken är skillnaden mellan Lisa som inte kan röra på sig och Pelle som inte kan sitta still och vara tyst? En del författare säger att barn alltid gör så gott de kan. Men skall ungarna få bete sig hur som helst? Spåra från din sida.
Barn gör rätt om de kan Det är fortbildningsdagar inför skolstarten. Jag slår mig ner i en nästan fullsatt aula i Folkets Hus vid Järntorget för att under två dagar lyssna till den amerikanske psykologen och författaren Ross Greene. Det är en av sommarens vackraste dagar. En kort sekund tittar jag längtansfullt ut genom fönstret, sedan bara framåt, mot den där självklara mannen på scenen, som möjligen påminner lite om Karlsson på taket. Kanske är det den där barstolen som han sitter på, benen som dinglar fritt i luften medan han pratar. Hans budskap är lika enkelt som genialt (och gör sig allra bäst på engelska): ”Kids do well if they can”. Alltså, som det uttryckts i olika svenska översättningar: ”Barn beter sig bra om de kan.” ”Barn som kan uppföra sig gör det.” ”Barn gör rätt om de kan”. Det viktigaste ordet i meningen är ”kan”. Så mycket barnuppfostransnit, så mycket pedagogik har varit upptagen vid det där lilla ordet ”vill”. Om det ändå vore så enkelt. Men så är det ju inte. Så klart. 1. 2. 3.
Keri Facer – forskaren som bygger broar där skolan är navet Creative Morning på NAV i Nacka är till ända och de förunnande människor som fått möjligheten att lyssna till professor Keri Facer är som träffade av blixten. Hennes föredrag startar i samma stund som hon slutar, en mekanism, en rörelse som som slår rot på djupet. Plötsligt ser vi skolans roll och den enorma kraft som utbildning, eller snarare lärande, rymmer. Facer översätter teori till praktik inom sitt forskningsområde och hon har begåvningen att göra det teoretiska begripligt för världen utanför akademin. En sällsynt och värdefull gåva. Vi lämnar Dieselverkstadens vackra, rymliga lokaler, tar klivet ut i regnet och börjar vår gemensamma resa mot Stockholms city. Idag är hon Professor of Educational and Social Futures in the Graduate School of Education, vid University of Bristol. Keri Facer är optimistisk och talar om just optimismen som valbart redskap för att utveckla samhället i den riktning behoven pekar på. – att förstå sin samtid Utmaningar framtida utbildning står inför